Sida 2 av 44

Akademins system inte rättvist mot kvinnor

Kvinnor och män har inte samma möjligheter till karriär inom akademin. En jämn könsfördelning inom anställningar som doktorand, forskare och lärare motsvaras inte av situationen vad gäller den högsta akademiska befattningen som professor. 75 procent av landets professorer är män och trots en stor vetskap om och uppmärksamhet på fenomenet ökar andelen kvinnor mycket långsamt. Varför är det så? Vi har som kunskapsnation inte råd med att gå miste om den potential som finns vad gäller underskottet på kvinnor som professorer och som akademiska ledare och förebilder. Systemet inte rättvist mot alla de kvinnor som verkar inom akademin och som strävar efter och konkurrerar om anställningarna som professorer. Förklaringarna till obalansen mellan kvinnor och män är många visar genomförda studier. Kvinnor påtar sig i större utsträckning än män ledningsuppdrag och administrativa uppdrag. Kvinnor förfördelas av forskningsfinansiärer som, hävdas det i en genomförd studie, i alltför stor utsträckning baserar bedömningen på tidigare erfarenheter än det faktiska projektets kvalitet och potential. En studie har visat att medan män som samarbetar i ett projekt uppfattas som kreativa och måna om att värna kvalitet så uppfattas kvinnor som samarbetar som osjälvständiga. En mycket anmärkningsvärd observation. En annan studie, vars resultat jag tog del av på en europeisk konferens hösten 2016, visade att kvinnor efter disputation i större utsträckning än män lämnar akademin eftersom de tycker att forskningsverksamheten blir alltmer avskärmad ifrån samhälleliga behov och utmaningar. Det är inte meningsfullt att publicera för publiceringens egen skull.

Nu är det hög tid för förändring! Vad det uppenbart handlar om är en rejäl översyn av akademins meriteringssystem. Det är en självklarhet att djup och bred erfarenhet av utbildning och forskning är grundläggande för akademiska anställningar, men det är rimligt att omständigheter som erfarenheter av ledning och styrning, särskilt då inom akademin, pedagogisk utveckling och skicklighet i en bred bemärkelse, samverkan med det omgivande samhället och aktivt deltagande i samhällsdebatten utifrån ett vetenskapligt perspektiv måste premieras mer. Meriteringssystemet hamnar för övrigt också allt mer i fokus när frågan om övergången till öppen vetenskap diskuteras. När publicering i några högt rankade vetenskapliga journaler inte med självklarhet är den främsta meriten utan öppen publicering och tillhandahållande av vetenskaplig data också måste bedömas ändrar det förutsättningarna för vår verksamhet och bedömning av kvalitet.

Låt oss börja med att med utgångspunkt från målet om en jämställd akademi och med öppen spridning av forskningsresultat och data diskutera konsekvenser för hur vi värderar meriter och kvaliteter. En mycket viktig aspekt i sammanhanget är också hur vi bedömer alla de nya möjligheterna för att ge studenterna en ännu bättre utbildning som öppen vetenskap innebär. En idékonferens i Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF) regi kring meriteringssystemet idag och i framtiden skulle vara en utmärkt start.

Jag vill också i denna blogg understryka att jämställd akademi i allra högsta grad också handlar om att bryta de könsbundna studievalen. Vi behöver fler kvinnor på teknikutbildningar och fler män inom vård, skola och omsorg. Vi behöver inte utreda frågan mer, utan helt enkelt göra allt vi kan i handling, vilket bland annat handlar om att visa förebilder och vara aktiva i samhällsdebatten.

Inga kommentarer

Öppen vetenskap – möjligheter och utmaningar

Vi har under en längre tid talat om betydelsen av öppen publicering av forskningsresultat och öppen tillgång till forskningsdata, men det är först nu som innebörden och konsekvenserna av öppen vetenskap blivit riktigt uppmärksammat. Det är i alla fall så jag uppfattar det utifrån ett ledningsperspektiv, som rektor på ett lärosäte. Denna blogg är ett utdrag från mitt inledningsanförande på SUHF:s konferens med just öppen vetenskap som tema och som hölls i Stockholm den 28:e februari.

Varför det har blivit på detta viset går att besvara på många olika sätt, men genombrottet för diskussionen om öppenhet har självklart att göra med starka markeringar från politiken på Europa-nivå och nationellt, från kommissionen och från regeringen. Alla trycker de på om betydelsen av ökad öppenhet och tillgänglighet. Det är både välgörande och tillfredsställande att notera att parallellt med andra strömningar – där det inte tycks vara så noga med fakta längre och där lögner, halvsanningar och ofullständig information har blivit regel – så har ökad öppenhet blivit uppmärksammat, inte bara som princip utan även i handling inom vår sektor. Eller kanske är det just på grund av den bristande respekten för fakta som vi intensifierar vårt arbete inom akademin för ökad tillgänglighet och öppenhet.

Öppen vetenskap, det vill säga tillgång till publikationer och data, handlar ytterst om kvaliteten i den verksamhet vi bedriver, högre utbildning och forskning. Ökad åtkomst till forskningsresultat innebär en förbättrad spridning av rön och kunskaper mellan lärare och forskare och till våra studenter liksom till samhället i stort. Det är ett måste att våra studenter enkelt och utan kostnad har tillgång till våra forskningsresultat Det är ett stort bekymmer om vår främjandeuppgift vad gäller hållbar utveckling försvåras av att framkomna forskningsresultat inte kan göras tillgängliga eller att tillgängligheten för användare utanför akademin är förknippad med höga kostnader. Den sten som nu satts i rullning går inte att stoppa, men vi vet att hindren är många. Öppen tillgång innebär förändrade förutsättningar för verksamhet inom universitet och högskolor.

Ökad tillgänglighet till forskningsdata innebär att ett och samma dataset kan användas av fler forskare för tolkningar och analyser. Helt enkelt bättre spridning av insamlad data och mer forskning med ett och samma underlag. Det är enkelt att se möjligheten till ökad forskningseffektivitet och ökad kvalitet. Det är inte säkert att den forskare som samlat in datan är den som alltid är bäst skickad att göra tolkningar och analyser. Öppen data möjliggör också kontroll och ansvarsutkrävande. Det befrämjar en försiktighet i forskningsprocessen och i hanteringen av data, men det kan också kanske hämma kreativiteten. Öppen data inrymmer också frågan om hur mycket data vi klarar att hantera. Ett tillstånd med informationsöverflöd kan visa sig innebära sämre förutsättningar att göra tolkningar och dra slutsater, sålunda inte bättre forskning och ökade kunskaper utan tvärtom.

Frågorna om öppen tillgång och öppen data kan och måste betraktas ur många olika perspektiv. Ett övergripande perspektiv är politiska ställningstaganden och prioriteringar. Ett annat handlar om användning och användare. Det handlar också om kunskapsspridning, förankring och incitament. Det är likaså en fråga om teknik och tekniska lösningar som möjliggör tillgänglighet, inte minst för sällananvändare, och hög kvalitet på data. Det är mycket positivt att utmaningar och möjligheter nu är på bordet. De är en hype just nu, men det finns en vardag där vi ska lösa alla de utmaningar och problem som finns och under ordnade former publicera öppet och förse varandra med goda dataset.

Inga kommentarer

Nu firar högskolan 40 år

I veckan startade vårt jubileumsår med den första föreläsningen i en serie som kommer att ges under våren. Här kommer våra prioriterade utbildnings- och forskningsområden beskrivas. Föreläsningsserien ”Forskning som förändrar samhället” ger en samlad bild av vår forskningsverksamhet. Den är också ett tillfälle för oss, som jobbar på högskolan, att få ökade kunskaper om varandra och kan skapa nya spännande samarbeten. Vi har idag en bred forskningsverksamhet som spänner över alla vetenskapsområden. Samtidigt är vi profilerade inom de olika områdena, vilket är nödvändigt för ett medelstort lärosäte.

Vi kan konstatera att en framgångsrik forskningsverksamhet successivt har vuxit fram. Det ger oss förutsättningar att forskningsanknyta utbildningen och bidra med viktiga forskningsresultat för en gynnsam samhällsutveckling. Vi har numer kompletta akademiska miljöer upp till avancerad nivå inom samtliga våra sex prioriterade områden. Vi har examensrättigheter på forskarnivå inom fyra av dessa områden. Jag tror ingen kunde förutse en sådan utveckling för 40 år sedan när verksamheten bestod av några få utbildningsprogram och en uppsättning fristående kurser. Å andra sidan är den utveckling som varit helt naturlig. Utbildning och forskning hänger samman, berikar varandra eller kanske till och med förutsätter varandra. Vi behöver egen forskning och egna examensrättigheter på forskarnivå för att över tid utveckla utbildningen och ge våra studenter den bästa tänkbara utbildningen. Forskningen gagnas av studenternas delaktighet och möjligheten för lärare att kontinuerligt pröva och redovisa resultat från pågående och avslutad forskning. Universitets och högskolors unika uppdrag är att på vetenskaplig grund förmedla kunskaper och skapa gynnsamma förutsättningar för ett gott och inspirerande yrkesliv för våra studenter och det stöds av en god balans mellan utbildning och forskning.

Starten på jubileumsåret innefattade också tårtkalas i vårt vardagsrum och ett tillfälle för mig att tacka tidigare och nuvarande medarbetare för alla goda insatser som tagit högskolan där vi är idag. Vi har flyttat fram våra positioner. Högskolan i Borås omnämns alltid med stor respekt för hög kvalitet i utbildning, forskning och administration. Det är en förmån att få vara med och bidra till en fortsatt gynnsam och intressant utveckling för högskolan.

Titta gärna in på vår jubileumswebb som nu står klar.

Inga kommentarer

Direkt från styrelsemötet

En mycket viktig punkt på Högskolan i Borås styrelsemöte idag var budgetunderlaget för 2018-2020. I budgetunderlaget beskrivs den inriktning och de kvaliteter som Högskolan i Borås har. Vi har systematiskt arbetat mot att addera vad vi benämner universitetskvaliteter och är idag kompletta inom våra prioriterade utbildnings- och forskningsområden upp till och med avancerad nivå. Vi har examensrättigheter inom fyra av de sex områdena. Vår mission vetenskap för profession ligger fast. De innefattar ett fokus på hållbar utveckling och att bidra till att de globala och lokala samhälleliga utmaningarna kan hanteras.

I budgetunderlaget konstateras att Högskolan i Borås har förutsättningar och möjligheter att påta sig ett större uppdrag såväl inom utbildning som forskning. En utveckling som är av såväl regionalt som nationellt intresse och som skulle innebära en starkare bas för högskolan. Fem särskilda satsningar lyfts fram i budgetunderlaget:

  • Ökade medel till konstnärlig utbildning och forskning
  • Medel för uppbyggnad och genomförande av socionomutbildning
  • Medel för utökning av lärarutbildning förlagd till och genomförd i samarbete med Högskolan i Skövde
  • Medel för ökning av utbildningar inom samhällsbyggnadsområdet
  • Uppdrag tillsammans med övriga lärosäten i Västsverige att utreda etableringen av ett nationellt centrum för forskning kring samhällets digitalisering

Våra äskanden och förslag är samtliga av stort nationellt intresse och jag ser verkligen fram emot vår myndighetsdialog i början av maj för att ytterligare utveckla motiven och få departementets och regeringens kommentarer.

Baserat på budgetunderlaget och den utveckling som lärosätet har haft och den situation som råder gav styrelsen rektor i uppdrag att till nästa styrelsemöte förbereda ett beslut om att högskolan ska ta fram ett underlag för universitetsansökan. Min bedömning är att vi nu nått en nivå och en position som motiverar ny status samtidigt som lärosätets utveckling hålls tillbaka om inte en satsning sker från regeringens sida och som innefattar i ett första steg att vår status som lärosäte prövas. Vi har bland annat en fullständigt unik miljö inom det textila området, men vi har idag inte förutsättningar och resurser för att fullt ut nyttja den potential som området inrymmer. Våra argument för mer resurser till det textila området och den konstnärliga verksamheten är starkare än någonsin, inte minst med tanke på att konstnärlig forskning nu är prioriterat i forskningspropositionen.

Inga kommentarer

Examen och seminarium om jämställdhet

Jag har varit på examen. Det sjunde högre ledarskapsprogrammet (HeLP) i regi av Sveriges universitets- och högskoleförbund avslutades traditionsenligt med ett specialprogram utformat av kursdeltagarna riktat till rektorerna vid deltagarnas lärosäten. Denna gång var temat jämställdhet inom akademin. Gruppen presenterade fyra fall som låg till grund för diskussioner. En av de frågor som väcktes var hur akademisk karriär kan förenas med ledningsuppdrag och den risk för den akademiska karriären som det kan innebära att tidigt i karriären åta sig ledningsuppdrag och delvis välja bort utbildning och forskning. Studier visar att kvinnor i högre grad än män väljer eller accepterar ledningsuppdrag. Därför följer att värderingen och fördelningen av ledningsuppdrag också blir en jämställdhetsfråga och kan vara en av förklaringarna till den snedfördelning som fortfarande råder mellan kvinnor och män inom yrkeskategorin professorer. Min uppfattning är att vi måste mer än idag anlägga ett helhetsperspektiv på en akademisk karriär. Utbildning på vetenskaplig grund är vår huvuduppgift, men även förmåga att samverka, leda och administrera är viktiga uppdrag. Ett helhetsperspektiv på vår verksamhet skulle på olika sätt vara till gagn för utvecklingen mot en jämställd akademi.

Utifrån underlag från kursdeltagarna diskuterades också hur oacceptabla beteenden i mötessammanhang kan tolkas och behandlas. Vilka strategier kan användas för att motverka otillbörliga sätt att utöva inflytande? Även om det kan vara nog så utmanande och problematiskt att påtala oacceptabla beteenden och utsagor är det stora problemet att identifiera de mer subtila uttrycken för ojämställdhet och som innebär att en ojämställd rollfördelning konserveras. Vi behöver kontinuerligt tolka olika situationer ur ett jämställdhetsperspektiv för att blottlägga medvetna och omedvetna uttryck och handlingar. Vi behöver också mycket mer forskning baserad på vardagssituationer där relationen mellan kvinnor och män beskrivs och tolkas.

HeLP-gruppen hade valt ett mycket viktigt område för sin redovisning för rektorsgruppen. Det blev en givande eftermiddag med många viktiga iakttagelser från kursdeltagare och inbjudna rektorer. Dessutom en trevlig avslutning med diplomutdelning och tänkvärda ord från kursledaren Lotta Löfgren-Markör.

1 kommentar

Gränsöverskridande eftermiddagsmöte för en jämställd akademi

En viktig aktivitet för alla medarbetare vid Högskolan i Borås är de gränsöverskridande eftermiddagsmötena som går under benämningen: GEM. Det handlar om föreläsningar, seminarier eller workshops kring aktuella frågor inom högre utbildning, forskning och för vårt lärosäte. Aktiviteten är också ett bra tillfälle för mig som rektor att möta medarbetare och informera om verksamhetens utveckling och utmaningar. GEM, som startade i september 2015, har idag blivit en etablerad aktivitet och är oftast hyggligt välbesökt, även om det är önskvärt att ännu fler deltog.

Årets första GEM hade rubriken ”Jämställd akademi” och behandlade vårt pågående arbete med jämställdhetsintegrering. Den första timman redovisades bakgrunden till regeringens ställningstagande för ett intensifierat jämställdhetsarbete, innebörden av jämställdhetsintegrering och hur vi tänker arbeta för att skapa en jämställd högskola. Efter ett seminarium i höstas med ledningsrådet där sekretariatet för genusvetenskap medverkade, beslutades att vi ska fokusera på två områden och utmaningar i vårt arbete med jämställdhetsintegrering. Det ena är könsbundna studieval. Frågan är vad vi kan och måste göra för att bryta mönstret för studievalen som för vår del bland annat innebär nästan uteslutande kvinnor på vårdutbildningarna och förskolelärarutbildningen och en stor majoritet av män på ingenjörsutbildningarna. Det här ett mönster som passar in på många lärosäten, men inte desto mindre angeläget att problematisera och försöka förändra. Det andra området är karriärvägar. Vi har obalanser inom flera anställningskategorier och vi har en situation där kvinnor är mer benägna att påta sig lednings och administrativa uppdrag. Dessa kan vara gynnsamma för karriären, men det kan också visa sig vara hämmande för den akademiska karriären om till exempel ledningsuppdrag inte tillmäts betydelse vid bedömning av kompetens för anställningar som lärare och forskare.

Efter genomgången följde diskussioner i grupper som avslutades i plenum där olika idéer och förslag till vad vi kan göra inom de båda definierade områdena framfördes. Det blev ett bra GEM och en mycket inspirerande avslutning som visade att mycket är möjligt att göra. Smolk i glädjebägaren var dock att alldeles för få män var med. En repris kommer därför att genomföras och då har alla som av olika anledningar missade detta viktiga GEM en ny möjlighet att vara med.

Fyra ytterligare GEM genomförs under våren. Dessa är då en del av högskolans 40-års jubileum och blir då föreläsningar där våra prioriterade utbildnings- och forskningsområden beskrivs. GEM:en kommer sammantaget ge en mycket bra bild av verksamheten vid högskolan, vår inriktning och våra styrkor. Våra gemensamma eftermiddagsmöten ger också ökade kunskaper om varandra och kan utgöra en bas för att utveckla nya samarbeten och flervetenskapliga projekt inom högskolan.

Inga kommentarer

Vetenskap för profession

För några veckor sedan invigde vi Kliniskt träningscentrum (KTC). Centret gör det möjligt för våra studenter, blivande sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor, att under realistiska förutsättningar färdighetsträna olika moment i mötet med och behandlingen av patienter. Olika situationer och miljöer simuleras, agerandet studeras och i efterhand tolkar studenten tillsammans med lärare och kurskamrater skeendet. Vi har idag vid Högskolan i Borås utbildning och forskning inom vårdvetenskap av mycket god kvalitet. Det kliniska träningscentrat tillför ytterligare möjligheter och kvalitet. Centrat kommer också att vara tillgängligt för våra samarbetspartners för kompetens- och verksamhetsutveckling och samtidigt följaktligen också utgöra ett led i en ökad samverkan med aktörer i vår omvärld.

Kliniskt träningscentrum adderas nu till en uppsättning av fysiska miljöer och infrastruktur vid högskolan som stödjer utbildning och forskning och samverkan. Vi har ett handelslabb där bland annat nya koncept för butiker, former för exponering av varor och system för märkning och informationsgivning kan visas och provas. Vi har ett showroom för produkter och material framtaget inom Smart Textiles. Vi har också välutrustade labb och en fullskalig anläggning för textil produktion. Väl fungerande miljöer där forskning, utveckling och utbildning möts är en viktig kvalitet och ett kännetecken för högskolan. Våra miljöer som stödjer färdighetsträning och växelverkan mellan teori och praktik beskriver innebörden av vår mission vetenskap för profession.

En arbetsmarknadsdag där studenter och blivande arbetsgivare möts är också en viktig kvalitet för ett lärosäte med fokus på samverkan och vetenskap för profession. Vår arbetsmarknadsdag benämns STARK-dagen och genomfördes i slutet av förra veckan. Närmare hundra utställare fanns på plats för möte med studenter för diskussioner om möjligheter till kommande anställningar, praktikplatser eller samarbete i kommande examensarbeten. Det var några mycket intensiva timmar i våra lokaler. Jag är övertygad om att många för framtiden betydelsefulla kontakter knöts.

Inga kommentarer
« Äldre inlägg Nyare inlägg »