Månad: februari 2018

Idag för 20 år sedan

För tjugo år sedan drabbades Högskolan i Borås och vår studentkår av en tragedi. Det som skulle bli en trevlig fest i studentkårens lokaler och med ett avslutande effektfullt fyrverkeri, blev istället en mycket sorglig kväll. Av misstag gick fyrverkeripjäser av i kårhusets källare när fyrverkerierna förbereddes. Två av våra studenter omkom och flera skadades. Det var en förfärlig händelse och en svår tid därefter för högskolans medarbetare och studenter. För många blev det tiden före och tiden efter. Med dessa ord vill jag hedra de omkomna. Mina tankar denna dag går till släkt och vänner som så hastigt tragiskt förlorade de sina.

Borås 180228
Björn Brorström
Rektor

2 kommentarer

Viktiga satsningar – Högskolan i Borås budgetunderlag 2019-2021

Styrelsen för Högskolan i Borås har sammanträtt och fattat beslut om budgetunderlaget för 2019-2021. Budgetunderlaget är lärosätets framställan till regeringen och ligger till grund för regeringens arbete med statens budget och prioriteringar mellan olika utgiftsområden. Budgetunderlaget är en möjlighet för högskolan att föra fram särskilda satsningar för att stärka verksamheten och skapa förutsättningar för en gynnsam långsiktig utveckling.

Iår för vi fram som en viktig prioritering att regeringen satsar och ökar medel till högskolor för finansiering av forskarutbildningar baserade på egna examenstillstånd. Sedan möjligheten för högskolor att examinera på forskarnivå öppnades, i med en förändring i lagstiftningen 2009, har Högskolan i Borås förvärvat tillstånd inom fyra områden. Inom ett av dessa: textil och mode, avser tillståndet både generell och konstnärlig examen. En premiss för att få tillstånd har varit att inga nya resurser skulle behöva tillföras. Vår uppfattning är dock att detta måste omprövas. Antalet examenstillstånd inom högskolorna och omfattningen på forskarutbildningarna har blivit något helt annat än vad som förutsågs. Nu finns ingen återvändo. För ett effektivt högskolelandskap och för att kunna vidareutveckla och stärka forskarutbildningarna och de akademiska miljöerna är det viktigt att resurser tillförs högskolorna. I budgetunderlaget äskas 10 miljoner per område. För Högskolan i Borås skulle det innebära 50 Mkr. En sådan ökad tilldelning är relativt sett i nivå med de 90 Mkr som tillförts Malmö universitet 2018 i samband med lärosätets nya status. En modell som innebär en omfördelning av resurser som möjliggör förstärkning av högskolornas forskning och forskarutbildningar är, enligt min uppfattning, en viktig del i det förslag som utredningen ”Styrning för starka och ansvarsfulla lärosäten” kommer att lägga fram under hösten.

I budgetunderlag argumenterar vi även för möjligheten att få genomföra polisprogrammet i enlighet med den intresseanmälan vi lämnat. Vi argumenterar för betydelsen av forskningsanknytning av de så kallade samhällskritiska utbildningarna och för fler utbildningsplatser till samhällsbyggnadsområdet. Vi framför också vikten av att vi får ökade resurser för att genomföra våra designutbildningar. Detta för att svara mot en ökad efterfrågan bland annat som ett resultat av det stora intresset för vikten av utveckling av designlösningar som stödjer en hållbar samhällsutveckling. Det är en nationell och internationell angelägenhet att potentialen i vår utbildning och forskning inom textil och mode kan utnyttjas maximalt.

Inga kommentarer

Stärk samarbetet för högre kvalitet i utbildning och forskning

I direktiven till utredningen ”Styrning för starka och ansvarsfulla lärosäten” anges att styrningen ska stödja profilering, men samtidigt underlätta samarbeten mellan lärosäten. Det är betydelsefullt att samarbete uppmuntras och att det skapas incitament mellan lärosäten för detta. Hur det kan göras behöver utredas, men mest naturligt är sannolikt att strategiska samarbeten som driver kvalitet och effektivitet är en del av den fyraåriga överenskommelse som lärosätena ska göra med regeringen. En sådan ordning föreslås ju av utredningen i den promemoria som nyligen publicerades. Det är också viktigt att utredningen definierar formella hinder för samverkan och lägger förslag som undanröjer dessa.

För Högskolan i Borås gäller att vi kommit långt i vår profilering. Vi har definierat sex utbildnings- och forskningsområden, varav fyra idag är kompletta akademiska miljöer. De områden där vi ännu inte är kompletta är: Pedagogiskt arbete och Handel och IT. Här saknar vi tillstånd att examinera på forskarnivå. Ett bra medel för utveckling av dessa, men även för att stärka befintliga är just samverkan. Just nu fördjupar vi i Borås samarbetet exempelvis med lärarutbildning i Skövde i samråd med Högskolan i Skövde, en forskarskola i digital handel i samarbete med Jönköping University och med Göteborgs universitet genom att ta fram program för polisutbildning. I alla tre fallen handlar det om ömsesidig nytta, vilket är en förutsättning för långsiktighet. Samarbetena är strategiska och samtidigt konkreta.

Utifrån övertygelsen om vikten av samarbete kommer vi under den närmaste månaden att genomföra tre möten för att fördjupa dem ytterligare. Vi kommer att träffa Chalmers med fokus på samarbete kring materialutveckling och infrastruktur för materialforskning. Vi träffar Göteborgs universitet för att bland annat diskutera polisutbildning och lärarutbildning och vi träffar Jönköpings University för att resonera om vår gemensamma forskarskola och vad vi skulle kunna göra mer tillsammans. Jag ser fram emot dessa möten och är övertygad om att de kommer att visa sig ha betydelse för kvalitet på utbildning och forskning.

Inga kommentarer

Nu är MerSam igång – viktigt projekt för hög kvalitet i utbildning och forskning

I veckan träffades projektgruppen för projektet ”MerSam – Meritvärde av samverkansskicklighet” på Högskolan i Borås för en första workshop. Projektet är finansierat av Vinnova med avrapportering senhösten 2019. Projektet koordineras av Högskolan i Borås och omfattar totalt elva lärosäten av varierande slag och inriktning. Syftet med projektet är att föreslå konkreta förändringar av anställningsordningar där meriter av samverkan är tydligt beskrivna och utgör grund för anställning och befordran.

Workshopen inleddes med att företrädare för de ingående lärosätena redovisade sina förväntningar på projektet. Dessa handlade om att ta fram förslag på konkreta förändringar, men också om att på vägen dit ”vrida och vända” på begreppet samverkan och öka förståelsen för vad samverkan är och kan vara. Projektet ger möjligheter att sprida goda exempel och nya tillämpningar inom ett lärosäte kan stödjas med att andra gör på liknande sätt eller är på väg att införa liknande ordningar. Lärosätena kan alltså finna stöd hos varandra vid förändring. De inledande kommentarerna innehöll också en problematisering av möjligheten till förändring. Några påpekanden var bland annat att den akademiska traditionen, med stark betoning på forskning och forskningspublikationer, är svår att bryta, att det har varit svårt att få med pedagogisk skicklighet som merit, och det är inte enklare med samverkan, och att publikationer och undervisningstimmar är lätta att räkna och förstå, medan samverkan inte går att beskriva på ett enkelt sätt.

Alla svårigheter till trots är det nödvändigt att vi rör oss bort ifrån en situation där forskning beskriven i kvantitativa termer är alltför dominerande och mer värdera kvalitet i forskning, pedagogisk skicklighet och samverkansskicklighet. Med det senare avser jag då samverkan i en bred bemärkelse, alltifrån konkreta samverkansprojekt med olika typer av organisationer och verksamheter i vår omvärld till samverkan internt genom att leda och ta ansvar för utbildning och forskning inom en enhet eller ett område. Uppdrag och ansvar för att stödja och leda andra i en akademisk miljö måste vara meriterande. Likadant gäller att det måste vara meriterande att verka för att de forskningsresultat som framkommer sprids och prövas utanför det egna forskningsfältet.

”MerSam” har ett betydelsefullt uppdrag, men svårt. En omständighet som talar för att konkreta förändringar skulle kunna ske är, utöver ett systematiskt och ambitiöst projektupplägg med många intervjuer och tester av förslag, att många lärosäten medverkar och att dessa sinsemellan är olika. Därigenom undviks känslan av särintresse, vilket kan vara fallet om en viss typ av lärosäte förespråkar en särskild ordning. Legitimiteten för framlagda förslag stärks genom den breda medverkan.

Det är en förmån för Högskolan i Borås att ha uppdraget att koordinera ett synnerligen viktigt projekt för kvalitet i utbildning och forskning.

Inga kommentarer

Modellförslag för STRUTEN klart

Nu har utredningen om styrning för starka och ansvarsfulla lärosäten (STRUTEN) presenterat ett övergripande modellförslag. Rapporten innehåller en återgivning av utredningsdirektiven, en redovisning av utgångspunkter och övergripande principer samt en uppsättning med konkreta förslag. Utredningsarbetet kommer att fortsätta och en precisering av innebörd och tillämpning måste och ska ske. Det finns en stor anledning att återkomma till utredningen i takt med att de mer konkreta förslagen kommer att beskrivas.

Utifrån det som nu redovisas kan konstateras att det finns stor konsensus om utredningens utgångspunkter och bas. Det finns ingen som ifrågasätter en styrning baserad på förtroende för lärosätena att själva utveckla och utforma strategier och ta ansvar för verksamheten. Inte heller idén om att styrningen måste stödja en ökad profilering och därmed ett effektivare högskolelandskap. Att vår huvudman har ett berättigat krav på att vi återrapporterar hur resurserna använts är givet. Frågan är istället hur detta ske inom ett system som bygger på decentralisering och förtroende.

De svåra frågorna uppstår när modellens förslag ska preciseras. Jag nöjer mig med några påpekande och kommer att återkomma i frågan. En grundbult i ett nytt system är ett samlat anslag till utbildning och forskning. Det är en viktig markering som visar att utbildning och forskning hänger ihop, det ena förutsätter det andra. Det ger också ett ökat strategiskt utrymme för lärosätena. Till tvivlarna är det viktigt att framföra att ansvaret för att dimensionera rätt mellan utbildning och forskning måste lärosätena och deras ledningar kunna ta. Det är viktigt att utredningen fullföljer modellen med ett samlat anslag och redovisar de goda argumenten.

Ett annat påpekande handlar om hur överenskommelserna mellan regeringen och ett enskilt lärosäte ska utformas. Överenskommelserna och uppföljning måste vila på utgångspunkten att den nya styrmodellen baseras på tillit. Systemet kommer att haverera direkt om inte den ömsesidiga tilliten finns. Överenskommelsen måste också vila på, att det är lärosätenas styrkeområden och hur dessa kan stärkas och utvecklas som står i fokus.

Ett tredje påpekande rör högskolornas förutsättningar att bedriva egen forskarutbildning och examinera på forskarnivå. Idag har många högskolor ett flertal kompletta akademiska miljöer, men inga resurser har tillförts för att finansiera vare sig mer utbildning på avancerad nivå eller på forskarnivå. Det är dags att rätta till detta och föra över medel till högskolor, till exempel baserat på antalet examenstillstånd på forskarnivå. I den publicerade rapporten talas också om eventuella omfördelningar för att exempelvis stärka högskolornas forskningsresurser. Jag menar att en sådan omfördelning är angelägen. Den möjliggör förstärkning av högskolornas forskarutbildningar, profilering av högskolornas forskning och innebär ett effektivare högskolelandskap.

Inga kommentarer