Sida 2 av 51

Idag för 20 år sedan

För tjugo år sedan drabbades Högskolan i Borås och vår studentkår av en tragedi. Det som skulle bli en trevlig fest i studentkårens lokaler och med ett avslutande effektfullt fyrverkeri, blev istället en mycket sorglig kväll. Av misstag gick fyrverkeripjäser av i kårhusets källare när fyrverkerierna förbereddes. Två av våra studenter omkom och flera skadades. Det var en förfärlig händelse och en svår tid därefter för högskolans medarbetare och studenter. För många blev det tiden före och tiden efter. Med dessa ord vill jag hedra de omkomna. Mina tankar denna dag går till släkt och vänner som så hastigt tragiskt förlorade de sina.

Borås 180228
Björn Brorström
Rektor

2 kommentarer

Viktiga satsningar – Högskolan i Borås budgetunderlag 2019-2021

Styrelsen för Högskolan i Borås har sammanträtt och fattat beslut om budgetunderlaget för 2019-2021. Budgetunderlaget är lärosätets framställan till regeringen och ligger till grund för regeringens arbete med statens budget och prioriteringar mellan olika utgiftsområden. Budgetunderlaget är en möjlighet för högskolan att föra fram särskilda satsningar för att stärka verksamheten och skapa förutsättningar för en gynnsam långsiktig utveckling.

Iår för vi fram som en viktig prioritering att regeringen satsar och ökar medel till högskolor för finansiering av forskarutbildningar baserade på egna examenstillstånd. Sedan möjligheten för högskolor att examinera på forskarnivå öppnades, i med en förändring i lagstiftningen 2009, har Högskolan i Borås förvärvat tillstånd inom fyra områden. Inom ett av dessa: textil och mode, avser tillståndet både generell och konstnärlig examen. En premiss för att få tillstånd har varit att inga nya resurser skulle behöva tillföras. Vår uppfattning är dock att detta måste omprövas. Antalet examenstillstånd inom högskolorna och omfattningen på forskarutbildningarna har blivit något helt annat än vad som förutsågs. Nu finns ingen återvändo. För ett effektivt högskolelandskap och för att kunna vidareutveckla och stärka forskarutbildningarna och de akademiska miljöerna är det viktigt att resurser tillförs högskolorna. I budgetunderlaget äskas 10 miljoner per område. För Högskolan i Borås skulle det innebära 50 Mkr. En sådan ökad tilldelning är relativt sett i nivå med de 90 Mkr som tillförts Malmö universitet 2018 i samband med lärosätets nya status. En modell som innebär en omfördelning av resurser som möjliggör förstärkning av högskolornas forskning och forskarutbildningar är, enligt min uppfattning, en viktig del i det förslag som utredningen ”Styrning för starka och ansvarsfulla lärosäten” kommer att lägga fram under hösten.

I budgetunderlag argumenterar vi även för möjligheten att få genomföra polisprogrammet i enlighet med den intresseanmälan vi lämnat. Vi argumenterar för betydelsen av forskningsanknytning av de så kallade samhällskritiska utbildningarna och för fler utbildningsplatser till samhällsbyggnadsområdet. Vi framför också vikten av att vi får ökade resurser för att genomföra våra designutbildningar. Detta för att svara mot en ökad efterfrågan bland annat som ett resultat av det stora intresset för vikten av utveckling av designlösningar som stödjer en hållbar samhällsutveckling. Det är en nationell och internationell angelägenhet att potentialen i vår utbildning och forskning inom textil och mode kan utnyttjas maximalt.

Inga kommentarer

Stärk samarbetet för högre kvalitet i utbildning och forskning

I direktiven till utredningen ”Styrning för starka och ansvarsfulla lärosäten” anges att styrningen ska stödja profilering, men samtidigt underlätta samarbeten mellan lärosäten. Det är betydelsefullt att samarbete uppmuntras och att det skapas incitament mellan lärosäten för detta. Hur det kan göras behöver utredas, men mest naturligt är sannolikt att strategiska samarbeten som driver kvalitet och effektivitet är en del av den fyraåriga överenskommelse som lärosätena ska göra med regeringen. En sådan ordning föreslås ju av utredningen i den promemoria som nyligen publicerades. Det är också viktigt att utredningen definierar formella hinder för samverkan och lägger förslag som undanröjer dessa.

För Högskolan i Borås gäller att vi kommit långt i vår profilering. Vi har definierat sex utbildnings- och forskningsområden, varav fyra idag är kompletta akademiska miljöer. De områden där vi ännu inte är kompletta är: Pedagogiskt arbete och Handel och IT. Här saknar vi tillstånd att examinera på forskarnivå. Ett bra medel för utveckling av dessa, men även för att stärka befintliga är just samverkan. Just nu fördjupar vi i Borås samarbetet exempelvis med lärarutbildning i Skövde i samråd med Högskolan i Skövde, en forskarskola i digital handel i samarbete med Jönköping University och med Göteborgs universitet genom att ta fram program för polisutbildning. I alla tre fallen handlar det om ömsesidig nytta, vilket är en förutsättning för långsiktighet. Samarbetena är strategiska och samtidigt konkreta.

Utifrån övertygelsen om vikten av samarbete kommer vi under den närmaste månaden att genomföra tre möten för att fördjupa dem ytterligare. Vi kommer att träffa Chalmers med fokus på samarbete kring materialutveckling och infrastruktur för materialforskning. Vi träffar Göteborgs universitet för att bland annat diskutera polisutbildning och lärarutbildning och vi träffar Jönköpings University för att resonera om vår gemensamma forskarskola och vad vi skulle kunna göra mer tillsammans. Jag ser fram emot dessa möten och är övertygad om att de kommer att visa sig ha betydelse för kvalitet på utbildning och forskning.

Inga kommentarer

Nu är MerSam igång – viktigt projekt för hög kvalitet i utbildning och forskning

I veckan träffades projektgruppen för projektet ”MerSam – Meritvärde av samverkansskicklighet” på Högskolan i Borås för en första workshop. Projektet är finansierat av Vinnova med avrapportering senhösten 2019. Projektet koordineras av Högskolan i Borås och omfattar totalt elva lärosäten av varierande slag och inriktning. Syftet med projektet är att föreslå konkreta förändringar av anställningsordningar där meriter av samverkan är tydligt beskrivna och utgör grund för anställning och befordran.

Workshopen inleddes med att företrädare för de ingående lärosätena redovisade sina förväntningar på projektet. Dessa handlade om att ta fram förslag på konkreta förändringar, men också om att på vägen dit ”vrida och vända” på begreppet samverkan och öka förståelsen för vad samverkan är och kan vara. Projektet ger möjligheter att sprida goda exempel och nya tillämpningar inom ett lärosäte kan stödjas med att andra gör på liknande sätt eller är på väg att införa liknande ordningar. Lärosätena kan alltså finna stöd hos varandra vid förändring. De inledande kommentarerna innehöll också en problematisering av möjligheten till förändring. Några påpekanden var bland annat att den akademiska traditionen, med stark betoning på forskning och forskningspublikationer, är svår att bryta, att det har varit svårt att få med pedagogisk skicklighet som merit, och det är inte enklare med samverkan, och att publikationer och undervisningstimmar är lätta att räkna och förstå, medan samverkan inte går att beskriva på ett enkelt sätt.

Alla svårigheter till trots är det nödvändigt att vi rör oss bort ifrån en situation där forskning beskriven i kvantitativa termer är alltför dominerande och mer värdera kvalitet i forskning, pedagogisk skicklighet och samverkansskicklighet. Med det senare avser jag då samverkan i en bred bemärkelse, alltifrån konkreta samverkansprojekt med olika typer av organisationer och verksamheter i vår omvärld till samverkan internt genom att leda och ta ansvar för utbildning och forskning inom en enhet eller ett område. Uppdrag och ansvar för att stödja och leda andra i en akademisk miljö måste vara meriterande. Likadant gäller att det måste vara meriterande att verka för att de forskningsresultat som framkommer sprids och prövas utanför det egna forskningsfältet.

”MerSam” har ett betydelsefullt uppdrag, men svårt. En omständighet som talar för att konkreta förändringar skulle kunna ske är, utöver ett systematiskt och ambitiöst projektupplägg med många intervjuer och tester av förslag, att många lärosäten medverkar och att dessa sinsemellan är olika. Därigenom undviks känslan av särintresse, vilket kan vara fallet om en viss typ av lärosäte förespråkar en särskild ordning. Legitimiteten för framlagda förslag stärks genom den breda medverkan.

Det är en förmån för Högskolan i Borås att ha uppdraget att koordinera ett synnerligen viktigt projekt för kvalitet i utbildning och forskning.

Inga kommentarer

Modellförslag för STRUTEN klart

Nu har utredningen om styrning för starka och ansvarsfulla lärosäten (STRUTEN) presenterat ett övergripande modellförslag. Rapporten innehåller en återgivning av utredningsdirektiven, en redovisning av utgångspunkter och övergripande principer samt en uppsättning med konkreta förslag. Utredningsarbetet kommer att fortsätta och en precisering av innebörd och tillämpning måste och ska ske. Det finns en stor anledning att återkomma till utredningen i takt med att de mer konkreta förslagen kommer att beskrivas.

Utifrån det som nu redovisas kan konstateras att det finns stor konsensus om utredningens utgångspunkter och bas. Det finns ingen som ifrågasätter en styrning baserad på förtroende för lärosätena att själva utveckla och utforma strategier och ta ansvar för verksamheten. Inte heller idén om att styrningen måste stödja en ökad profilering och därmed ett effektivare högskolelandskap. Att vår huvudman har ett berättigat krav på att vi återrapporterar hur resurserna använts är givet. Frågan är istället hur detta ske inom ett system som bygger på decentralisering och förtroende.

De svåra frågorna uppstår när modellens förslag ska preciseras. Jag nöjer mig med några påpekande och kommer att återkomma i frågan. En grundbult i ett nytt system är ett samlat anslag till utbildning och forskning. Det är en viktig markering som visar att utbildning och forskning hänger ihop, det ena förutsätter det andra. Det ger också ett ökat strategiskt utrymme för lärosätena. Till tvivlarna är det viktigt att framföra att ansvaret för att dimensionera rätt mellan utbildning och forskning måste lärosätena och deras ledningar kunna ta. Det är viktigt att utredningen fullföljer modellen med ett samlat anslag och redovisar de goda argumenten.

Ett annat påpekande handlar om hur överenskommelserna mellan regeringen och ett enskilt lärosäte ska utformas. Överenskommelserna och uppföljning måste vila på utgångspunkten att den nya styrmodellen baseras på tillit. Systemet kommer att haverera direkt om inte den ömsesidiga tilliten finns. Överenskommelsen måste också vila på, att det är lärosätenas styrkeområden och hur dessa kan stärkas och utvecklas som står i fokus.

Ett tredje påpekande rör högskolornas förutsättningar att bedriva egen forskarutbildning och examinera på forskarnivå. Idag har många högskolor ett flertal kompletta akademiska miljöer, men inga resurser har tillförts för att finansiera vare sig mer utbildning på avancerad nivå eller på forskarnivå. Det är dags att rätta till detta och föra över medel till högskolor, till exempel baserat på antalet examenstillstånd på forskarnivå. I den publicerade rapporten talas också om eventuella omfördelningar för att exempelvis stärka högskolornas forskningsresurser. Jag menar att en sådan omfördelning är angelägen. Den möjliggör förstärkning av högskolornas forskarutbildningar, profilering av högskolornas forskning och innebär ett effektivare högskolelandskap.

Inga kommentarer

Möte med ministern

Landets universitets- och högskolerektorer har traditionsenligt haft möte med Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning. Mötet arrangerades av Sveriges Universitets och Högskoleförbund (SUHF) och Universitetskanslersämbetet (UKÄ) och genomfördes tidigare i veckan på Steningevik vid Mälarens strand. Helene inledde med att konstatera att 2018 är ett speciellt år. Det är valår och att driva en valrörelse är det roligaste en politiker kan göra. Valåret innebär också oklarheter kring hur regeringsmakten kommer att se ut i höst. Den stora frågan för medborgaren och väljaren är tryggheten. Helene påpekade att vi måste vara klara över att vår sektors frågor, även om de är viktiga, inte är högst upp på dagordningen. En av våra stora frågor är utredningen om styrning och resurstilldelning (STRUTEN) – en viktig fråga för ett fåtal, samtidigt som den är komplex. För vår del gäller, enligt mångas uppfattning, att oberoende av att det är valår fortsätta att driva det manifest som SUHF tog fram för några år sedan. Här finns tydliga ställningstaganden om vad som krävs för långsiktig hög kvalitet i utbildning och forskning.

Vi har utmaningar av olika slag i närtid, men vi får inte tappa bort framtidsfrågorna menade ministern. Universitet och högskolor ska fortsatt vara öppna institutioner. Stora investeringar görs i högre utbildning och forskning. Fler platser tillförs och anslagen till forskning ökar, såväl basanslag som anslag till forskningsfinansiärerna. En besvärande omständighet som berör resurser är det kapital som finns ackumulerat på många lärosäten. Ett ansamlat myndighetskapital gör det svårt att argumentera för mer resurser till högre utbildning och forskning.

Ministern påpekade att allt talar för att efterfrågan på högre utbildning kommer att öka, men alla behöver inte vara akademiker. Det är viktigt att skilja mellan att vara akademiker och att ha tillgång till akademisk kunskap sa hon. Jag tolkade det som att vi förväntas i högre grad samverka med det omgivande samhället och också, även om det inte uttryckligen framfördes, med yrkeshögskolan. Yrkeshögskolan är en prioriterad verksamhet. Folkrörelsernas betydelse för kunskapsspridning nämndes särskilt, inte minst för att föra ut kunskaper om innebörden av Agenda 2030.

Regeringens och ministerns sätt att uttrycka ambitionen för högre utbildning är utbildning under hela livet, i hela landet och för hela världen. Vi behöver klara kompetensförsörjningen inom välfärdsområdet i hela i landet, men det är även viktigt att understryka att behovet av god spridning av högre utbildning är synnerligen viktig för industrin. 50 procent av exportindustrin ligger utanför storstadsregionen. Tillgänglighet till högre utbildning är en grundläggande samhällelig kvalitet för tillväxt, välfärdsutveckling och för ett livslångt lärande.

Ministern kommenterade särskilt några aktuella utredningar. En av dessa är STRUTEN. Vi behöver ett modernt system för styrning och resurstilldelning som svarar mot viktiga krav på universitet och högskolor såsom samverkan, jämställdhet och fokus på hållbarhet. Ytterst handlar utredningen om att öka kvalitet i utbildning och forskning. Men vi behöver vara realistiska i förväntningarna på vad utredningen kan åstadkomma, enligt ministern. Internationaliseringsutredningens delbetänkande är på väg och kommer att diskuteras. Ministern betonade särskilt i sitt anförande betydelsen att våra studenter reser ut och får perspektiv på samhällsutveckling och knyter kontakter. En information var också att propositionen baserad på Tillträdesutredningen läggs fram i mars och att beslut ska tas av vårriksdagen. Inget nämndes om innehållet i det kommande förslaget till riksdagen. En utredning aviserades också om forskningens infrastruktur, men arbetet kommer att initieras först efter valet.

Den frågestund som följde kretsade mycket kring hur vi långsiktigt ska säkra kvaliteten i de samhällskritiska utbildningarna. Det handlar om utbildningarnas forskningsanknytning och möjligheten till och kvaliteten på den verksamhetsförlagda utbildningen. Ett bra samarbete med huvudmännen är nödvändigt. Dessa måste vara med och finansiera forskning och utveckling. Frågan om vårt ansvar för att sprida kunskaper om och i forskning medverka till implementering av Agenda 2030 diskuterades också. Enligt minister är målen i Agenda 2030 en extrem utmaning. En annan är att komma tillrätta med oacceptabla förhållningssätt och oacceptabelt agerande inom vår sektor som tydliggjorts som en konsekvens av #metoo. Det är såväl en kultur- som en strukturfråga. En rad initiativ har tagits och möten har genomförts för att förstå problematiken och diskutera åtgärder. Ett möte för erfarenhetsutbyte mellan lärosäten kommer att genomföras i slutet av maj.

En intressant information var att matchningen mellan utbildning och anställningar fungerar synnerligen väl i Sverige enligt en studie genomförd av OECD. Den rapporten är viktig att ta del av.

Det var en givande eftermiddag med många frågor och svar. Det blir lätt så i de frågor som ställs och områden som diskuteras att fokusera på problem. Därför är det viktigt att konstatera, vilket också ministern gjorde, att vi gör mycket bra och att universitet och högskolor har en synnerligen betydelsefull uppgift och roll i utvecklingen av välfärdsbygget.

Inga kommentarer

På ackrediteringsuppdrag

På uppdrag av Danmarks Akkrediteringsinstitution, som ska säkra kvalitet och relevans i högre utbildning, deltar jag under året i en granskning för ackreditering av kvalitetssäkringssystemet vid University Collage Northern Denmark (UCN). Lärosätet har en omfattande och bred verksamhet med drygt 9000 studenter och 950 medarbetare. Huvudcampus ligger i utkanten av Ålborg. Om ga universitet eller högskolan blir ackrediterad innebär det att nya utbildningar kan inrättas utan att dessa särskilt behöver prövas av Akkrediteringsinstitutionen. En ackreditering innebär alltså ett förenklat förfarande att starta nya utbildningar. Den ideologi som präglar ackrediteringsmodellen är densamma som den som nu gäller i Sverige: ett godkänt kvalitetssäkringssystem innebär ökade frihetsgrader för lärosätet och visar att man har ett väl fungerande kvalitetssäkringssystem. Ackrediteringen är tvingande, så det går inte att avstå. 2019 är tanken att samtliga universitet och högskolor i Danmark ska vara ackrediterade. Den gäller i sex år – så från och med 2020/2021 görs granskningen igen.

Institutionsackreditering är ett omfattande arbete. Processen avseende ackreditering av UNC inleddes för min egen del i december med en utbildning i modellen. I anslutning till detta fick involverade UCN:s självvärderingsrapport som ingående beskriver kvalitetssäkringssystemet och dess olika delar. Rapporten är inklusive alla bilagor på drygt 1 300 sidor. Därefter följde ett första platsbesök som genomfördes på huvudcampus i Ålborg. Under två intensiva dagar intervjuades åtta olika grupper och totalt 56 personer. Det var allt från chefer på olika nivåer, medarbetare och studenter. Utvärderingsmodellen går ut på att belysa fem olika kriterier och frågor kopplat till dessa besvaras. Kriterierna är policy och strategi, organisering och ledning, kunskapsbas och forskningsanknytning, utbildningarnas nivå och innehåll samt utbildningarnas relevans.

Att bygga en kvalitetskultur, vilket är det yttersta syftet med ett kvalitetssäkringsarbete, är en långsiktig process. Det handlar om att tillämpa en långtgående systematik samtidigt som ett väl fungerande system baseras på tillit till att brister i verksamhetens kvalitet måste åtgärdas systematiskt och löpande. Allt kan inte rapporteras och kontrolleras. Honnörsord för kvalitetssäkringssystem, vilka även gäller för UNC:s system, är integrerat och transparent. Det handlar om att förändringar sker på ett naturligt sätt och brister liksom åtgärder redivisas öppet och tydligt.

Efter tre dagars arbete på plats skildes vi fem i ackrediteringspanelen och medarbetare från Akkrediteringsinstitutionen. Vi är nu alla fyllda av information om UCN och om kvalitetssäkringssystemets uppbyggnad och förväntade effekter. Nästa steg är nu att välja ut så kallade ”audit trials”. Det är en metod för att analysera och pröva hur systemet fungerar i praktiken. Det handlar om att följa en viss företeelse, organisation eller en viss utbildning vertikalt eller horisontellt. Det kan till exempel vara att se hur data om kvalitet och sammanställda kvalitetsrapporter inom ett utbildningsområde behandlas på olika organisatoriska nivåer. Det kan också vara att se hur praxisrelevans säkras i utbildningarna genom att studera hur fenomenet hanteras inom olika utbildningar. Under fyra dagar i maj kommer vi i gruppen följa de spår som vi väljer ut. Arbetet med ”audit trials” förutsätter besök på fler av högskolans campus på norra Jylland.

Efter genomförda granskningar av utvalda spår skrivs utvärderingsrapporten. Gruppen träffas i oktober för avstämning och därefter fattar ett särskilt självständigt ackrediteringsråd på grundval av rapporten beslut om utfallet av granskningen. Beslutet kan vara positivt, betingat positivt eller avslag. Det är mycket intressant att successivt baserat på inläsning av material och med hjälp av intervjuer öka kunskaperna om den utvärderade institutionen. Jag ser fram emot fortsättningen.

Mitt uppdrag i ackrediteringspanelen, bestämt sedan långt tid tillbaka, medförde att jag missade seminarier och festligheter i Malmö med anledning av att högskolan erhållit universitetsstatus. Det är mycket välförtjänt att Malmö högskola nu blivit universitet. Det är ett lärosäte med en viktig och intressant inriktning och med hög kvalitet i utbildning och forskning. Jag önskar det nya universitetet lycka till i den fortsatta utvecklingen och ser fram emot ett gott samarbete.

Inga kommentarer
« Äldre inlägg Nyare inlägg »