Jag har varit i Oslo med Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF) styrelse och mötet var förlagt till vår systerorganisation i Norge, Universitets- och högskolerådets (UHR), lokaler i centrala Oslo. Dagarna inleddes med presentation och centrala frågor för UHR:s styrelse. Högt upp på agendan för dem just nu är frågor om autonomi och akademisk frihet, öppen forskning och digitalisering. UHR har också fokus på långtidsplanen för forskning och högre utbildning som nyligen har reviderats. Efter inledningen följde under måndagen presentationer av och från två viktiga aktörer i det norska utbildnings- och forskningssystemet.

Först ut var NIFU (Nordisk institutt för studier av innovasjon, forskning og utdanning) som är ett oberoende samhällsvetenskapligt forskningsinstitut som analyserar hela det utbildnings- och forskningspolitiska fältet. En av huvuduppgifterna för NIFU är att förse utbildnings- och forskningssektorns aktörer med statistik till grund för jämförelser, analyser och kunskapsutveckling. NIFU bedriver också egen forskning av hög kvalitet. NIFU:s organisation och verksamhet är inspirerande för våra tankar och idéer inom SUHF kring etablering av ett särskilt högskoleobservatorium.

Vårt andra möte var med NORKUT (Nasjonalt organ for kvalitet i utdanningar). NORKUT är ett oberoende organ under Kunskapsdepartementet. Syftet är att främja kvaliteten i inom det eftergymnasiala utbildningsväsendet. NORKUT arbetar bland annat med utvärderingar av utbildningar och av lärosätenas kvalitetssäkringssystem men också med att ge examenstillstånd efter prövning för utbildningar på avancerad nivå och forskarnivå till lärosäten som inte har generellt tillstånd. NORKUT arbetar självständigt och avgör själva vilka utbildningsprogram som utvärderas och när. Vad gäller utvärdering av kvalitetssäkringssystem ska detta ske var sjätte år. Mitt intryck från beskrivningen av NORKUT var att det är en mycket kompetent organisation och verksamhet som med hög legitimitet agerar självständigt i förhållande till regeringen och Kunskapsdepartementet, trots den organisatoriska kopplingen. En intressant synpunkt på arbetet med utveckling av kvalitetssäkringssystem var att inte överdriva systematiken och bli för detaljerad och omständlig då det kan vara negativt för att skapa engagemang och bygga en kvalitetskultur. Och det är ju en kvalitetskultur vi vill etablera med hjälp av ett systematiskt arbetssätt.

Tisdagen inleddes med en redovisning av arbetet med att utveckla och tydliggöra UHR:s uppdrag och organisation. UHR har en ny formell status sedan 1/1 2018 och är nu en helt fristående organisation, en ideell förening. Huvuduppgiften är att utveckla Norge som kunskapsnation. UHR, som numera översätts till Universities Norway, är en forskningspolitisk aktör som arbetar med att koordinera och stödja universitet och högskolor i gemensamma frågor och skapa förutsättningar för gemensamt mål- och strategiarbete inom utbildning, forskning och administration och inom de olika ämnesområdena. UHR tillhandahåller ett slags infrastruktur för nätverk och möjligheter att föra frågor till styrelsen för UHR och vidare mot Kunskapsdepartementet. UHR liknar SUHF i mycket, men verksamheten bygger mer på egna utredningsresurser och stöd från ett avsevärt större eget kansli än vad SUHF har, där lärosätena och dess medarbetare bidrar i betydligt större omfattning. En särskilt intressant diskussion fördes med generalsekreteraren om de så kallade utvecklingsavtalen mellan regeringen och lärosätena. Från och med 2019 ska utvecklingsavtal tecknas med samtliga lärosäten, men frågan kvarstår om och hur särskilda utvecklingssatsningar på lärosätena ska finansieras och vad som händer om inte överenskomna mål uppfylls. Med tanke på våra diskussioner, kopplat till den pågående styr- och resursutredningen om särskilda lärosätesprofiler, är det synnerligen intressant att lära mer om tillämpningen av utvecklingsavtal i Norge och även i Danmark där modellen också tillämpas.

Efter presentationer av det norska systemet och dess aktörer följde vårt eget styrelsemöte i SUHF. På styrelsemötet förberedde vi bland annat kommande Förbundsförsamling. Verksamhetsplanen för 2019 gicks igenom och en diskussion fördes om SUHF:s samverkansgrupps förslag till ställningstagande om samverkan. Rapporten kommer att presenteras på Förbundsförsamlingen. En diskussion fördes också om en rapport författad av Stephen Hwang om kvalitet i forskning. Rapporten visar tydligt de negativa effekter som en alltför hög grad av externfinansiering av forskning innebär för forskningskvaliteten mätt som publiceringar och citeringar. Rapporten behöver diskuteras i olika sammanhang och slutsatserna granskas och spridas. Rapporten borde leda till en seriös diskussion kring omfördelning av de statliga forskningsmedlen från forskningsfinansiärerna direkt till lärosätena i form av ökade basanslag.