Det drar ihop sig. Efter tolv år i högskolans ledning, varav sju och ett halvt år som rektor, lämnar jag nu vid årsskiftet. Efter det väntar en annan vardag, bland annat med möjlighet att fördjupa mig i en rad frågor, som fortfarande känns aktuella i förhållande till den forskning som jag bedrev under åren före det att jag kom till Högskolan i Borås. En annan utgångspunkt för utveckling och fördjupning är frågor som väckt mitt intresse under åren i högskolans ledning och som medverkande i nationella och internationella sammanhang i diskussioner kring utbildnings- och forskningspolitik.

En forskningsfråga jag har för avsikt att återkomma till är: Vad förklarar framgång? Organisationer som uppvisar en gynnsam utveckling och som tillmäts uppfattningen att vara framgångsrika är intressanta studieobjekt. En uppgift är att förklara hur en viss uppfattning etablerats. Vad är det för omständigheter som gör att vissa organisationer beskrivs som framgångsrika? En annan uppgift är att studera orsakerna till framgång för utvalda organisationer. En förklaringsansats och utgångspunkt för tolkning är att det handlar om samspelet mellan institutionaliserade idéer och handlingar, så kallade informella institutioner, fastställda regler och principer, så kallade formella institutioner och medarbetare och ledare under samlingsbenämningen aktörer. I förhållandet mellan och styrkan i informella institutioner, formella institutioner och aktörer ligger förklaringen.

Mitt arbete i högskoleledningen ger mig också grund för en rad olika frågeställningar för fördjupning. En sådan är implementering av reformer i högre utbildning och forskning. Hur genomförs förändring i organisationer vars styrka är förmågan att problematisera och kritiskt analysera tillstånd och utvecklingsprocesser? Våra organisationer är också uppbyggda utifrån ett starkt och viktigt inflytande över verksamheten från kollegialt sammansatta organ. Organisationerna är starkt professionaliserade med ett stort informellt inflytande från ledande aktörer inom verksamheten, till exempel ledare för forskargrupper eller forskare som innehar stora externa forskningsanslag. Ett tydligt mönster är att, efter det konstaterats att något måste göras för att förändra ett tillstånd eller utvecklingsförlopp, så infinner sig tvivel när konkretisering sker och lösningar presenteras. Kritik och oro finns och framförs för att reformen inte leder till de ursprungligen avsedda konsekvenserna. Det finns många tänkbara förklaringar till varför tveksamheter uppkommer, en kan vara en ovilja när det kommer till skarpt läge att utmana starka och etablerade strukturer. Det är lika bra att saker och ting förblir som de är. De informella institutionerna är för väletablerade. Min uppfattning är att det behövs rejäla studier kring förändring och genomförande som kan bidra till fördjupad förståelse för organisering och styrning av universitet och högskolor. Studier som kan motverka förenklade beskrivningar och förklaringar av utveckling och tillstånd baserade på ospecificerade uppfattningar om innebörden och betydelsen av New Public Management.

En annan frågeställning är vad som är kvalitet i verksamheten, och särskilt forskningen? Det finns ett utbrett missnöje med att mäta forskningens kvalitet i termer av publicerade artiklar och antalet citeringar. Det finns också en kritik mot kvalitativa kollegiala granskningar eftersom dessa kan komma att prioritera forskning som bedrivs i redan upplöjda fåror, mer av samma och en stark disciplinär inriktning kan bli utfallet. Disciplinär orientering och peer review kan missa att beakta forskningens samhälleliga påverkan och behovet av förnyelse för att kunna möta de samhällsproblem som målen i Agenda 2030 adresserar. Sättet att mäta forskningens kvalitet beaktar inte heller betydelsen av utbildningens forskningsanknytning. Vi måste hursomhelst komma bort i från en situation där artiklar skrivs och publiceras för att skapa förutsättningar för att nästa artikel också ska kunna publiceras.  Den beskrivna problematiken och konsekvenser för universitet och högskolors uppgift att verka för hållbar utveckling är det också viktigt att studera.

Slutligen. En övergripande fråga är hur ett effektivt högskolelandskap är uppbyggt och skapas? Ett sådant kräver att nödvändiga reformer kan genomföras och att verksamhetens resultat och kvaliteter mäts på ett relevant sätt till grund för styrning och resurstilldelning.