Sida 2 av 45

Det är inte ”coolt” att vara okunnig…

Denna bloggtext baseras på manuskriptet till det tal jag höll vid högskolans akademiska högtid den 5 maj.

Det är en orolig värld vi lever i. Det finns en osäkerhet över det europeiska fredsprojektet liksom det gränsöverskridande samarbetet. Spänningarna mellan stormakterna har återkommit. Antalet demokratier i världen ökar inte längre och innehållet i demokratin i stater som definierats som demokratiska tunnas ut. Det är en ny situation som gör att förutsägbarheten minskar.

Oförutsägbarheten förstärks också av det finns många oerfarna politiska ledare runt om i världen. Ett demokratiskt statsskick och transparens i beslut och processer hänger nära samman med frågan om en hållbar utveckling. Omfattningen på och styrkan i en demokrati är starkt korrelerad med att klara av att implementera FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling och Agenda 2030. ”Transforming our world” är vårt gemensamma uppdrag och gigantiska utmaning.

För många universitet har taket sänkts. Friheten för lärare, forskare och studenter att oberoende utöva sin verksamhet har beskurits världen över. Den politiska styrningen av utbildning och forskning har ökat. Vi har under senare tid framfört vår oro för inskränkningar i den akademiska friheten; i Turkiet och i Ungern. Det har genomförts manifestationer för vetenskapen med uppmaning till politiker världen över att använda vetenskapligt baserad kunskap som underlag för beslut. Det finns också ett tilltagande kunskapsförakt på många håll och ett ovarsamt sätt att hantera fakta.

Vi måste reagera och agera. Det är inte ”coolt” att vara okunnig och att vara oinformerad, som någon skribent formulerade det i en artikel under vintern. Det är däremot ”coolt”, och inte ett dugg elitistiskt, att vara välinformerad och att självständigt kunna göra bedömningar och ta ställning. Ju mer du vet, desto fler olika val kan du göra.

Universitet och högskolor har en mycket viktig uppgift i samhällsutvecklingen. Vi behövs mer än någonsin för att utveckla och förmedla verifierad kunskap – att bedriva högre utbildning på vetenskaplig grund och med tydliga bildningsideal. Vi behöver som lärosäten vara tydligare med den roll vi har och mer aktivt lägga oss i och delta i den pågående debatten. Nationalekonomen professor Gustav Cassel som var verksam i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, lär ha publicerat runt 1000 artiklar i dags- och veckopress. Det kallar jag förebild och föredömligt.

Ett led i att bli mer aktiva och tydliga är att vi självkritiskt ser över våra system för meritering. Det måste uppfattas och bedömas som mycket viktigare än idag, att lärare och forskare deltar i samhällsdebatten, att vi publicerar våra resultat öppet för alla och att vi är beredda att dela med oss av våra forskningsdata. En ännu mer öppen akademi medverkar till bättre beslutsunderlag och en faktabaserad debatt. Frågan om meritering är också en fråga om jämställdhet. Vi vet att kvinnor missgynnas av våra meriteringssystem. Vi behöver ständigt vara uppmärksamma på effekter av befintliga strukturer och system. En utmaning för oss är också att finna former för att öppna vår verksamhet bättre för nyanlända.

Inga kommentarer

Bra och livgivande myndighetsdialog

Årets myndighetsdialog med utbildningsdepartementet inleddes med en redovisning av statssekreteraren kring aktuella frågor inom regeringen och departementet. Vi fick bland annat veta att Forskningspropositionen ”Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft”, är behandlad och tagen i riksdagen och genererar ett 50-tal beslut inom regeringskansliet. Ett  direktiv till utredningen är ”Styrning för starka och ansvarsfulla lärosäten”. Det är en för många efterlängtad utredning om former för styrning, ansvarsfördelning och principer för resurstilldelning. Den inleds nu och har fått en tidpunkt för avrapportering bestämd till den tredje december 2018. En annan aktuell fråga där beslut ska fattas inför budgetpropositionen 2018 är hur samverkan ska mätas för att vara ett kriterium tillsammans med bibliometri och extern forskningsfinansiering i omfördelningen av basanslagen till forskning.

Efter statssekreteraren presenterade jag vår verksamhet och framhöll särskilt styrkan i vårt konsekventa arbete med att etablera kompletta akademiska miljöer, vår hållbarhetsprofil och vårt sätt att successivt förverkliga innebörden av missionen: Vetenskap för profession. Jag redovisade också våra främsta utmaningar som består i att finna en stabil långsiktig finansiering av den konstnärliga verksamheten och att säkra söktryck och kapacitet inom lärarutbildningarna för att därigenom klara den utbyggnad av lärarutbildningen som vi åtagit oss.

Därefter följde en genomgång av ett antal områden som regeringen särskilt pekat ut, bland annat validering av reell kompetens, jämställdhetsintegrering och forskningsanknytning av utbildningar och då särskilt lärarutbildningen. Min bedömning är att vi i Borås arbetar på ett ändamålsenligt sätt med frågorna och åstadkommer en successiv kvalitetsutveckling.

Dimensionering av utbildning var också något som togs upp liksom vår önskan att kunna stärka basen genom ett utökat utbildningsuppdrag. Vi har exempelvis ingen möjlighet att genomföra lärarutbildning i samråd med Högskolan i Skövde om inte takbeloppet höjs. Vi önskar nya helårsstudieplatser för att bedriva socionomutbildning, men här gäller att vi först måste erhålla examensrättigheter. Vi diskuterade också polisutbildning, samhällsbyggnadsingenjörer och konstnärlig utbildning. Vi får avvakta och se vad budgetpropositionen 2018 innehåller. Helt klart är dock att det inte blir några nya tillkommande medel till vår konstnärliga verksamhet.

Det var en givande dialog med klara besked på vissa punkter och med en möjlighet för oss att framföra våra utvecklingsbehov, strategier och utmaningar för lärosätet.

Inga kommentarer

Tack till avgående styrelseordförande

Jag vill här i min blogg dela med mig av mitt tacktal till Roland Andersson den 20 april 2017, då han avgick som styrelseordförande vid Högskolan i Borås.

Hjärtligt tack Roland, för ditt stora engagemang för högskolan, dina viktiga insatser av skilda slag under många år och ditt fina ordförandeskap under de senaste två perioderna och sju åren. Du är och har varit mycket betydelsefull för högskolan. Både för ledningen och för mig personligen har du varit ett gott stöd i din roll som ledamot och ordförande i vår styrelse.

Det finns många viktiga insatser som är värda att nämna. Före min tid vid högskolan handlade det om utökade utbildningsplatser kopplat till nedläggningen av regementet i staden, där du gjorde stora insatser. I utvecklingen och etableringen av Simonsland  och Textile Fashion Center gjöt du handfast olja på vågorna i förhandlingar med stad och fastighetsägare. Du har uppmuntrat och bidragit till högskolans strävan att söka sig uppåt i systemet och etablera kompletta akademiska miljöer. Din regionala och lokala förankring har betytt mycket för högskolans legitimitet.

För mig personligen har du varit ett mycket gott stöd under mina år som prorektor och framförallt naturligtvis under åren som rektor. Klokskap och rättframhet är och har varit viktiga egenskaper. Du har lärt mig vikten av fokus för att komma till beslut och handling. Du har även lärt mig att frågor måste avslutas och beslut fattas för att komma vidare.

Det här är också ett tillfälle att påminnas om mitt första möte med Roland. Det mötet, för 30 år sedan, illustrerar just klokskap och rättframhet. Jag föreläste på en konferens arrangerad av Borås Stad för ledande politiker och chefer om finansiell bedömning och ekonomistyrning. Mitt budskap var betydelsen av att redovisa positiva resultat och upprätthålla graden av självfinansiering av tillgångarna. Måttet som beskriver detta är soliditet och jag upprepade begreppet soliditet och vikten av att ha kontroll på soliditetsutvecklingen ett antal gånger. Jag blev till sist bryskt avbruten av en av deltagarna som framförde att ”offentlig verksamhet handlar inte om soliditet utan om solidaritet”. Det var du, Roland, som tröttnat och tog till orda. Det var så vår vänskap inleddes.

Jag hoppas på ett fortsatt gott samarbete i olika typer av projekt och sammanhang där regionen, staden och högskolan gör gemensam sak. Vi har stora saker framför oss med fler universitetskvaliteter och sedan några veckor tillbaka också, frågan om polisutbildning. Du har varit en framgångsrik ambassadör för högskolan under dina år i vår styrelse och det kommer du vara fortsättningsvis också.

Än en gång stort tack för ovärderliga insatser.

Inga kommentarer

Dags för polisutbildning

På den socialdemokratiska kongressen för snart två veckor sedan meddelades att partiet vill se en ökning med 10 000 nya poliser fram till 2024. Två nya polisutbildningar ska inrättas för att bidra till att klara en kraftigt utökad omfattning på landets polisutbildningar. En polisutbildning ska förläggas till Skåne och här är Malmö högskola utpekad, en annan utbildning i Västsverige. Här nämns Borås och Göteborg som tänkbara orter. Högskolan i Borås har tidigare ansökt om att få bedriva polisutbildning och kunskaper finns inom organisationen kring förutsättningar för och möjliga upplägg på en polisutbildning. För vår del är det en självklarhet att utifrån de uttalanden som gjorts påbörja ett utredningsarbete med sikte mot att när frågan kommer upp, senare under året, kunna skicka in en ansökan som beskriver en polisutbildning av hög kvalitet.

Vi har i de resonemang som förts vid högskolan sett stora möjligheter i de synergier som kan uppstå mellan en polisutbildning och en socionomutbildning. Parallellt med att vi går fram med ansökan om polisutbildning verkar vi för att ges resurser för att bedriva socionomutbildning. En redan befintlig utbildning som stödjer polisutbildning är sjuksköterskeutbildningen – vårt fokus på blåljusverksamhet och ambulanssjukvård är närliggande. Jag är övertygad om att vi kommer att kunna erbjuda kvalitativt hög polisutbildning och att vi kan göra det från och med hösten 2019.

Men vi behöver regionalt stöd. En polisutbildning kräver olika typer av anläggningar, utrustning och utrymmen för att kunna genomföras; idrottshall, övningsbanor för bilkörning och garage för fordonsparken för att nämna några. En kraftig utbyggnad av studentlägenheter måste också till när högskolans verksamhet expanderar. Vi behöver samarbeta nära med inte minst Borås Stad för att kunna lösa en del av de nödvändiga i infrastrukturella behoven och kraven. En hög standard på infrastrukturen och förutsättningarna för utbildningen är en absolut nödvändighet om vårt erbjudande ska vara konkurrenskraftigt.

Jag ser fram emot en spännande utvecklingsprocess, ett positivt besked från Polismyndigheten och framförallt mot att få genomföra polisutbildning med start hösten 2019.

Inga kommentarer

Fortsatt process för universitetskvaliteter och tack Roland

I veckan har styrelsen för Högskolan i Borås sammanträtt. Då fattades beslut om att anställa Jörgen Tholin som prorektor från och med 14 augusti. Jörgen återvänder därmed till vårt lärosäte efter att verkat först som rektor vid Högskolan Gotland mellan åren 2009 och 2013. Därefter har  han varit universitetsdirektör vid Göteborgs universitet. Jörgen har dessutom varit regeringens särskilda utredare och då granskat tillträde till högre utbildning. Han lämnade sitt slutbetänkande i mars 2017. Jag är mycket glad över att han återvänder och tar plats i ledningen av lärosätet som min ställföreträdare. Jörgen kommer att betyda mycket för lärosätets fortsatta utveckling.

Ett informationsärende vid styrelsemötet var frågan om universitetsstatus och den fortsatta processen. I den handling som upprättats med rubriken ”Förutsättningar för universitet” beskrivs hur vi arbetat med att tillföra universitetskvaliteter, vilka omvärldsförändringarna och förutsättningarna är samt vilka ställningstaganden dessa innebär. Följande fem punkter som avslutar handlingen beskriver vad som kommer att hända härnäst:

  • Att genomföra en fördjupad självvärdering av högskolans styrkor och utmaningar varefter extern bedömning ska ske av högskolans samlade verksamhet.
  • Att fortsatt analysera förutsättningar för och konsekvenser av att högskolan erhåller universitetsstatus.
  • Att belysa det regionala stödet för ett tredje universitet i Västsverige.
  • Att belysa förmodade konsekvenser för lärosätesstrukturen i Västsverige och då särskilt för övriga högskolor.
  • Att inför förslag till verksamhetsplan för Högskolan i Borås 2018-2020 analysera strategiskt viktiga fokusområden för verksamheten.

Ett annat informationsärende var ett första utkast i form av PowerPoint-bild till verksamhetsplan för 2018-2020. En diskussion följde kring nyheten om att två nya polisutbildningar ska inrättas. Styrelsen gav uttryck för ett starkt stöd för att vi ska gå vidare och aktivt verka för att vi ska bli det lärosäte som tilldelas uppdraget i Västsverige. Till frågan om polisutbildning återkommer jag i kommande bloggar.

Styrelsemötet var det sista för den styrelse som tillträde i maj 2013. Många nya ledamöter tillträder nu och jag vill passa på att tacka alla avgående ledamöter för värdefulla insatser och för ett gott styrelsearbete. Ett alldeles särskilt tack riktas till avgående ordföranden Roland Andersson. Han har varit ordförande i två perioder, dessförinnan vice ordförande under flera perioder och ledamot under många år innan dess. Det har varit en stor förmån att få arbeta tillsammans. Roland har betytt mycket för högskolans utveckling med sin klokskap, tydlighet och förmåga att gå från ord till handling. Han har också betytt mycket för mig personligen genom råd och stöd för ställningstaganden. Hjärtligt tack, Roland. Jag ser fram emot ett fortsatt gott samarbete.

Inga kommentarer

En tyst minut

Måndagen den 10 april hölls en nationell tyst minut med anledning av attentatet i Stockholm. På Högskolan i Borås samlades studenter och medarbetare i Vardagsrummet för att delta och jag inledde den tysta minuten med följande.

Det är obegripligt och avskyvärt. Fredagen den 7 april 2017 strax före klockan tre stal en fullkomligt hänsynslös person en lastbil och satte fart utmed Drottninggatan i Stockholm. Han mejade ned allt som kom i hans väg fram till dess att lastbilen körde in Åhléns varuhus. Ohyggliga scener utspelades under vansinnesfärden och fyra människor fick sätta livet till, flera är allvarligt skadade och lemlästade. Det är omöjligt att finna ord och ofattbart hur någon eller några kan planera att göra något sådant här. Men det har hänt tidigare, i Nice, Berlin, Jerusalem, London och nu även i Stockholm.

Mina tankar går till de drabbade och deras nära och kära vars liv aldrig kommer att bli desamma igen. För många kommer denna soliga fredagseftermiddag som bjöd på stora förväntningar inför en stundande helg istället bjuda på förfärliga och outplånliga minnen och bilder.

Det är en orolig värld vi lever med obegripligt och besinningslöst våld som manifesteras om och om igen. Vi var flera medarbetare vid vår högskola som var i Stockholm i fredags och upplevde en stad som förbyttes i kaos och panik. Nästa resa till Stockholm kommer att bli speciell för många och kanske hade jag helst varit hemma. Men det går inte. Vi måste mötas. Våra centrala samhällsinstitutioner och demokratins hjärta finns i huvudstaden. Vi måste fortsätta att utveckla våra internationella relationer. Vi måste värna öppenheten och vi får inte bli rädda. Vi måste motverka extremism och våld och visa vår avsky genom att fortsätta att vara och göra som förut. Det är inget nytt Sverige som möter oss idag. Det är samma starka och öppna demokrati som tidigare, men vi har blivit mycket uppmärksammade på allas vårt ansvar att värna det öppna demokratiska samhället.

Inga kommentarer

Många möjligheter i resursfördelningen för samverkan

Forskningspropositionen ”Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft” betonar vikten av ökad samverkan mellan universitet och högskolor och det omgivande samhället. För att skapa tydliga incitament för lärosätena att samverka föreslås att mått på samverkan tillsammans med extern forskningsfinansiering och bibliometri ska vara en grund för fördelning av de tillkommande statliga forskningsanslagen, ökningen av det så kallade basanslaget. Hur samverkan ska mätas och integreras i fördelningsmodellen ska klargöras i en kommande utredning om nytt resursfördelningssystem. Regeringen planerar att i avvaktan på att modellen är utredd använda de resultat som Vinnova kommit fram till i utvärderingen av lärosätenas samverkan. Resultaten av dessa utvärderingar, pilot ett och pilot två, har legat till grund för resursfördelning från Vinnova. De hävdar i en sammanfattande rapport att samverkan går att mäta i enlighet med de genomförda utvärderingarna.

Forskningspropositionen aktualiserar två frågor. Den ena är om samverkan går att mäta så skarpt att samverkan faktiskt kan användas som ett kvantitativt underlag i en resursfördelningsmodell. Den andra frågan är om resultatet av Vinnovas piloter ska tillämpas i avvaktan på en ny modell träder i kraft, vilket enligt forskningspropositionen skulle kunna vara inför budgetåret 2020. I det aviserade utredningsarbetet kommer frågan om hur samverkan kan mätas och integreras i en resursfördelningsmodell bli en viktig fråga, men även andra kvalitetsaspekter måste utredas och beaktas, som till exempel öppen publicering av resultat, tillgängliggörande av forskningsdata, fokus på hållbar utveckling och jämställdhetsintegrering.

Det är viktigt att inte göra något förhastat och enligt min uppfattning är det tveksamt om Vinnovas modell är tillräckligt skarp. Det har varit nyttigt att beskriva, bedöma och få återkoppling på samverkansarbetet. De genomförda insatserna har varit kvalitetsdrivande, men steget till att använda modellen som grund för fördelning och omfördelning av basanslag är stort. En praktisk omständighet och restriktion är också att alla lärosäten inte deltagit i Vinnovas utvärderingar.

Nya universitet och högskolor missgynnas av en fördelningsmodell baserad på traditionella mått på kvalitet i forskning (det vill säga publicering, citering och externa medel) och skulle gynnas av att samverkan ingår. Då handlar egentligen frågan om integrering av samverkan också om att stödja nya universitet och högskolor. I avvaktan på att utredningen om resursfördelningssystemet genomförs är det mest naturliga att en relativt sett större andel av tillkommande medel i forskningspropositionen tilldelas nya universitet och högskolor. Det kan ske på flera olika sätt, bland annat genom att använda den modell som tillämpades vid fördelning av ökade basanslag i budgetpropositionen för 2016. Här grupperades lärosätena  och tilldelades i stort sett lika stora potter. Det kan också ske genom att tilldela lärosätena en miniminivå på basanslaget i relation till anslaget till utbildning. Detta är för övrigt en betydligt bättre modell än garantibelopp per helårsstudent. Det är viktigt att regeringen fullföljer den satsning på högskolor som poängteras i forskningspropositionen. En indirekt effekt blir samtidigt att lärosäten som är bra på samverkan stöds. Jag passar på att återkomma till ett förslag som jag framfört tidigare; nämligen att lärosäten med certifierade miljöledningssystem bör premieras i särskild ordning.

Inga kommentarer
« Äldre inlägg Nyare inlägg »