Sida 2 av 43

Vi blickar framåt

Det är en förmån att få arbeta med högre utbildning och forskning. Att få vara delaktig i utveckling av ny kunskap och i förmedling av den till studenter och verksamma i olika typer av samhällsorganisationer är ett privilegium. Vi har inom universitet och högskolor ett stort ansvar för att beskriva, förklara och förmedla förståelse för samhälleliga fenomen och utmaningar. Vi har ett stort ansvar för att i forskningen och tillsammans med studenter och samverkanspartners problematisera tillstånd och utvecklingstendenser för att bidra till att utmaningar hanteras men också att skapa förutsättningar för en gynnsam, demokratisk och hållbar utveckling. Uppdraget är att ständigt utveckla verksamheten utifrån omvärldsförutsättningar, men samtidigt göra det utifrån akademiska ideal. Vår kärna är ju att lärare och forskare självständigt formulerar problem, väljer metoder, tolkar, analyserar och lägger fram resultat.

2016 har varit ett intensivt år för oss alla vid Högskolan i Borås. Årets avslutades med vår stora medarbetarkonferens ”892 dagar senare med sikte mot 2025”, framläggning av forskningspropositionen ”Kunskap för samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft”. Vid årets sista styrelsemöte diskuterades om och i så fall hur vi ska driva frågan om universitetsstatus vidare.

Jag uppfattar att ”892” var ett uppskattat arrangemang med många viktiga budskap i de föreläsningar och diskussioner som hölls. Jag hoppas att många nya kontakter knöts under dagarna och att nätverken stärktes. Vi behöver bättre än idag, när vi blickar framåt, ta tillvara på de möjligheter till samverkan inom vår organisation. Den framlagda forskningspropositionen uttrycker tydligt betydelsen av forskningsmedel till högskolor. Även om några konkreta besked inte ges utan kommer först i budgetpropositionen för 2018 måste vi räkna med ökad tilldelning, likaså för vår konstnärliga forskning. Vi har en önskan om kommande förstärkning av forskningen. Låt oss också utgå från att regeringen kommer att avsätta särskilda medel för att vi ska kunna bygga ut vår lärarutbildning och öppna campus i Skövde. Styrelsemötet och den diskussion som fördes gav oss stöd för att nu tydligt beskriva våra universitetskvaliteter och universitetsambitioner i det kommande budgetunderlaget. Beslut om budgetunderlaget fattas av styrelsen den 20 februari.

Som ett led i att utveckla och stärka lärosätet planeras en rad olika aktiviteter under 2017. En del av dem sammanfaller med 40-års jubileet. Under våren kommer fem GEM (Gränsöverskridande Eftermiddagsmöten) att genomföras. Det första om jämställdhetsintegrering och de följande kommer att handla om våra prioriterade utbildnings- och forskningsområden där företrädare för respektive område kommer att beskriva innehåll, resultat och planer. Det är utmärkta tillfällen att lära mer om varandra och hitta gemensamma projekt. Vi planerar också ett seminarium under våren om demokrati och kvalitet på samhällsdebatten, och en fortsättning på konferensen Hållbar region till hösten. Aktiviteterna har fokus på de samhälleliga utmaningarna och bidrar till att stärka högskolans profil.

Viktiga aktiviteter och satsningar är också att fördjupa samarbetena med University of Highlands and Islands (UHI) och Högskolan i Östfold. En viktig aktivitet är också att gå i mål med ansökan om att Borås ska bli årets studentstad. Vår studentkår förtjänar en sådan framgång, men det är staden som måste ta initiativ och driva processen. Många spännande saker väntar således på andra sidan nyåret i syfte att öka kvalitet och attraktivitet och svara mot de krav som det innebär att vara det tredje universitetet i Västsverige.

På temat blicka framåt vill jag uppmärksamma en aktivitet utanför högskolan av stort intresse. Den 28 februari genomför SUHF, Sveriges universitets- och högskoleförbund, en konferens om öppen vetenskap som har goda förutsättningar att bli ett viktigt avstamp för fortsatt arbete för en utveckling mot öppen användning av data och öppen publicering. Så notera den 28 februari i Stockholm.

Inga kommentarer

Universitetskvaliteter i fokus på årets sista styrelsemöte

Den punkt som upptog den mesta tiden vid årets sista möte för högskolans styrelse var det avslutande informationsärendet med ett förslag till hur vi tänkt att presentera verksamheten för regeringen i budgetunderlaget för 2018-2020. Många viktiga synpunkter och kommentarer lämnades som vägledning för det fortsatta arbetet. Medskicket från styrelsen var att vi kan fortsätta att arbeta utifrån det förslag som redovisades. Nu arbetar vi vidare med att sätta text till de punkter som presenterades och bearbeta utifrån den diskussion som fördes.

Vi kommer i budgetunderlaget att utförligt beskriva våra universitetskvaliteter. Vi har universitetsambitioner och nu är det dags att tydligt för regeringen beskriva våra kvaliteter. Den presentation som styrelsen tog del av, har tidigare i veckan diskuterats i ledningsrådet och på professorskollegiet. I den fortsatta processen fram till styrelsebeslut om budgetunderlaget i mitten av februari kommer det att behandlas i många olika sammanhang inom högskolan för att få en bred förankring. Det vi lyfter fram i vår beskrivning är; hög kvalitet på utbildningsutbudet, ett högt och stabilt söktryck, stark bas i de samhällskritiska utbildningarna vård och lärare, omfattande examensrättigheter på forskarnivå och kompletta akademiska miljöer, nationellt ledande miljöer inom biblioteks- och informationsvetenskap och textil och mode, goda och i vissa fall unika infrastrukturella förutsättningar samt en organisation med tre akademier och ett samlat verksamhetsstöd av hög kvalitet.

I vår beskrivning av lärosätet lyfter vi också fram vår starka fokusering på hållbar utveckling inom såväl utbildning och forskning. För många av våra projekt och aktiviteter kan hållbar samhällsutveckling utgöra en gemensam benämning och ram. En utmaning för oss är att beskriva vår profilering parallellt med att vi besitter examensrättigheter på forskarnivå och har sammanhållna kunskapsområden inom konst, vård, humaniora och samhällsvetenskap, natur och teknik. Vi är breda, men rättigheterna vilar på en profilerad utbildning och forskning och på en samverkan mellan forskargrupper. En samverkan som för övrigt är viktig att utveckla i det fortsatta universitetsarbetet.

På styrelsemötet togs också ett antal beslut. Forskarutbildningsämnet Vårdvetenskap inrättades, utbildningsuppdrag och fördelning av fördelning av anslag 2017-2019 fastställdes och några ändringar av Styrelsens organisations- och beslutsordning beslutades. Styrelsen fattade också beslut om att föreslå regeringen att förnya min anställning som rektor. Jag tackar för det stora förtroende som medarbetare, studenter och styrelse visar mig.

Efter mötet avtackades vår prorektor Martin Hellström. Han höll en intressant och inspirerande föreläsning och därefter följde många trevliga tacktal. Jag tackar Martin för viktiga insatser för Högskolan i Borås och önskar honom lycka till i arbetet som rektor på Högskolan Väst. Jag ser fram emot ett gott och givande samarbete till gagn för våra lärosäten.

Inga kommentarer

Stort engagemang för nytt utvecklat måldokument för hållbar utveckling

Strategigruppen för hållbar högskola har genomfört terminens och årets sista möte. Gruppens uppgift är att verka för att hållbar utveckling successivt och i större omfattning integreras i högskolans verksamhet. Gruppen är rådgivande till rektor och jag har valt att själv och vara ordförande. Strategigruppen har en mycket viktig uppgift i utvecklingsprocessen mot den hållbara högskolan. När hållbar utveckling är helt integrerat i den pågående verksamheten kan gruppen avvecklas, men det dröjer. Det finns mycket kvar att göra, så gruppen kommer att fortsatt ha viktiga uppgifter och utmaningar att hantera.

På det genomförda mötet konfirmerades det måldokument för hållbar utveckling som utarbetats för perioden 2017-2019. Arbetet med dokumentet påbörjades i våras och utkast har diskuterats i strategigruppen och i ledningsrådet. Ett som vi trodde på sensommaren nästan färdigt förslag var föremål för remiss och baserat på mycket omfattande, engagerade och kunniga synpunkter och invändningar vidtogs en rejäl revidering och förbättring. Det som har fattats beslut om är ett måldokument av god kvalitet, med klara och tydliga skrivningar och med styreffekt. Dokumentet kommer att stödja den fortsatta utvecklings- och förändringsprocessen. Det mest positiva i den genomförda processen är det stora engagemanget. Jag påminner mig synpunkter som framfördes när arbetet med att certifiera vårt miljöledningssystem startade för fem eller sex år sedan. Kritik framfördes och till och från ifrågasattes behovet av att utveckla ett robust miljöledningssystem. Nu efterfrågas tydlighet i både mål, strategier och detaljer för att dokumentet ska leda till handling och verklig förändring. Det är mycket positivt!

Följande aktiviteter planeras inför 2017. Vi kommer under hösten i sedvanlig ordning i samverkan med Sparbanksstiftelsen Sjuhärad arrangera Days of Knowledge. Ett betydelsefullt och uppskattat arrangemang. Vi kommer att arrangera ett andra seminarium på temat: Hållbar region. Företrädare för olika samhällsorganisationer kommer att bjudas för att diskutera hur vi tillsammans bidrar till att FN:s sjutton mål för hållbar utveckling implementeras. Vi kommer dessutom under hösten att arrangera den tredje forskningskonferensen under rubriken Research on Sustainability (RoS). Till våren planerar vi en konferens under rubriken: Hållbar samhällsdebatt. Frågeställningen relaterar till vad det tonläge innebär på lång sikt, som nu präglar samhällsdebatten. Det handlar om en brist på respekt för varandra som visas för grundläggande formella och informella samhällsinstitutioner och det slarviga sätt som data och fakta hanteras,  men också hur förändring kan komma till stånd. Hur kan en bekymmersam och destruktiv utveckling brytas? Vi har ett stort ansvar inom akademin att visa och problematisera hur de grundläggande i institutionella arrangemangen uppfattas och används. Vi har ett stort ansvar för att verka för en långsiktigt hållbar utveckling och bidra till att FN:s sjutton globala mål för hållbar utveckling realiseras.

Inga kommentarer

Varför prioriteras inte de starkaste miljöerna? Om konstnärlig forskning i forskningspropositionen

Det var med höga förväntningar som jag började läsa delavsnittet ”Den konstnärliga forskningen behöver stärkas” i den nyligen framlagda forskningspropositionen ”Kunskap och samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft”. Döm om min stora förvåning. Inte ett ord om Högskolan i Borås och inte heller om den konstnärliga forskningen i Göteborg och Lund.

Det är nämligen bara tre lärosäten i landet som har konstnärlig examen på forskarnivå sedan 2010. Efter ansökningsförfarande och prövning av dåvarande Högskoleverket erhöll Göteborgs universitet, Lunds universitet och Högskolan i Borås tillstånd att utfärda examen. Dessa tre lärosäten fick ansvaret för att utveckla och tydliggöra innebörden av konstnärlig forskning utifrån bedömningen att det var här som den konstnärliga verksamheten hade hög kvalitet. För högskolans del innebar examensrättigheten att vi fick en komplett akademisk miljö inom området textil och mode eftersom vi också tilldelades tillstånd att utfärda generell examen på forskarnivå inom området i ämnena textilteknik och textilt management.

Sedan dess har en mycket positiv utveckling skett av området – inte minst inom den konstnärliga delen. Vi har haft tretton konstnärliga disputationer. Idag är åtta doktorander inskrivna inom den konstnärliga forskarutbildningen och vi har en god tillgång till handledarresurser. Ett mycket tydligt bevis på kvalitet och framgång är också att högskolan är koordinator för ett Maria Sklodowska-Curieprogram benämnt ArcInTex till vilket femton doktorander från sex lärosäten är knutna. Programmet är tvärvetenskapligt med ämnena textildesign och vetenskap, mode, produktion och arkitektur.

Den gynnsamma utvecklingen och starka positionen vi byggt upp har genomförts med begränsade ekonomiska resurser. Den konstnärliga utbildningen och forskningen är prioriterad vid högskolan därför har resurser tillförts, men naturligtvis på bekostnad av att andra angelägna satsningar fått stå tillbaka. Vi har också i våra framställningar till regeringen, det så kallade budgetunderlagen, under en följd av år argumenterat för behovet av resursförstärkning. Senast i budgetunderlaget för 2017-2019 framfördes att en förstärkning på 25 Mkr skulle ge högskolan förutsättningar att utveckla positionen som centrum för utbildning och forskning inom textil och mode. Det är en nationell angelägenhet att en sådan satsning och utveckling kommer till stånd.

Tillbaka till avsnittet i propositionen – det handlar om är att stärka de konstnärliga högskolorna i Stockholm. Det är bra och viktigt, men mycket svårbegripligt varför potential i väl fungerande konstnärliga miljöer utanför Stockholm inte ingår i regeringens prioritering. Min slutsats är att det helt enkelt blivit fel, ett avsnitt har fallit bort. Högskolan i Borås kommer i budgetunderlaget för 2018-2020 att fortsatt framföra den nationella angelägenheten av att öka medelstilldelningen till högskolans konstnärliga verksamhet och eftersom området nu är prioriterat av regeringen så räknar jag med kraftigt ökad tilldelning, allt annat skulle vara mycket förvånande och felaktigt. Det är en självklarhet att när förutsättningarna för den konstnärliga forskningen ska stärkas så ska regeringen inte exkludera befintliga, väl fungerande och starka men underfinansierade miljöer från bättre villkor. Miljöer som istället borde ges hög prioritet.

Inga kommentarer

Kommentarer till propositionen om forskning, innovation och utbildning

Nu har den forskningspolitiska propositionen ”Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft” lagts fram. Mycket av det som redovisas var redan känt. Några nyheter, i alla fall för mig, presenteras, en del tydliggörs men en del viktiga förtydligande saknas.

Propositionen innebär en fortsatt ökad satsning på forskning. Totalt sett tillförs drygt 2,8 miljarder fullt utbyggt 2020. En ökning sker av de så kallade basanslagen med 1,3 miljarder. Ökningen är efterfrågad och viktig, men en omständighet är att anslagen till forskningsfinansiärerna ökar ännu mer. Obalansen med en alltför hög andel extern forskningsfinansiering kvarstår. Det finns också kopplat till ökningen av basanslagen en lång lista med åtgärder som regeringen förväntar sig att universitet och högskolor ska göra.

En annan redan känd prioritering från regeringen är betydelsen av att utbildning och forskning bedrivs i hela landet och att förutsättningar finns för att forskningsanknyta utbildningen. Prioriteringen innebär ökade medel till mindre och medelstora lärosäten. Så långt är allt väl. I propositionen framgår det att medlet för att öka forskningen, är att lärosätena ska få ett garantibelopp på 12 000 per helårsstudent. För Högskolan i Borås och för flera andra högskolor är 12 000 i garantibelopp ingen ökning av basanslaget jämfört med vad som gäller idag. Det är ingen satsning på högskolor att vi är garanterade, det som vi redan har idag. Vi har räknat med en rejäl ökning 2018 och fortsätter att göra så, men svar dröjer till kommande budgetpropositioner då fördelningen av de ökade av basanslagen blir konkret.

Ett fortsatt bekymmer är att åstadkomma en starkare koppling mellan utbildning och forskning. Det som särskilt utmärker universitet och högskolor är uppdraget att bedriva utbildning och rätten att utfärda examen. Det är gott och väl med 2,8 miljarder till forskning, men det krävs en satsning även på utbildning. De 360 miljoner som avsatts i budgetpropositionen till utbildning för perioden 2017-2020 är långt ifrån tillräckligt. Om en ökad integration ska ske mellan utbildning och forskning, vilket regeringen argumenterar för, måste medel också tillföras utbildning.

Några smärre nyheter i propositionen är att samverkan ska ingå i kvalitetsbedömningen av forskning tillsammans med de tidigare aspekterna extern forskningsfinansiering och publicering och citering. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) kommer att få ett nytt uppdrag, nämligen att även utvärdera forskning, argumentet är att utbildning och forskning hänger ihop. Det blir alltså inte FOKUS, Vetenskapsrådets förslag till utvärderingsmodell. Det ska bli intressant att se hur UKÄ tar sig an det nya utvärderingsuppdraget. En nyhet och konkretisering i propositionen är att ett nytt resursfördelningssystem för både utbildning och forskning ska utredas med målet att det ska tillämpas införas budgetåret 2020. En utredning och översyn av det över 20 år gamla systemet startar under våren.

Fokus på och resurser till forskning om de samhälleliga utmaningarna, globala och nationella, är positivt. Medel förs till forskningsråden som på traditionellt sätt kommer att ansvara för utlysningar, bedömningar och fördelning av medel. Det är synnerligen viktigt att vi som ett mindre lärosäte prioriterar områden för forskning och rustar oss för att vara konkurrenskraftiga i kommande ansökningsomgångar inom utvalda områden.

Inga kommentarer

Universitetskvaliteter och budgetunderlag

Vi har nu påbörjat arbetet med att ta fram budgetunderlaget, det vill säga Högskolan i Borås framställan till regeringen för perioden 2018-2021. Här beskrivs kortfattat lärosätets verksamhet och inriktning, men också förslag om särskilda satsningar som är viktiga att genomföra för att utveckla verksamheten. Dessa satsningar kan vara kopplade till äskanden om särskilda medel från regeringen. En av dessa särskilda satsningar som framförts i tidigare budgetunderlag och som är ett led i vår profilering är medel till den konstnärliga utbildningen och forskningen. Fler designplatser och ökade medel för att långsiktigt finansiera vår unika och framgångsrika forskarutbildning och forskning inom området textil- och modedesign är en viktig satning utifrån ett nationellt perspektiv. Vi har också framfört betydelsen av medel för att kunna förstärka forskningsanknytningen av vård- och lärarutbildningarna och argumenterat för vikten av att lärosäten som gör särskilda insatser inom området hållbar utveckling uppmärksammas.

Dessa tidigare framförda särskilda satsningarna är fortsatt synnerligen angelägna. De är också givetvis viktiga komponenter i uppbyggnaden av ett starkare lärosäte, med en solid och högkvalitativ utbildning i kombination med unika verksamheter och profiler. Utifrån den utgångspunkten kommer det förslag till budgetunderlag för 2018-2021 som nu förbereds för att läggas fram till styrelsen i februari nästa år att innehålla en beskrivning av lärosätets kvaliteter och en argumentation för varför det är dags att vi på likartat sätt som Malmö högskola ges möjlighet att pröva vår verksamhet och våra kvaliteter för att erhålla universitetsstatus. Vi har successivt tillfört det som kan benämnas universitetskvaliteter och har idag en uppsättning kompletta akademiska miljöer med attraktiva utbildningsprogram och omfattande nydanande forskning. Vi har en välutvecklad samverkan med andra lärosäten, verksamheter och organisationer i vår omvärld. Vi har en modern organisation väl förberedd för fortsatt expansion med bibehållen hög kvalitet. Vi har en inriktning på utbildning och forskning där vi sätter de stora samhällsutmaningarna i centrum. Vi använder uttrycket vetenskap för profession. Det är det sätt som vi i utbildning och forskning utgår från praktikens problemställningar och hanterar dessa utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt och med vetenskapliga metoder. Den profil och inriktning som vår verksamhet har och med de möjligheter som det skulle innebära för fortsatt utveckling att vi blir det tredje universitetet i Västsverige är en nationell angelägenhet.

Inga kommentarer

Ställ dagens samhällsdebatt mot de grundläggande idealen för extern informationsgivning

Som lärare och forskare i företagsekonomi och förvaltningsekonomi har ett av mina huvudområden varit extern informationsgivning. Jag har intresserat mig för hur offentliga organisationer rapporterar om sin verksamhet och ekonomi med särskilt fokus på finansiell utveckling och finansiellt tillstånd. Det finns lagar och regler som styr den externa informationsgivningen, men det finns också överordnade principer som bland annat betonar betydelsen av fokus på väsentlighet, jämförbarhet över tid och försiktighet vid värdering av tillgångar och skulder. Den mest betydelsefulla överordnade principen är dock principen om öppenhet. Det innebär att om det finns minsta tvivel om att informationen kan missförstås av mottagaren, så måste det prövas om redovisningen kan göras på annat sätt eller att man ska se över vilken tilläggsinformation som krävs. Det grundläggande förhållningssättet, när val måste göras, är att informationen ska identifiera de problem och utmaningar som finns. Informationen får aldrig i sig lösa problem genom att redovisa en fördelaktigare bild.

Principen om öppenhet gör att informationen som förmedlas är fakta, utifrån det redovisade förhållningssättet. Utifrån fakta kan tolkningar och framtidsbedömningar göras av olika slag och aktörer ta ställning till vilka beslut och handlingar som är önskvärda i förhållande till informationsgivaren. Principen om öppenhet innebär också att man bygger förtroende, behovet av kontroll minimeras och transaktionskostnaderna sänks.

För en redovisare finns inga dolda agendor, inga halvsanningar, ingen ofullständig informationsgivning och ingen ”window dressing”, det vill säga förskönande redovisningar. I dagarna duggar analyserna tätt som pekar på ett bristande förtroende för de etablerade samhällsinstitutionerna liksom aktörer som ger förklaringar till missnöje, valresultat och opinionsmätningar av skilda slag. Dessa analyser måste tas på stort allvar och förtroendet återvinnas. Hur skulle det vara att ställa idealen för extern informationsgivning och redovisning som utgångspunkt för att pröva kvaliteten på samhällsdebatten och på så sätt medverka till att debatten får ett större fokus på innehåll baserad på öppenhet och fakta.

Inga kommentarer
« Äldre inlägg Nyare inlägg »