Sida 2 av 43

Vetenskap för profession

För några veckor sedan invigde vi Kliniskt träningscentrum (KTC). Centret gör det möjligt för våra studenter, blivande sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor, att under realistiska förutsättningar färdighetsträna olika moment i mötet med och behandlingen av patienter. Olika situationer och miljöer simuleras, agerandet studeras och i efterhand tolkar studenten tillsammans med lärare och kurskamrater skeendet. Vi har idag vid Högskolan i Borås utbildning och forskning inom vårdvetenskap av mycket god kvalitet. Det kliniska träningscentrat tillför ytterligare möjligheter och kvalitet. Centrat kommer också att vara tillgängligt för våra samarbetspartners för kompetens- och verksamhetsutveckling och samtidigt följaktligen också utgöra ett led i en ökad samverkan med aktörer i vår omvärld.

Kliniskt träningscentrum adderas nu till en uppsättning av fysiska miljöer och infrastruktur vid högskolan som stödjer utbildning och forskning och samverkan. Vi har ett handelslabb där bland annat nya koncept för butiker, former för exponering av varor och system för märkning och informationsgivning kan visas och provas. Vi har ett showroom för produkter och material framtaget inom Smart Textiles. Vi har också välutrustade labb och en fullskalig anläggning för textil produktion. Väl fungerande miljöer där forskning, utveckling och utbildning möts är en viktig kvalitet och ett kännetecken för högskolan. Våra miljöer som stödjer färdighetsträning och växelverkan mellan teori och praktik beskriver innebörden av vår mission vetenskap för profession.

En arbetsmarknadsdag där studenter och blivande arbetsgivare möts är också en viktig kvalitet för ett lärosäte med fokus på samverkan och vetenskap för profession. Vår arbetsmarknadsdag benämns STARK-dagen och genomfördes i slutet av förra veckan. Närmare hundra utställare fanns på plats för möte med studenter för diskussioner om möjligheter till kommande anställningar, praktikplatser eller samarbete i kommande examensarbeten. Det var några mycket intensiva timmar i våra lokaler. Jag är övertygad om att många för framtiden betydelsefulla kontakter knöts.

Inga kommentarer

Rektorsmöte med ministern för högre utbildning och forskning

Universitetskanslerämbetets (UKÄ) årliga rektorskonferens genomfördes tidigare i veckan på Steningevik, som ligger mellan Stockholm och Uppsala. Det är ett viktigt möte där landets alla rektorer möter företrädare för utbildningsdepartementet och UKÄ. Traditionsenligt deltog Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, den första dagen och hon redovisade sin och regeringens syn på samhällsutvecklingen.

Hon uttryckte också sin oro över de starka nationalistiska strömningar som råder runt om i världen. Beslut har tagits som redan har fått negativa konsekvenser. Hon poängterade dock att det är viktigt att komma ihåg att de förändringar som skett, är en konsekvens av demokratiska val. Britterna valde urträde ur EU och amerikanerna valde Trump. Nu är det dessa förutsättningar som gäller.  Utmaningen är poängterade ministern att ”hålla ihop landet” och skydda demokratin. Universitet och högskolor har här en viktig roll som aktörer i samhällsutvecklingen. Betydelsen av högre utbildning och forskning är mycket stor efter rådande omständigheter. Ministern betonade särskilt lärarutbildningens betydelse för en bra skola.

Hon gick därefter in på forskningspropositionen ”Kunskap i samverkan” med inledningsorden att propositionen inte är skriven för universitet och högskolor utan för riksdagen. Det förklarar, framhöll ministern, varför propositionen inte svarar på alla frågor utan håller öppet för hur specifika lösningar och kommande utredningar kan utformas. En av dessa frågor, och för oss på Högskolan i Borås, viktig sådan är på vilka grunder den kommande ökningen av anslagen till forskning ska fördelas. 2018 handlar det om en halv miljard. Svaret får vi först i september när budgetpropositionen läggs fram. En annan fråga som nu närmar sig utredning är översynen av styr- och resursfördelningsmodellen. Direktiv kommer under våren. Den nya modellen ska beakta tre saker: den ska inte missgynna det livslånga lärandet, den ska vara kvalitetsdrivande och den ska bygga på att utbildning och forskning hänger ihop.

Andra frågor som behandlades i föredragningen var internationalisering och där ministerns uppfattning är att många fler studenter än idag måste resa utomlands, likaså att tillträdesutredningen lägger fram ett förslag i mars och betydelsen av att en nationell modell för validering av reell kompetens utvecklas. Universitet- och högskolerådet har här en viktig uppgift att utveckla en sådan modell tillsammans med lärosätena. Helene Hellmark Knutsson betonade betydelsen av samverkan med det omgivande samhället. Det är ingen tillfällighet att propositionen benämns ”Kunskap i samverkan”.

 

Inga kommentarer

Välkommen till Högskolan i Borås

Idag har jag hälsat våra nya studenter välkomna till Borås. Det är alltid lika trevligt och uppmuntrande att möta förväntansfulla studenter. De har valt vårt lärosäte och ett av våra utbildningsprogram i konkurrens med andra möjligheter, så det förpliktigar. Som vanligt arrangerar vår förnämliga studentkår introduktionen. De gör detta mycket bra och jag är övertygad om att alla kände sig välkomna. En nyordning för vårintroduktionen var att våra internationella studenter deltog i samma som programstudenterna på de svenskspråkiga utbildningarna. Internationalisering på hemmaplan handlar om att tillhandahålla en internationellt präglad miljö på campus och vad kan vara en bättre start än att ha en gemensam introduktion. Jag hoppas att många kontakter knyts under dessa dagar.

Internationalisering var också en av punkterna på veckans ledningsråd. Det är viktigt att öka såväl antalet inresande studenter som utresande. Vi behöver, precis som många andra lärosäten i Sverige, erbjuda fler utbildningsprogram på engelska och bli mer kända i vår omvärld. Vi arbetar med att intressera fler för att resa ut och en viktig aspekt i sammanhanget som påpekats i studier av internationaliseringsarbete är betydelsen av att tidigt i utbildningarna ta upp frågan om utlandsstudier och se det som en integrerad del i utbildningen. Fokus ska också vara i första hand på vilket eller vilka ämnen som ska läsas, inte på vilket universitet eller plats som utlandsstudierna ska bedrivas. En annan viktig aspekt är att möjliggöra kortare utlandsvistelser. Det är inte möjligt inom alla utbildningsprogram och för alla studenter att vara borta en hel termin. En ordning som gör det möjligt med utlandvistelse och utbyte en halv termin eller kortare hade varit mycket positivt enligt min uppfattning.

Ledningsrådet, som var årets första, inleddes för övrigt med en genomgång av aktiviteter och behov av åtgärder under våren för att tydliggöra vår universitetsstatus. Ett viktigt dokument som vi arbetar med i skrivande stund inför styrelsemötet i februari är vår framställan till regeringen för perioden 2018-2020, det så kallade budgetunderlaget. Vi fokuserar på att beskriva våra universitetskvaliteter och framför mot bakgrund av dessa kvaliteter att vårt lärosätes status borde få prövas.

 

Inga kommentarer

God Jul och Gott Nytt År!

I en orolig värld med en oklar världsordning och med gigantiska utmaningar för att nå de mål som ställts upp för den globala utvecklingen har universitet och högskolor en mycket stor betydelse. Vår omvärld behöver oss mer än någonsin för att utveckla ny kunskap, verifiera tidigare kunskap och sprida kunskap till studenter och till aktörer i vår omvärld.

Vi ska verka för en hållbar utveckling och att målen i Agenda 2030 implementeras. Vi behöver medverka till att fakta sprids och att respekten för fakta upprätthålls och att samhällsdebatten därigenom blir mer konstruktiv och innehållsrik. Vi ska vara välkomnande, arbeta gränsöverskridande, vara öppna för idéer och ta vårt ansvar för framtiden.

Vi har som högskola ett tydligt och viktigt uppdrag. Högskolan i Borås har en bra verksamhet av stor regional och nationell betydelse med nöjda studenter, viktiga forskningsprojekt och ett verksamhetsstöd av god kvalitet. Vi använder våra tillgängliga resurser väl och strävar efter att förena djup, profil och bredd. Vi lägger ett 2016 bakom om oss med flera framgångar som för oss närmare visionen att bli det tredje universitetet i Västsverige liksom ett hållbart lärosäte.

Jag vill uttrycka mitt stora tack till alla medarbetare för värdefulla insatser och stort engagemang under det gångna året. Tack till alla studenter och samarbetspartners för visat förtroende. Jag tillönskar er alla en God Jul och ett Gott Nytt År.

 

1 kommentar

Vi blickar framåt

Det är en förmån att få arbeta med högre utbildning och forskning. Att få vara delaktig i utveckling av ny kunskap och i förmedling av den till studenter och verksamma i olika typer av samhällsorganisationer är ett privilegium. Vi har inom universitet och högskolor ett stort ansvar för att beskriva, förklara och förmedla förståelse för samhälleliga fenomen och utmaningar. Vi har ett stort ansvar för att i forskningen och tillsammans med studenter och samverkanspartners problematisera tillstånd och utvecklingstendenser för att bidra till att utmaningar hanteras men också att skapa förutsättningar för en gynnsam, demokratisk och hållbar utveckling. Uppdraget är att ständigt utveckla verksamheten utifrån omvärldsförutsättningar, men samtidigt göra det utifrån akademiska ideal. Vår kärna är ju att lärare och forskare självständigt formulerar problem, väljer metoder, tolkar, analyserar och lägger fram resultat.

2016 har varit ett intensivt år för oss alla vid Högskolan i Borås. Årets avslutades med vår stora medarbetarkonferens ”892 dagar senare med sikte mot 2025”, framläggning av forskningspropositionen ”Kunskap för samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft”. Vid årets sista styrelsemöte diskuterades om och i så fall hur vi ska driva frågan om universitetsstatus vidare.

Jag uppfattar att ”892” var ett uppskattat arrangemang med många viktiga budskap i de föreläsningar och diskussioner som hölls. Jag hoppas att många nya kontakter knöts under dagarna och att nätverken stärktes. Vi behöver bättre än idag, när vi blickar framåt, ta tillvara på de möjligheter till samverkan inom vår organisation. Den framlagda forskningspropositionen uttrycker tydligt betydelsen av forskningsmedel till högskolor. Även om några konkreta besked inte ges utan kommer först i budgetpropositionen för 2018 måste vi räkna med ökad tilldelning, likaså för vår konstnärliga forskning. Vi har en önskan om kommande förstärkning av forskningen. Låt oss också utgå från att regeringen kommer att avsätta särskilda medel för att vi ska kunna bygga ut vår lärarutbildning och öppna campus i Skövde. Styrelsemötet och den diskussion som fördes gav oss stöd för att nu tydligt beskriva våra universitetskvaliteter och universitetsambitioner i det kommande budgetunderlaget. Beslut om budgetunderlaget fattas av styrelsen den 20 februari.

Som ett led i att utveckla och stärka lärosätet planeras en rad olika aktiviteter under 2017. En del av dem sammanfaller med 40-års jubileet. Under våren kommer fem GEM (Gränsöverskridande Eftermiddagsmöten) att genomföras. Det första om jämställdhetsintegrering och de följande kommer att handla om våra prioriterade utbildnings- och forskningsområden där företrädare för respektive område kommer att beskriva innehåll, resultat och planer. Det är utmärkta tillfällen att lära mer om varandra och hitta gemensamma projekt. Vi planerar också ett seminarium under våren om demokrati och kvalitet på samhällsdebatten, och en fortsättning på konferensen Hållbar region till hösten. Aktiviteterna har fokus på de samhälleliga utmaningarna och bidrar till att stärka högskolans profil.

Viktiga aktiviteter och satsningar är också att fördjupa samarbetena med University of Highlands and Islands (UHI) och Högskolan i Östfold. En viktig aktivitet är också att gå i mål med ansökan om att Borås ska bli årets studentstad. Vår studentkår förtjänar en sådan framgång, men det är staden som måste ta initiativ och driva processen. Många spännande saker väntar således på andra sidan nyåret i syfte att öka kvalitet och attraktivitet och svara mot de krav som det innebär att vara det tredje universitetet i Västsverige.

På temat blicka framåt vill jag uppmärksamma en aktivitet utanför högskolan av stort intresse. Den 28 februari genomför SUHF, Sveriges universitets- och högskoleförbund, en konferens om öppen vetenskap som har goda förutsättningar att bli ett viktigt avstamp för fortsatt arbete för en utveckling mot öppen användning av data och öppen publicering. Så notera den 28 februari i Stockholm.

Inga kommentarer

Universitetskvaliteter i fokus på årets sista styrelsemöte

Den punkt som upptog den mesta tiden vid årets sista möte för högskolans styrelse var det avslutande informationsärendet med ett förslag till hur vi tänkt att presentera verksamheten för regeringen i budgetunderlaget för 2018-2020. Många viktiga synpunkter och kommentarer lämnades som vägledning för det fortsatta arbetet. Medskicket från styrelsen var att vi kan fortsätta att arbeta utifrån det förslag som redovisades. Nu arbetar vi vidare med att sätta text till de punkter som presenterades och bearbeta utifrån den diskussion som fördes.

Vi kommer i budgetunderlaget att utförligt beskriva våra universitetskvaliteter. Vi har universitetsambitioner och nu är det dags att tydligt för regeringen beskriva våra kvaliteter. Den presentation som styrelsen tog del av, har tidigare i veckan diskuterats i ledningsrådet och på professorskollegiet. I den fortsatta processen fram till styrelsebeslut om budgetunderlaget i mitten av februari kommer det att behandlas i många olika sammanhang inom högskolan för att få en bred förankring. Det vi lyfter fram i vår beskrivning är; hög kvalitet på utbildningsutbudet, ett högt och stabilt söktryck, stark bas i de samhällskritiska utbildningarna vård och lärare, omfattande examensrättigheter på forskarnivå och kompletta akademiska miljöer, nationellt ledande miljöer inom biblioteks- och informationsvetenskap och textil och mode, goda och i vissa fall unika infrastrukturella förutsättningar samt en organisation med tre akademier och ett samlat verksamhetsstöd av hög kvalitet.

I vår beskrivning av lärosätet lyfter vi också fram vår starka fokusering på hållbar utveckling inom såväl utbildning och forskning. För många av våra projekt och aktiviteter kan hållbar samhällsutveckling utgöra en gemensam benämning och ram. En utmaning för oss är att beskriva vår profilering parallellt med att vi besitter examensrättigheter på forskarnivå och har sammanhållna kunskapsområden inom konst, vård, humaniora och samhällsvetenskap, natur och teknik. Vi är breda, men rättigheterna vilar på en profilerad utbildning och forskning och på en samverkan mellan forskargrupper. En samverkan som för övrigt är viktig att utveckla i det fortsatta universitetsarbetet.

På styrelsemötet togs också ett antal beslut. Forskarutbildningsämnet Vårdvetenskap inrättades, utbildningsuppdrag och fördelning av fördelning av anslag 2017-2019 fastställdes och några ändringar av Styrelsens organisations- och beslutsordning beslutades. Styrelsen fattade också beslut om att föreslå regeringen att förnya min anställning som rektor. Jag tackar för det stora förtroende som medarbetare, studenter och styrelse visar mig.

Efter mötet avtackades vår prorektor Martin Hellström. Han höll en intressant och inspirerande föreläsning och därefter följde många trevliga tacktal. Jag tackar Martin för viktiga insatser för Högskolan i Borås och önskar honom lycka till i arbetet som rektor på Högskolan Väst. Jag ser fram emot ett gott och givande samarbete till gagn för våra lärosäten.

Inga kommentarer

Stort engagemang för nytt utvecklat måldokument för hållbar utveckling

Strategigruppen för hållbar högskola har genomfört terminens och årets sista möte. Gruppens uppgift är att verka för att hållbar utveckling successivt och i större omfattning integreras i högskolans verksamhet. Gruppen är rådgivande till rektor och jag har valt att själv och vara ordförande. Strategigruppen har en mycket viktig uppgift i utvecklingsprocessen mot den hållbara högskolan. När hållbar utveckling är helt integrerat i den pågående verksamheten kan gruppen avvecklas, men det dröjer. Det finns mycket kvar att göra, så gruppen kommer att fortsatt ha viktiga uppgifter och utmaningar att hantera.

På det genomförda mötet konfirmerades det måldokument för hållbar utveckling som utarbetats för perioden 2017-2019. Arbetet med dokumentet påbörjades i våras och utkast har diskuterats i strategigruppen och i ledningsrådet. Ett som vi trodde på sensommaren nästan färdigt förslag var föremål för remiss och baserat på mycket omfattande, engagerade och kunniga synpunkter och invändningar vidtogs en rejäl revidering och förbättring. Det som har fattats beslut om är ett måldokument av god kvalitet, med klara och tydliga skrivningar och med styreffekt. Dokumentet kommer att stödja den fortsatta utvecklings- och förändringsprocessen. Det mest positiva i den genomförda processen är det stora engagemanget. Jag påminner mig synpunkter som framfördes när arbetet med att certifiera vårt miljöledningssystem startade för fem eller sex år sedan. Kritik framfördes och till och från ifrågasattes behovet av att utveckla ett robust miljöledningssystem. Nu efterfrågas tydlighet i både mål, strategier och detaljer för att dokumentet ska leda till handling och verklig förändring. Det är mycket positivt!

Följande aktiviteter planeras inför 2017. Vi kommer under hösten i sedvanlig ordning i samverkan med Sparbanksstiftelsen Sjuhärad arrangera Days of Knowledge. Ett betydelsefullt och uppskattat arrangemang. Vi kommer att arrangera ett andra seminarium på temat: Hållbar region. Företrädare för olika samhällsorganisationer kommer att bjudas för att diskutera hur vi tillsammans bidrar till att FN:s sjutton mål för hållbar utveckling implementeras. Vi kommer dessutom under hösten att arrangera den tredje forskningskonferensen under rubriken Research on Sustainability (RoS). Till våren planerar vi en konferens under rubriken: Hållbar samhällsdebatt. Frågeställningen relaterar till vad det tonläge innebär på lång sikt, som nu präglar samhällsdebatten. Det handlar om en brist på respekt för varandra som visas för grundläggande formella och informella samhällsinstitutioner och det slarviga sätt som data och fakta hanteras,  men också hur förändring kan komma till stånd. Hur kan en bekymmersam och destruktiv utveckling brytas? Vi har ett stort ansvar inom akademin att visa och problematisera hur de grundläggande i institutionella arrangemangen uppfattas och används. Vi har ett stort ansvar för att verka för en långsiktigt hållbar utveckling och bidra till att FN:s sjutton globala mål för hållbar utveckling realiseras.

Inga kommentarer
« Äldre inlägg Nyare inlägg »