Jag har skrivit en text om genomförande av administrativa reformer och den pågående utredningen ”Styrning för starka och ansvarsfulla lärosäten”. Texten publiceras uppdelad i tre blogginlägg. Den första här nedan beskriver utgångspunkter, rapporter och aktiviteter före det att utredningen startade. Den andra är uppfattningar om de förslag som utredningen presenterat. Den tredje handlar om varför framlagda förslag ifrågasätts.

Del 1

Företrädare för riksdag, regering och ledningar för universitet och högskolor har alla uttryckt behov av en förändring av formerna för styrning och resurstilldelning till landets lärosäten, en mer tillitsbaserad styrning. Förändringar som ska stödja en ökad självständighet, ge bättre förutsättningar för strategisk och långsiktig planering och innebära möjlighet till profilering. Men nu när ett utredningsarbete i frågan genomförs och konkreta förslag till reform lämnas börjar allt fler att tveka. En tillitsreform måste bejakas av de som ges ett ökat utrymme och ett ökat ansvar. Ett genomförande av utredningens förslag förutsätter att företrädare för universitet och högskolor är positivt inställda. Så är inte fallet.

2013 antogs ”Framtiden börjar nu” av Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF). Det var ett manifest för högre utbildnings och forsknings grundläggande värden och centrala egenskaper för akademin. Här betonades starkt vikten av en långtgående självständighet och en styrning från regeringen som möjliggör strategisk profilering inom lärosätena för ett mer mångfacetterat högskolelandskap. En sådan ordning anses stödja utveckling av högsta möjliga akademiska kvalitet: Med ansvar och akademisk frihet som grund stärks universitet och högskolor. Under framtagningen av manifestet, och efter publicering, följde diskussioner dels kring den inre styrningen och relationen mellan linjen och kollegiet, dels kring hur staten utövar och bör utöva styrning av universitet och högskolor.

Hösten 2015 genomförde SUHF tre välbesökta seminarier utspridda över landet rörande den så kallade ledningsutredningens (SOU 2015:82) beskrivningar och förslag till modeller och metoder för styrning av och inom universitet och högskolor. I dessa diskussioner återkom och framfördes argument för en ökad självständighet för lärosätena, vikten av ökad långsiktighet och möjligheter till profilering. Diskussionerna vid seminarierna ledde fram till ett beslut av SUHF:s styrelse att genomföra en studie baserad på intervjuer med sammanlagt tolv rektorer vid universitet och högskolor, för att därigenom kunna upprätta en mer systematisk beskrivning av ledningarnas uppfattningar om ideal för styrning och resurstilldelning. Ett viktigt påpekande är att diskussionerna om förändrade styrformer av och inom universitet och högskolor i tiden sammanföll med regeringens initiativ till en mer tillitsbaserad styrning som idé och utgångspunkt för all styrning inom statsförvaltningen och inom kommuner och regioner.

I rektorsintervjuerna, som genomfördes sommaren 2016, bekräftades betydelsen av en ökad självständighet liksom vikten av en ökad tillit från regeringen, med innebörden att lärosätena gavs möjlighet till och tar ett stort ansvar för kvalitetssäkring av såväl utbildning som forskning. Vidare ville de ha en äkta dialog mellan regeringen och lärosätena som utgår från lärosätenas förutsättningar. En idé var också fleråriga kontrakt för att öka förutsägbarhet och stabilitet. Det fanns givetvis avvikande uppfattningar, men i det stora hela var det en samsyn kring vikten av förändring. En del i denna ökade självständighet, av både principiell och teknisk natur, var införandet av ett samlat anslag till lärosätena och inte som i dag en uppdelning av anslaget i utbildning respektive forskning. Rapporten publicerades i maj 2017 och är författad av Marianne Granfelt och undertecknad (Brorström, Björn och Granfelt, Marianne, 2017 ”Tillitsbaserad styrning och reformerad resurstilldelning”, SUHF).

Ungefär samtidigt som rapporten publicerades antogs direktiven för en statlig utredning kring styrning och resursfördelning. Utredningen benämndes ”Styrning för starka och ansvarsfulla lärosäten” och tog sedan själv namnet STRUTEN (U 2017:05). Utifrån synnerligen vida utredningsdirektiv rivstartade arbetet med att beskriva utredningens principiella utgångspunkter och arrangera möten för att diskutera, inte bara utgångspunkter, utan också alternativa förslag till former för styrning och resursfördelning. I januari 2018 presenterade utredningen ett första tentativt förslag. Huvuddragen i utredningens förslag är att en fyraårig högskoleproposition ska ersätta forskningspropositionen, att regeringen och lärosätena ska besluta om överenskommelser om verksamheten under den kommande perioden, att anslaget ska vara samlat och att de så kallade prislapparna ska ses över.

Del 2 publiceras imorgon.