Landets universitets- och högskolerektorer har traditionsenligt haft möte med Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning. Mötet arrangerades av Sveriges Universitets och Högskoleförbund (SUHF) och Universitetskanslersämbetet (UKÄ) och genomfördes tidigare i veckan på Steningevik vid Mälarens strand. Helene inledde med att konstatera att 2018 är ett speciellt år. Det är valår och att driva en valrörelse är det roligaste en politiker kan göra. Valåret innebär också oklarheter kring hur regeringsmakten kommer att se ut i höst. Den stora frågan för medborgaren och väljaren är tryggheten. Helene påpekade att vi måste vara klara över att vår sektors frågor, även om de är viktiga, inte är högst upp på dagordningen. En av våra stora frågor är utredningen om styrning och resurstilldelning (STRUTEN) – en viktig fråga för ett fåtal, samtidigt som den är komplex. För vår del gäller, enligt mångas uppfattning, att oberoende av att det är valår fortsätta att driva det manifest som SUHF tog fram för några år sedan. Här finns tydliga ställningstaganden om vad som krävs för långsiktig hög kvalitet i utbildning och forskning.

Vi har utmaningar av olika slag i närtid, men vi får inte tappa bort framtidsfrågorna menade ministern. Universitet och högskolor ska fortsatt vara öppna institutioner. Stora investeringar görs i högre utbildning och forskning. Fler platser tillförs och anslagen till forskning ökar, såväl basanslag som anslag till forskningsfinansiärerna. En besvärande omständighet som berör resurser är det kapital som finns ackumulerat på många lärosäten. Ett ansamlat myndighetskapital gör det svårt att argumentera för mer resurser till högre utbildning och forskning.

Ministern påpekade att allt talar för att efterfrågan på högre utbildning kommer att öka, men alla behöver inte vara akademiker. Det är viktigt att skilja mellan att vara akademiker och att ha tillgång till akademisk kunskap sa hon. Jag tolkade det som att vi förväntas i högre grad samverka med det omgivande samhället och också, även om det inte uttryckligen framfördes, med yrkeshögskolan. Yrkeshögskolan är en prioriterad verksamhet. Folkrörelsernas betydelse för kunskapsspridning nämndes särskilt, inte minst för att föra ut kunskaper om innebörden av Agenda 2030.

Regeringens och ministerns sätt att uttrycka ambitionen för högre utbildning är utbildning under hela livet, i hela landet och för hela världen. Vi behöver klara kompetensförsörjningen inom välfärdsområdet i hela i landet, men det är även viktigt att understryka att behovet av god spridning av högre utbildning är synnerligen viktig för industrin. 50 procent av exportindustrin ligger utanför storstadsregionen. Tillgänglighet till högre utbildning är en grundläggande samhällelig kvalitet för tillväxt, välfärdsutveckling och för ett livslångt lärande.

Ministern kommenterade särskilt några aktuella utredningar. En av dessa är STRUTEN. Vi behöver ett modernt system för styrning och resurstilldelning som svarar mot viktiga krav på universitet och högskolor såsom samverkan, jämställdhet och fokus på hållbarhet. Ytterst handlar utredningen om att öka kvalitet i utbildning och forskning. Men vi behöver vara realistiska i förväntningarna på vad utredningen kan åstadkomma, enligt ministern. Internationaliseringsutredningens delbetänkande är på väg och kommer att diskuteras. Ministern betonade särskilt i sitt anförande betydelsen att våra studenter reser ut och får perspektiv på samhällsutveckling och knyter kontakter. En information var också att propositionen baserad på Tillträdesutredningen läggs fram i mars och att beslut ska tas av vårriksdagen. Inget nämndes om innehållet i det kommande förslaget till riksdagen. En utredning aviserades också om forskningens infrastruktur, men arbetet kommer att initieras först efter valet.

Den frågestund som följde kretsade mycket kring hur vi långsiktigt ska säkra kvaliteten i de samhällskritiska utbildningarna. Det handlar om utbildningarnas forskningsanknytning och möjligheten till och kvaliteten på den verksamhetsförlagda utbildningen. Ett bra samarbete med huvudmännen är nödvändigt. Dessa måste vara med och finansiera forskning och utveckling. Frågan om vårt ansvar för att sprida kunskaper om och i forskning medverka till implementering av Agenda 2030 diskuterades också. Enligt minister är målen i Agenda 2030 en extrem utmaning. En annan är att komma tillrätta med oacceptabla förhållningssätt och oacceptabelt agerande inom vår sektor som tydliggjorts som en konsekvens av #metoo. Det är såväl en kultur- som en strukturfråga. En rad initiativ har tagits och möten har genomförts för att förstå problematiken och diskutera åtgärder. Ett möte för erfarenhetsutbyte mellan lärosäten kommer att genomföras i slutet av maj.

En intressant information var att matchningen mellan utbildning och anställningar fungerar synnerligen väl i Sverige enligt en studie genomförd av OECD. Den rapporten är viktig att ta del av.

Det var en givande eftermiddag med många frågor och svar. Det blir lätt så i de frågor som ställs och områden som diskuteras att fokusera på problem. Därför är det viktigt att konstatera, vilket också ministern gjorde, att vi gör mycket bra och att universitet och högskolor har en synnerligen betydelsefull uppgift och roll i utvecklingen av välfärdsbygget.