Det har varit Förbundsförsamling inom Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF). Denna gång var mötet följdriktigt förlagt till Malmö och Malmö universitet. Landets tredje stad har nu som bekant fått sitt universitet, vilket är mycket berättigat utifrån de kvaliteter lärosätet har.

En viktig punkt på dagordningen var en diskussion kring lärosätenas bidrag till samhällets välfärd och utveckling. Vi har en mycket viktig roll, men frågan är hur vårt arbete kan och bör beskrivas. Redovisning av förenklade ekonomiska beräkningar baserade på tvivelaktiga antaganden som visar på positiva samhällsekonomiska effekter av vår verksamhet är en tveksam metod. Vi måste på något annat sätt klara att beskriva vårt viktiga uppdrag och hitta former och kanaler för att sprida information. Vi behöver sprida kunskap och förståelse, dels för betydelsen av en högre utbildning baserad på vetenskaplig eller konstnärlig grund, dels för att forskningen måste bygga på såväl den enskilde forskarens nyfikenhet som på program och projekt som tar sin utgångspunkt i samhälleliga utmaningar och där forskningsresultaten ligger nära nyttiggörande och tillämpning. Vi behöver bidra med sådana omedelbara och konkreta resultat för att medverka till att målen i Agenda 2030 kan uppnås.

Förbundsförsamlingen gästades av Pam Fredman som presenterade status i utredningen om styrning för starka och ansvarsfulla lärosäten (STRUTEN). Pam inledde med att kommentera målen för utredningen och gick därefter över till att redovisa övergripande reflektioner kring framkomna synpunkter på det första utkast som utredningen presenterade strax före årsskiftet. Utredningen har genomfört en mängd möten med företrädare för olika organisationer under januari och februari. Alla har varit överens om problembilden men synpunkter har funnits, inte minst på idén om fyraåriga överenskommelser mellan regeringen och de enskilda lärosätena och avsaknaden av konkretisering av framlagda förslag. En särskild uppmärksamhet ägnades på Förbundsförsamlingen åt just överenskommelserna och dess innebörd. Det finns mycket att säga i frågan och fel använt kan de innebära en ökad styrning från regeringen och inte ett ökat utrymme för lärosätena att göra strategiska satsningar. Konkreta förslag till process för och inriktning på överenskommelserna är viktiga att arbeta fram nu. Enligt min uppfattning måste fokus vara på att möjliggöra ökad profilering inom lärosätena.

Självfallet kommenterades också förslaget om ett samlat anslag. Ett samlat anslag har vi varit överens om tidigare men många börjar nu att tveka. Frågor som ställs är om det verkligen innebär en närmare koppling mellan utbildning och forskning, om vi har förmåga att handskas med ett samlat anslag och om det inte innebär för stora tekniska problem i redovisningen. Min uppfattning är och har varit att ett samlat anslag är en viktig markering av att utbildning och forskning hör ihop. Vi måste ha tilltro till oss själva att kunna göra strategiska prioriteringar och fördelningar inom ett samlat anslag. Även om ”eländet sitter i detaljerna” så får redovisningsteknik aldrig vara ett problem för en önskvärd modell. Utredningen fortsätter nu sitt arbete med att ta fram en beskrivning av en samlad process och modell som innebär att en rad konkreta frågor kommer att besvaras. Sannolikt blir nästa tillfälle för att ta del av utredningens förslag seminarier i Almedalen.

Studenternas rapport på mötet lämnades denna gång av SFS vice ordförande Jacob Adamowicz. Han redovisade SFS prioriterade frågor vilket bland annat handlar om studenternas boendesituation och boendekostnader. Jacob vände sig också mot att intressenter runt arbetet med STRUTEN förefaller se universitets och högskolors uppdrag att vara att tillhandahålla yrkesförberedda medborgare. Högre utbildning måste vara mer än så, menade Jacob med rätta. Jacob påminde också om att det var nio år sedan kårobligatoriet avskaffades och att frågan om konsekvenser av avskaffandet finns högt upp på SFS agenda.

Nämnas ska också att vi fick en intressant lägesrapport avseende Bibsams-konsortiets pågående förhandlingar med Elsevier om öppen publicering. Jag hade också, som en av punkterna mot slutet av dagen, uppgiften att ge en kort information om arbetet med framtagning av en nationell biblioteksstrategi. Slutsatser och rekommendationer från utredningen, som ska lämna slutrapport i mars 2019, kan få intressanta konsekvenser av olika slag för våra forskningsbibliotek och för lärosätena.