Riksbibliotekarien Gunilla Herdenberg avtackades i förra veckan efter att under drygt sju år varit chef för och lett Kungliga biblioteket. Det har varit händelserika år under hennes tid i ledningen och då inte minst arbetet med den nationella biblioteksstrategin som startade under 2015. Gunilla har länge argumenterat för en ökad samverkan inom biblioteksväsendet och att ett samlat grepp måste tas på biblioteksväsendets utveckling och hinder samt möjligheter för biblioteken att bidra till en gynnsam samhällsutveckling. Att sedan få uppdraget från regeringen att utarbeta en nationell biblioteksstrategi, att få fullfölja arbetet och överlämna strategin till regeringen, vilket skedde för en månad sedan, måste vara en riktigt fin känsla för Gunilla. Det är ett bevis på en framgångsrik gärning.

Under Gunillas år i ledningen av nationalbiblioteket har också universitets- och högskolebiblioteken hamnat i fokus genom den intensifierade debatten och det intensifierade arbetet med att åstadkomma en öppen vetenskap. För några veckor sedan publicerades rapporten ”Omställningen till ett öppet tillgängligt vetenskapligt publiceringssystem”, som är slutrapporten i ett annat regeringsuppdrag som Kungliga biblioteket haft. Både vad gäller nationell biblioteksstrategi och öppen vetenskap väntar många diskussioner, ställningstaganden och beslut, Gunilla har bidragit till att lägga en god grund för kommande nödvändiga och viktiga förändringar.

Vid avtackningen framfördes många lovord över Gunillas insatser för Kungliga biblioteket och för biblioteksväsendet. Ett uttryck som användes av flera vid avtackningen var att Gunilla är bibliotek. Hon har alltsedan utbildningen på Bibliotekshögskolan haft en rad olika befattningar och utifrån olika plattformar verkat inom och för biblioteksväsendet. Vid avtackningen överlämnades också en vänbok till Gunilla med titeln ”I bildningens tjänst: En vänbok till Gunilla Herdenberg”. Totalt 16 uppsatser återfinns i vänboken. Uppsatserna spänner över ett brett fält. Bland bidragen och författarna märks Göran Blomqvist, tidigare vd i riksbankens jubileumsfond, med ett välskrivet inledningskapitel om innebörden av bildning och bibliotekens och universitetens nyckelroller i sammanhanget, biblioteks- och informationsvetarna från Högskolan i Borås Louise Limberg och Jan Nolin, som gjort en intressant studie av hur Kungliga biblioteket presenterat verksamheten över åren på webben och Mia Persson Fröjd, tidigare kulturnämndens ordförande i Bromölla kommun, som beskriver Gunilla som bibliotekarie och kultur- och bibliotekschef i Bromölla kommun där Gunillas yrkeskarriär startade. Själv har jag bidraget med en uppsats om den dubbla bokföringens rötter och logik, allt i syfte att sprida kunskap om denna ädla konst och bidra till Gunillas livslånga lärande och bildning.

Till sist vill jag tacka Gunilla för ett gott samarbete i styrelsen för Högskolan i Borås där Gunilla varit vice ordförande och ordförande under mina år som rektor, dels i bibliotekssammanhang och då bland annat i referensgruppen för den nationella biblioteksstrategin. Lycka till Gunilla med din nya, annorlunda och friare tillvaro.