Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) har genomfört förbundsförsamling på Stockholms konstnärliga högskola. Verksamhetsplan för 2019 fastställdes och ny styrelse beslutades.

Tre större frågor dominerade förbundsförsamlingen. Den första handlade om samverkan. SUHF:s expertgrupp för samverkan presenterade förslag till ställningstagande om samverkan. I förslaget definieras innebörden av samverkan, hur samverkansskicklighet ska bedömas, hur samverkan kan mätas och vilka hindren är för samverkan. Det är ett välskrivet dokument som gör det tydligt att samverkan måste ses integrerat med utbildning och forskning. Samverkan ska betraktas brett, ge ökad samhällsnytta och innebära möjligheter till högre kvalitet i utbildning och forskning. En särskild viktig del i dokumentet är om samverkansskicklighet. Här framhålls att vilken betydelse som samverkansskicklighet ska tillmätas, vid till exempel en anställning, alltid är beroende av den situation som råder och de behov som finns för att stärka kvaliteten i en akademisk miljö. Min uppfattning är att dokumentet efter viss avslutande bearbetning ska fastställas som ett ställningstagande vid nästa förbundsförsamling. Det är ett bra dokument att förhålla sig till för enskilda lärosäten vid utveckling av policys, syften och principer för samverkan.

Den andra stora frågan handlade om styr- och resursutredningen (STRUTEN). Vi fick en rapport om nuläget i utredningen. Den tredje december ska utredningen överlämnas till regeringen, vilket innebär att arbetet nu är inne i en slutfas. Presentationen visade att utredningen, med utgångspunkt från direktiv och sin egen problembeskrivning, arbetar vidare med förslag om fyraåriga högskolepropositioner, samlat anslag och utvecklad dialog med regeringen. I dessa frågor vet vi att det finns olika uppfattningar inom vår sektor och det ska bli spännande att dels ta del av utredningens argumentation i det färdiga betänkandet, dels följa och medverka i den debatt som kommer att föras när utredningen är lagd. Några saker som utredningen också kommer att föreslå och där vi nog är överens är minskad andel ersättning kopplad till studenternas prestationer och ökad andel basanslag till forskningen. Vi är också överens om modellens övergripande egenskaper, det vill säga att den ska vara kvalitets- och ansvarsbefrämjande, tillitsbaserad, långsiktig, samordnad, kunskapsbaserad, flexibel, hållbar, lärosätesspecifik samt samarbetsfrämjande. Det är i konkretisering och genomförande som skilda bedömningar av möjligheter och risker uppstår.

Den tredje frågan var om öppen vetenskap. Den inleddes med en presentation av tidigare ordföranden i den tyska rektorskonferensen Horst Hippler. Han är nu den person som på uppdrag av den rektorskonferensen driver frågan om öppen vetenskap och förhandlar med de stora förlagen. Det som händer i Tyskland är dramatiskt och utfallet av förhandlingarna med framför allt Elsevier kommer att vara av stor betydelse för vår egen resa mot verklig öppenhet. Efter föredragningen om situationen i Tyskland fick vi dels en redovisning av arbetet med öppen vetenskap inom European University Association (EUA) dels en beskrivning av innebörden av ”Plan S Making Open Access a Reality 2020”. Det senare är ett initiativ från forskningsfinansiärerna som lanserades i samband Science Europe i september i år. En viktig aktör i sammanhanget är European Research Council (ERC). Plan S innehåller tio principer vars tillämpning av akademin säkrar öppen tillgång. Utgångspunkten och idén är att det är via forskningsfinansiärerna som verklig öppen tillgång ska kunna förverkligas till 2020. I Sverige har Formas och Forte ställt sig bakom de tio principerna medan Vetenskapsrådet avvaktar.

Som sig bör och som brukligt fick vi också en utmärkt redovisning av aktuella frågor inom Sveriges Förenade Studentkår (SFS). Redovisningen gjordes av ordförande och vice ordförande. De kommenterade bland annat styr- och resursutredningen, frågan om studenternas hälsa och frågan om studenternas boendekostnader. Det är en viktig del på förbundsförsamlingarna att få ta del av studenternas uppfattningar och perspektiv.