Månad: januari 2018

Möte med ministern

Landets universitets- och högskolerektorer har traditionsenligt haft möte med Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning. Mötet arrangerades av Sveriges Universitets och Högskoleförbund (SUHF) och Universitetskanslersämbetet (UKÄ) och genomfördes tidigare i veckan på Steningevik vid Mälarens strand. Helene inledde med att konstatera att 2018 är ett speciellt år. Det är valår och att driva en valrörelse är det roligaste en politiker kan göra. Valåret innebär också oklarheter kring hur regeringsmakten kommer att se ut i höst. Den stora frågan för medborgaren och väljaren är tryggheten. Helene påpekade att vi måste vara klara över att vår sektors frågor, även om de är viktiga, inte är högst upp på dagordningen. En av våra stora frågor är utredningen om styrning och resurstilldelning (STRUTEN) – en viktig fråga för ett fåtal, samtidigt som den är komplex. För vår del gäller, enligt mångas uppfattning, att oberoende av att det är valår fortsätta att driva det manifest som SUHF tog fram för några år sedan. Här finns tydliga ställningstaganden om vad som krävs för långsiktig hög kvalitet i utbildning och forskning.

Vi har utmaningar av olika slag i närtid, men vi får inte tappa bort framtidsfrågorna menade ministern. Universitet och högskolor ska fortsatt vara öppna institutioner. Stora investeringar görs i högre utbildning och forskning. Fler platser tillförs och anslagen till forskning ökar, såväl basanslag som anslag till forskningsfinansiärerna. En besvärande omständighet som berör resurser är det kapital som finns ackumulerat på många lärosäten. Ett ansamlat myndighetskapital gör det svårt att argumentera för mer resurser till högre utbildning och forskning.

Ministern påpekade att allt talar för att efterfrågan på högre utbildning kommer att öka, men alla behöver inte vara akademiker. Det är viktigt att skilja mellan att vara akademiker och att ha tillgång till akademisk kunskap sa hon. Jag tolkade det som att vi förväntas i högre grad samverka med det omgivande samhället och också, även om det inte uttryckligen framfördes, med yrkeshögskolan. Yrkeshögskolan är en prioriterad verksamhet. Folkrörelsernas betydelse för kunskapsspridning nämndes särskilt, inte minst för att föra ut kunskaper om innebörden av Agenda 2030.

Regeringens och ministerns sätt att uttrycka ambitionen för högre utbildning är utbildning under hela livet, i hela landet och för hela världen. Vi behöver klara kompetensförsörjningen inom välfärdsområdet i hela i landet, men det är även viktigt att understryka att behovet av god spridning av högre utbildning är synnerligen viktig för industrin. 50 procent av exportindustrin ligger utanför storstadsregionen. Tillgänglighet till högre utbildning är en grundläggande samhällelig kvalitet för tillväxt, välfärdsutveckling och för ett livslångt lärande.

Ministern kommenterade särskilt några aktuella utredningar. En av dessa är STRUTEN. Vi behöver ett modernt system för styrning och resurstilldelning som svarar mot viktiga krav på universitet och högskolor såsom samverkan, jämställdhet och fokus på hållbarhet. Ytterst handlar utredningen om att öka kvalitet i utbildning och forskning. Men vi behöver vara realistiska i förväntningarna på vad utredningen kan åstadkomma, enligt ministern. Internationaliseringsutredningens delbetänkande är på väg och kommer att diskuteras. Ministern betonade särskilt i sitt anförande betydelsen att våra studenter reser ut och får perspektiv på samhällsutveckling och knyter kontakter. En information var också att propositionen baserad på Tillträdesutredningen läggs fram i mars och att beslut ska tas av vårriksdagen. Inget nämndes om innehållet i det kommande förslaget till riksdagen. En utredning aviserades också om forskningens infrastruktur, men arbetet kommer att initieras först efter valet.

Den frågestund som följde kretsade mycket kring hur vi långsiktigt ska säkra kvaliteten i de samhällskritiska utbildningarna. Det handlar om utbildningarnas forskningsanknytning och möjligheten till och kvaliteten på den verksamhetsförlagda utbildningen. Ett bra samarbete med huvudmännen är nödvändigt. Dessa måste vara med och finansiera forskning och utveckling. Frågan om vårt ansvar för att sprida kunskaper om och i forskning medverka till implementering av Agenda 2030 diskuterades också. Enligt minister är målen i Agenda 2030 en extrem utmaning. En annan är att komma tillrätta med oacceptabla förhållningssätt och oacceptabelt agerande inom vår sektor som tydliggjorts som en konsekvens av #metoo. Det är såväl en kultur- som en strukturfråga. En rad initiativ har tagits och möten har genomförts för att förstå problematiken och diskutera åtgärder. Ett möte för erfarenhetsutbyte mellan lärosäten kommer att genomföras i slutet av maj.

En intressant information var att matchningen mellan utbildning och anställningar fungerar synnerligen väl i Sverige enligt en studie genomförd av OECD. Den rapporten är viktig att ta del av.

Det var en givande eftermiddag med många frågor och svar. Det blir lätt så i de frågor som ställs och områden som diskuteras att fokusera på problem. Därför är det viktigt att konstatera, vilket också ministern gjorde, att vi gör mycket bra och att universitet och högskolor har en synnerligen betydelsefull uppgift och roll i utvecklingen av välfärdsbygget.

Inga kommentarer

På ackrediteringsuppdrag

På uppdrag av Danmarks Akkrediteringsinstitution, som ska säkra kvalitet och relevans i högre utbildning, deltar jag under året i en granskning för ackreditering av kvalitetssäkringssystemet vid University Collage Northern Denmark (UCN). Lärosätet har en omfattande och bred verksamhet med drygt 9000 studenter och 950 medarbetare. Huvudcampus ligger i utkanten av Ålborg. Om ga universitet eller högskolan blir ackrediterad innebär det att nya utbildningar kan inrättas utan att dessa särskilt behöver prövas av Akkrediteringsinstitutionen. En ackreditering innebär alltså ett förenklat förfarande att starta nya utbildningar. Den ideologi som präglar ackrediteringsmodellen är densamma som den som nu gäller i Sverige: ett godkänt kvalitetssäkringssystem innebär ökade frihetsgrader för lärosätet och visar att man har ett väl fungerande kvalitetssäkringssystem. Ackrediteringen är tvingande, så det går inte att avstå. 2019 är tanken att samtliga universitet och högskolor i Danmark ska vara ackrediterade. Den gäller i sex år – så från och med 2020/2021 görs granskningen igen.

Institutionsackreditering är ett omfattande arbete. Processen avseende ackreditering av UNC inleddes för min egen del i december med en utbildning i modellen. I anslutning till detta fick involverade UCN:s självvärderingsrapport som ingående beskriver kvalitetssäkringssystemet och dess olika delar. Rapporten är inklusive alla bilagor på drygt 1 300 sidor. Därefter följde ett första platsbesök som genomfördes på huvudcampus i Ålborg. Under två intensiva dagar intervjuades åtta olika grupper och totalt 56 personer. Det var allt från chefer på olika nivåer, medarbetare och studenter. Utvärderingsmodellen går ut på att belysa fem olika kriterier och frågor kopplat till dessa besvaras. Kriterierna är policy och strategi, organisering och ledning, kunskapsbas och forskningsanknytning, utbildningarnas nivå och innehåll samt utbildningarnas relevans.

Att bygga en kvalitetskultur, vilket är det yttersta syftet med ett kvalitetssäkringsarbete, är en långsiktig process. Det handlar om att tillämpa en långtgående systematik samtidigt som ett väl fungerande system baseras på tillit till att brister i verksamhetens kvalitet måste åtgärdas systematiskt och löpande. Allt kan inte rapporteras och kontrolleras. Honnörsord för kvalitetssäkringssystem, vilka även gäller för UNC:s system, är integrerat och transparent. Det handlar om att förändringar sker på ett naturligt sätt och brister liksom åtgärder redivisas öppet och tydligt.

Efter tre dagars arbete på plats skildes vi fem i ackrediteringspanelen och medarbetare från Akkrediteringsinstitutionen. Vi är nu alla fyllda av information om UCN och om kvalitetssäkringssystemets uppbyggnad och förväntade effekter. Nästa steg är nu att välja ut så kallade ”audit trials”. Det är en metod för att analysera och pröva hur systemet fungerar i praktiken. Det handlar om att följa en viss företeelse, organisation eller en viss utbildning vertikalt eller horisontellt. Det kan till exempel vara att se hur data om kvalitet och sammanställda kvalitetsrapporter inom ett utbildningsområde behandlas på olika organisatoriska nivåer. Det kan också vara att se hur praxisrelevans säkras i utbildningarna genom att studera hur fenomenet hanteras inom olika utbildningar. Under fyra dagar i maj kommer vi i gruppen följa de spår som vi väljer ut. Arbetet med ”audit trials” förutsätter besök på fler av högskolans campus på norra Jylland.

Efter genomförda granskningar av utvalda spår skrivs utvärderingsrapporten. Gruppen träffas i oktober för avstämning och därefter fattar ett särskilt självständigt ackrediteringsråd på grundval av rapporten beslut om utfallet av granskningen. Beslutet kan vara positivt, betingat positivt eller avslag. Det är mycket intressant att successivt baserat på inläsning av material och med hjälp av intervjuer öka kunskaperna om den utvärderade institutionen. Jag ser fram emot fortsättningen.

Mitt uppdrag i ackrediteringspanelen, bestämt sedan långt tid tillbaka, medförde att jag missade seminarier och festligheter i Malmö med anledning av att högskolan erhållit universitetsstatus. Det är mycket välförtjänt att Malmö högskola nu blivit universitet. Det är ett lärosäte med en viktig och intressant inriktning och med hög kvalitet i utbildning och forskning. Jag önskar det nya universitetet lycka till i den fortsatta utvecklingen och ser fram emot ett gott samarbete.

Inga kommentarer

Gränsöverskridande Eftermiddagsmöten – tar upp viktiga frågor för högskolan

Gränsöverskridande Eftermiddagsmöten (GEM) är en återkommande aktivitet för oss på Högskolan i Borås och som riktar sig till alla medarbetare. Här behandlas, för oss, viktiga frågor för kvalitet på och utveckling av vår verksamhet. Första GEM:et hölls vårterminen 2016 och inom högskolan har begreppet GEM satt sig. Det är numera en bekant företeelse och har blivit en viktig mötesplats. Som alltid hade det varit önskvärt om fler medarbetare prioriterade att vara med oftare, men GEM fyller väl sin funktion att vara ett forum för information, kunskapsspridning och diskussion.

2017 avslutades med ett GEM där externa granskningar av vår verksamhet redovisades. En mycket givande diskussion följde. Vi tar nu med oss att utveckla och stärka nationella samt internationella samarbeten, att fortsätta utveckla den hållbara högskolan och som en del i det utveckla beskrivningen och förståelsen för innebörden av vår mission: Vetenskap för profession. Vi behöver också se över vårt visionsdokument i ljuset av den självklara utgångspunkten att studenten är i centrum.

Under våren kommer fyra GEM att genomföras. Första tillfället blir den 31 januari. Temat är jäm-ställdhetsintegrering. Vi kommer bland annat att redovisa pågående och planerat arbete inom sär-skilda insatser inom projektet jämställdhetsintegrering. Vi uppmärksammar särskilt meriteringssystemet och anställningsordningarna utifrån den givna omständigheten att lika villkor ska gälla för kvinnor och män för yrkeskarriär inom universitet och högskolor. Det andra området behandlar hur vi som lärosäte kan medverka till att könsbundna studieval bryts.

Den 21 mars är rubriken för GEM:et ”Högskolan i Borås och vår omvärld – tolkningar och analyser av förutsättningar för utbildning och forskning samt Högskolan i Borås position”. Beskrivningar av högskolans utveckling över tid, i förhållande till uppsatta mål och i förhållande till andra kommer att redovisas till grund för tolkningar och en fördjupad diskussion om våra möjligheter och utmaningar.

Den så kallade STRUTEN, utredningen om universitets och högskolors styrning och resurstilldel-ning, har alldeles nyligen presenterat ett första utkast till en framtida modell. Utkastet kommer ligga till grund för det fortsatta utredningsarbetet som dels kan handla om att modifiera framlagda förslag, dels om att utveckla och precisera lagda förslag. På det tredje GEM:et behandlas utredningen och framlagda förslags konsekvenser för verksamheten inom universitet och högskolor.

Vi avslutar den 23 maj (preliminärt) med ett GEM om Europeiska stadgan för forskare. Stadgan består av två delar, den ena handlar om etiska regler för forskare, den andra om uppförandekod för lärosäten vid rekrytering av forskare. Det är ett omfattande arbete som krävs för att kunna ansluta men det innebär att ställningstaganden görs tydliga och visar innebörden av ett ansvarsfullt lärosäte. En anslutning till stadgan kommer också med stor sannolikhet att betyda fördelar vid ansökan om forskningsmedel från EU. På GEM:et kommer stadgan att presenteras och frågan om hur vi går vidare diskuteras.

Inga kommentarer