Jag har varit i Almedalen, detta år bara en dag, och medverkat på Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF) seminarium med rubriken ”Äntligen ny styrning av högskolan?”. Min uppgift var att ge min bild av de förslag som presenterats av utredningen framförallt utifrån vad de kan betyda för Högskolan i Borås.

I mitt inlägg underströk jag först betydelsen av att utbildning och forskning hänger samman och därav vikten av utredningens förslag att högskolepropositioner ska ersätta forskningspropositionerna. Innebörden av detta är att även prioriteringar och satsningar på utbildning ska finnas med i de fyraåriga propositionerna. Jag bekräftade också vikten av ett samlat anslag för utbildning och forskning. Frågan har diskuterats länge och över tid har invändningarna ökat. Ett samlat anslag är en viktig markering att utbildning och forskning hänger ihop och de budget- och redovisningstekniska svårigheter som anförs som motargument mot ett samlat anslag måste kunna hanteras och får inte hindra en ändamålsenlig och viktig förändring.

En stor och omdiskuterad fråga är om en modell med överenskommelser mellan regeringen och lärosätena ska tillämpas, för att skapa en ökad tydlighet i kopplingen mellan de politiska målen för högre utbildning och forskning samt lärosätenas mål och prioriteringar. Många ser en fara i att överenskommelserna innebär en ökad statlig styrning och inte ökat utrymme för lärosätena att strategiskt och långsiktigt arbeta mot uppsatta mål för lärosätet. En viktig omständighet är att initiativet att formulera långsiktiga mål, enligt utredningen, ska komma från lärosätena. Min uppfattning är att det är viktigt för det mindre/medelstora lärosätet att kunna ha en mer utvecklad dialog med regeringen om hur de speciella styrkor och profiler som kan finnas på ett mindre/medelstort lärosäte kan ges rätt förutsättningar för utveckling. Som företrädare för Högskolan i Borås har jag utan framgång i tio år vid myndighetsdialoger argumenterat för särskilda resurser till vår unika textila miljö byggd på såväl vetenskaplig som konstnärlig utbildning och forskning. Vi har lyckats väl ändå i utvecklingen av den textila verksamheten, men kanske delvis på bekostnad av annan verksamhet inom högskolan som bidragit med finansiering.

En ytterligare viktig aspekt är, enligt min uppfattning, att utredningen måste hitta en modell för premiering av lärosäten som framgångsrikt arbetat med hållbar utveckling, jämställdhet, internationalisering och samverkan. Det är svårt, men ett måste, att hitta en bra grund för fördelning. I sammanhanget är det viktigt att poängtera att det är skillnad mellan på vilka grunder som anslaget tilldelas och hur det används. Lärosätena avgör givetvis själva hur anslaget ska användas.

En intressant höst följer nu med preciseringar av framlagda förslag och argumentation för föreslagna lösningar. Samtidigt är utredningen tydlig med att den utredningsrapport som kommer att överlämnas till regeringen i december kommer att vara ett ramverk för en ny styr- och resursfördelningsmodell och mer arbete kommer att krävas före ikraftträdande och tillämpning.

SUHF arrangerade i onsdags eftermiddag ytterligare två seminarier; ett om lärosätenas autonomi och ett om etik och oredlighet i forskning. Två viktiga seminarier med intressanta inlägg och kommentarer från paneldeltagarna. De tre SUHF-seminarierna modererades för övrigt föredömligt av Johannes Hylander.

Nu semester några veckor. Strax på väg till Bohuslän.

Trevlig sommar!

Inga kommentarer