Den första Swepub användardag genomfördes i förra veckan på Kungliga biblioteket (KB) i Stockholm. Syftet med dagen var att redovisa status i utvecklingsarbetet av en heltäckande svensk publikationsdatabas och illustrera hur databasen kan användas. En rad mycket givande föredragningar hölls. Det formella ansvaret för utveckling och förvaltning av Swepub har KB. Det ingår i deras instruktion från och med 2018 att ansvara för Swepub och särskilda anslagsmedel har tillförts KB. Men utvecklingen av Swepub sker i ett samarbete mellan KB, universitet och högskolor, Vetenskapsrådet och Universitets- och högskoleämbetet. Det är en viktig notering att vi arbetar tillsammans och bidrar till att successivt höja kvaliteten på publikationsdatabasen. Det finns en vision för Swepub formulerad av det utvecklingsråd som följer arbetet och jag har tidigare varit ordförande där under ett antal år. Visionen är att ”Swepub ska vara en självklar, tillförlitlig, fullgod och heltäckande datakälla om forskningspublicering i Sverige för analyser, uppföljning, utvärdering och resursfördelning.

Hög kvalitet på datan innebär många användare och många användningsområden. Detta innebär också hög kvalitet på datan. Det vill säga att det som följer nu är en process där KB teknik- och systemutvecklar samtidigt som vi på mottagningssidan använder Swepub för beskrivningar och analyser av forskning på nationell nivå och på lärosätesnivå samt levererar in data av hög kvalitet. Genom att påtala brister såsom förekomsten av dubbletter, ofullständig redovisning av antalet upphovspersoner, felaktiga publiceringsår, avsaknad av publikationer så höjs kvaliteten. Swepub har precis som öppen vetenskap kommit för att stanna och har goda förutsättningar att bli den dominerande databasen för beskrivningar och analyser av svensk forskning och som underlag för resursfördelning om regeringen så önskar och bestämmer.Det finns ingen anledning att inte satsa och bidra till utvecklingen.

En viktig aspekt och styrka med Swepub är att den omfattar alla typer av publikationer. Den är inte heller begränsad till refereegranskade publikationer. På grundval av Swepub kan publiceringsmönster på lärosätesnivå beskrivas och den enskilde forskaren kan enkelt beskriva sin forskningsproduktion och jämföra över tid liksom med andra. Beskrivningen av publiceringsmönster är viktigt underlag för att diskutera och reformera meriteringssystemet. Swepub-data kan visa att det finns andra sätt att nå ut med forskningsresultat än publicering i vetenskapliga journaler med begränsad räckvidd och betydelse. Swepub kommer också att vara viktigt för utvecklingen mot öppen vetenskap. Vi behöver ha kvalitetssäkrad data om förekomsten av öppen vetenskap och det kan Swepub erbjuda. Bra och verifierad data om förekomsten driver på processen mot öppenhet.

Räkna med en Swepub användardag i januari 2020.