Det är konstaterat att kvinnor lägger mer tid på administrativa uppgifter än män. Eftersom ledningsuppgifter och administrativa uppgifter dessvärre inte tillmäts tillräcklig betydelse vid anställningar för högre akademiska tjänster innebär detta helt enkelt att kvinnor missgynnas. En studie som är betydelsefull i sammanhanget visar att kvinnor i större utsträckning än män väljer att lämna den akademiska karriären eftersom många inte ser poängen med att publicera artiklar i vetenskapliga journaler som inte leder till något annat än förbättrade möjligheter att kunna publicera ytterligare artiklar vetenskapliga journaler. Om resultaten av det vetenskapliga arbetet inte har någon påverkan och betydelse för praxis och på den samhälleliga utvecklingen är forskningen poänglös, det är en uppfattning som kvinnor enligt den genomförda studien förefaller ha i större utsträckning än män.

Den fråga som väcks är om vi överhuvudtaget kan tala om och hög kvalitet i utbildning och forskning om män och kvinnor inte ges likvärdiga förutsättningar för att bedriva forskning och leda forskning och forskargrupper. Vi har inte ett effektivt högskolelandskap och inte heller hög kvalitet i utbildning och forskning om publikationer och resultat inte når utanför akademins väggar, kanske för att resultaten inte är tillräckligt intressanta ur ett användarperspektiv, eller kanske för att de hamnat bakom en alldeles för hög betalvägg. Det krävs förändring där ledningsuppgifter, samverkan och betydelsen för praxis uppvärderas som merit och där forskningsdata och forskningsresultat från offentligt finansierad forskning görs öppet tillgänglig.