Sida 2 av 47

I Almedalen – förväntningar på högskolan

Jag har medverkat i två seminarier, ett igår och ett idag, som både har ställt frågan om den högre utbildningens betydelse. Kritiken från företrädare för en rad olika samhällsorganisationer; arbetsgivare, arbetstagare och intresseorganisationer, har varit omfattande. Synpunkterna har handlat om att vi överutbildar, matchningen mot arbetsmarknadens behov är svag, vi erbjuder alldeles för få fristående kurser och medverkar därigenom inte till det livslånga lärandet, vi erbjuder inte uppdragsutbildning i tillräcklig utsträckning och vi har inte engagerat oss i validering och övergångar mellan utbildningssystem. Synpunkterna på vårt uppdrag och vår verksamhet är många men lösningarna är inte så påtagliga utöver att yrkeshögskolan borde byggas ut rejält.

Det är en viktig och känd omständighet att många riktar sina blickar mot oss och de resurser vi har. Fenomenet, kan som ett alternativ till ovanstående, uttryckas som att förväntningarna på oss är höga. Vi behöver naturligtvis fundera på hur vi kan minska förväntningsgapet. Men vi måste göra det utifrån en rad, för den högre utbildningen, viktiga egenskaper såsom att det är studentens efterfrågan som styr vårt utbildningsutbud, vi utbildar på vetenskaplig grund, vi utbildar inte bara för första arbetet utan även för en kommande yrkeskarriär och vi måste se utbildning och forskning som ett samlat system. Vi har en hög kvalitet i vår verksamhet, men vi ska utveckla vår verksamhet bland annat med avseende på det livslånga lärandet, validering av reell kompetens och samverkan med det omgivande samhället. Vi behöver också fortsätta att utveckla och stärka samarbetet med Myndigheten för yrkeshögskolan med sikte på att kunna genomföra systematisk validering i övergången mellan våra båda utbildningssystem.

Jag har medverkat i en viktig debatt som också belyser betydelsen av Almedalsveckan. En debatt som kommer att fortsätta och där vi måste vara tydliga med vilket uppdrag vi har och vilka våra styrkor är.

Inga kommentarer

I Almedalen – Hur och varför validering av reell kompetens

På tisdagseftermiddagen medverkade jag i ett seminarium om validering av reell kompetens. Frågan var om reell kompetens ger ett mervärde för högskolan. I min föredragning, som inledde seminariet, konstaterade jag att vi har ett tydligt uppdrag att stödja ett livslångt lärande och aktivt främja en breddad rekrytering. En bedömning av reell kompetens för inträde eller tillgodoräknande är viktigt ur den enskilde individens perspektiv och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. I den paneldebatt som följde ställdes bedömningen av reell kompetens för behörighet till studier mot det behörighetsprov som Tillträdesutredningen föreslagit. Remissvaren till utredningen behandlas nu och frågan om behörighetsprov är på regeringens bord. I vilket fall som helst, det vill säga om behörighetsprov införs eller inte, så fordras en utveckling av modeller och metoder för bedömning av reell kompetens och implementering av ett, vilket statssekreteraren i Utbildningsdepartementet tydligt framförde, robust system. Ett sådant system måste ha en hög legitimitet och vara accepterat av lärosätena så att enhetliga bedömningar genomförs. Det är nödvändigt om vi ska kunna gå från ord till handling.

I min inledning redovisade jag också fördelarna, eller mervärdena, för högskolan med breddad rekrytering: En mer heterogen studentgrupp kan innebära kursutveckling och utveckling av högskolepedagogiken. Det ger en möjlighet att i undervisningssituationen ta tillvara arbetslivserfarenhet och skilda perspektiv. Studenter med arbetslivserfarenhet på våra utbildningar befrämjar också samverkan mellan arbetsplats och lärosäte.

Universitets- och högskolerådet har tilldelats resurser för att utveckla modeller och metoder för validering av reell kompetens och gör det genom att stödja projekt inom fyra olika områden. Efter ansökningar har nu beslut fattats om finansiering av projekt och närmare 30 lärosäten kommer på olika sätt, och i olika grad, medverka i modellutveckling. Det är mycket positivt att arbetet nu startat och att så många medverkar och samverkar för att utveckla och därefter tillämpa, en stabil och accepterad modell.

Inga kommentarer

I Almedalen – Seminarium om styrning av högskolan

Tidig tisdag morgon och seminarium om hur högskolan kan styras för att sätta lärande i centrum. Seminariet som var i regi av Sveriges förenade studentkårer (SFS) och Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) var föranlett av den nyligen tillsatta utredningen om styrning och resurstilldelning inom högre utbildning. Det finns en stor samstämmighet om betydelsen av en rejäl översyn av den nuvarande modellen. Som företrädare för SUHF och med utgångspunkt från den nyligen publicerade rapporten ”Tillitsbaserad styrning och reformerad resurstilldelning” framhöll jag betydelsen av samlat anslag, utvecklad dialog mellan regering och lärosäte och ett starkt decentraliserat system för kvalitetsutvärdering av utbildning och forskning. Vi har utvecklat ett decentraliserat kvalitetsutvärderingssystem och är på väg att implementera systemet. Vi behöver bestämma hur vi går vidare med samlat anslag och utvecklad dialog. Det finns risker i form av obalanser mellan utbildning och forskning och ökad detaljstyrning som effekt av utvecklad dialog, men dessa risker är underordnade i förhållande till de möjligheter som de föreslagna förändringarna innebär.

På seminariet framhölls också nödvändigheten av att anslagen till utbildning ökar och att den urholkning som skett sedan många år tillbaka avbryts och att anslagen återställs. Alla berörda, företrädare för universitet och högskolor, studenter och fackliga företrädare, är överens om detta, liksom om betydelsen av ökade basanslag till forskning. Men det är viktigt att skilja mellan nivån på resurserna och enligt vilka principer som resurser fördelas. Det är viktigt enligt min uppfattning att den utredning som nu arbetar lägger fram ett kostnadsneutralt förslag och vi får i annan ordning driva frågan om ökade anslag. Jag vill också framhålla vikten av att skilja mellan på vilka grunder som resurser tilldelas och hur lärosätena använder tilldelade medel. Ett fungerande decentraliserat system innebär att användningen kan se helt annorlunda ut än hur beräkningen av anslagen sker.

Inga kommentarer

Dags för meriteringssystem som värdesätter samverkan

I ett flertal bloggar under våren har jag berört frågan om meriteringssystemet inom högre utbildning och forskning. Här kommer en till. Det dominerande för att få en anställning som lektor, professor eller bli utsedd till oavlönad docent är forskningsmeriter och antalet publicerade artiklar i vetenskapliga journaler. Det finns en stark tilltro till att beslut om publicering baserat på anonyma bedömares ställningstagande tillsammans med tidskrifternas redaktörer är liktydigt med hög kvalitet och ju högre rankad tidskriften är, desto tyngre är meriten. Det finns, i den över tid, ökade graden av kvantifieringen en strävan efter objektivitet vid bedömning som kan uppfattas vara lovvärd, men samtidigt byggs ett system upp som missar viktiga kvaliteter för att vara lärare och forskare vid universitet och högskolor, dels motverkar strävan mot en jämställd högskola eftersom kvinnor missgynnas av det etablerade systemet.

Jag vill på intet sätt argumentera mot vikten av forskningens frihet och betydelsen av den nyfikenhetsbaserade forskningen, men kraven på akademin innefattar också spridning av kunskaper och att verka för en långsiktigt gynnsam utveckling. Det är en huvuduppgift för universitet och högskolor att fokusera hur målen i Agenda 2030 kan implementeras och i detta innefattas att ge studenterna förståelse för att implementera målen och att sprida kunskaper till samverkanspartners. Mot denna bakgrund måste också meriteringssystemen i mycket större utsträckning än idag ta hänsyn till lärarens och forskarens engagemang i samhällsdebatten, förmåga att förmedla kunskaper, viljan att öppet publicera forskningsdata och förmåga och vilja att driva verksamheter och projekt. Samverkan i alla dess dimensioner är en viktig kvalitet som måste värderas och ges stort utrymme i bedömningen av akademiska meriter.

Studier visar att kvinnor i större utsträckning än män åtar sig administrativa uppdrag och bli chef/ledare. Detta kan då ske på bekostnad av antalet publicerade artiklar. Det är inte rimligt att medarbetare som åtar sig uppdrag och ansvar för att driva verksamheten och lärosätet framåt straffas i bedömningen av meriter för anställningar och befordran. Det är inte rimligt att kvinnor ska ha större svårigheter att nå de högre akademiska tjänsterna. Det finns också påvisat i en studie, som presenterades på en forskningskonferens som jag deltog i höstas, att kvinnor är mer benägna att lämna akademin när betydelsen av påverkan på det omgivande samhället inte värderas högt utan publikationerna i sig är resultatet. Kvinnor och viktig kompetens väljer helt enkelt bort akademin för att samhällelig påverkan inte tillmäts tillräcklig betydelse.

Det är dags att för en översyn av meriteringssystemen. Detta måste ske genom att många lärosäten gör det tillsammans och att många efter översynen ändrar sina anställningsordningar. Ett projekt och en ansökan med det syftet förbereds nu inom ramen för en utlysning från Vinnova om utveckling av samverkan. Inom projektet ska en systematisk genomgång ske av befintliga meriteringssystem och kartläggning av uppfattningar från inblandade aktörer om systemen. Jämförelser ska göras med system i andra länder. Förslag till förändringar ska tas fram och systematiskt granskas med avseende på rimlighet, genomförbarhet och effekter. Projektets ambition är också att viktiga och möjliga förändringar ska förankras brett för att implementera reviderade och förbättrade anställningsordningar.

 

 

Inga kommentarer

Dags för Almedalen

Almedalsveckan, årets stora manifestation för demokrati och samhällsutveckling närmar sig. I Almedalen möts företrädare för olika samhällsorganisationer i seminarier och paneler och kunskaper och åsikter förmedlas och byts. Den politiska debatten är ständigt närvarande i form av intervjuer och samtal med ledande politiker under dagtid och partiledartal i Almedalsparken på kvällarna. Här görs inspel och utspel med betydelse för ställningstaganden och strategier. Almedalsveckan erbjuder en möjlighet till kunskapsutveckling och deltagande i den pågående samhällsdebatten på plats.

Högskolan i Borås medverkar aktivt under Almedalsveckan. Vi arrangerar fem egna seminarier på den så kallade Västsvenska Arenan, som alla beskrivs i Almedalsguiden, och vi medverkar på olika sätt i seminarier och paneldebatter som andra arrangerar. Almedalsveckan är ett utmärkt tillfälle att visa upp vår verksamhet, våra styrkeområden inom utbildning och forskning, och uttrycka våra uppfattningar som företrädare för en högskola om hur kvalitet i högre utbildning och forskning bäst åstadkoms. För egen del medverkar jag i seminarier om ledning, styrning och resursfördelning inom högre utbildning där en utgångspunkt för min del är en SUHF-rapport som nyligen publicerades och som jag författat tillsammans med Marianne Granfelt. Rapportens titel är ”Tillitsbaserad styrning och reformerad resurstilldelning”. Jag deltar också i samtal om betydelsen av högre utbildning, bland annat i ett seminarium med rubriken ”Måste alla utbildningar vara akademiska?”.  Ett av högskolans egna seminarier behandlar hållbar utveckling och hur målen i Agenda 2030 kan implementeras och vilken roll som universitet och högskolor kan och bör spela. Jag hoppas på ett välbesökt seminarium – att gå från ord till handling, från välformulerade mål och delmål till genomförande är en stor utmaning och den mest viktiga av alla som vi har att hantera.

Det kommer att bli intensiva dagar i Visby med många möten med kollegor och vänner och tillfälle att stärka nätverken. Det är också dagar då många nya kontakter knyts och starten på uppbyggnad av för högskolan viktiga nya nätverk. Jag är i Visby måndag till torsdag och kommer att meddela mig via Twitter och bloggar.

Mer information om högskolans deltagande i Almedalen.

Inga kommentarer

Nu väntar sommar och semester

Det har varit ett omtumlande år utifrån ett omvärldsperspektiv. Vi har under det gångna läsåret fått uppleva ofattbara illdåd runt om i världen och vi ha,r på nära håll, i vår egen huvudstad blivit utsatta för det meningslösa våldet. Ett antal politiska val har hållits med oväntade utgångar. En instabilitet råder i världen. Britter vill inte längre vara med i det europeiska samarbetet och USA vill riva upp Paris-avtalet. Gör Amerika stort igen ersätter att bidra till klimatförbättringar som gör världen stor igen, som den nyvalde franske presidenten formulerade det. Vi kan konstatera att hållbar utveckling och genomförandet av FN:s 17 globala mål är en gigantisk utmaning.

Vi har också fått nya betraktelsesätt på vad fakta är. Det finns, har vi fått veta, alternativa fakta om uppenbara redovisningar av utveckling inte passar ett uttalat ändamål. Synen på fakta har också innefattat ett ifrågasättande av vetenskapens betydelse och relevans. Till detta ska också läggas direkta åtgärder i flera länder mot universitet och högskolor för att tysta lärare och forskare och hålla tillbaka kunskapsutveckling och kunskapsspridning. Betydelsen av högre utbildning och forskning för att på vetenskaplig grund beskriva, förklara och förmedla förståelse för tekniska och samhälleliga utmaningar har kanske aldrig varit större. Betydelsen av de nätverk över nationella gränser som är ett adelsmärke för akademin är också större än någonsin. Vi behövs!

När jag höll mitt sommartal 2016 hade vi ännu inte fått besked om examensrättigheten inom området människan i vården, som ni vet fick vi rättigheter och vi går nu vidare med att arbeta för att erhålla rättigheter inom våra två kvarvarande områden: handel och IT liksom pedagogiskt arbete. Det finns en stark prioritering från regeringens sida för utbyggnad av lärarutbildning, vårdutbildning och samhällsbyggnadsutbildning. Det är viktigt för vår del att kunna öka omfattningen, dels att kunna öka forskningsanknytningen av utbildningarna. Allt för att ge våra studenter högsta möjliga kvalitet, men det fordrar ökade resurser och statsanslag. Budgetpropositionen 2018 kommer att bli en mycket intressant läsning för oss.

Under läsåret har vi fortsatt att arbeta med hållbar utveckling med gott resultat, jämställdhetsintegrering, insatser för nyanlända, initierat projekt för validering av reell kompetens och genomfört den gemensamma aktiviteten 892 dagar senare. Vi har också genomfört en arbetsmiljöundersökning som nu ligger till grund för gemensamma diskussioner och därefter åtgärder för att vi ska bli en ännu bättre högskola

En ny utmaning och möjlighet för oss är polisutbildning. Den socialdemokratiska kongressen vill se 10 000 fler polisanställda, därav följer att polisutbildningen måste öka i omfattning. Två nya orter ska ges i uppdrag att genomföra polisutbildning. En i Skåne och en i Västsverige. Vår intention är att bli det lärosäte i Västsverige som får genomföra polisutbildning.

Vi fyller 40 år i år som bekant och har genomfört en serie GEM om våra forskningsområden, mycket bra seminarier – men fler borde varit där. Vi har tagit fram en utställning som visar vad som hänt sedan etableringen 1977 och som nu finns uppställd i foajén vid receptionen. Den stora jubileumsdagen blir den sjunde september, då vi bland annat firar med en konsert på innergården på Textile Fashion Center.

Det har varit ett bra år för högskolan, men utmaningarna är många i det fortsatta arbetet. En välbehövlig ledighet väntar innan vi tillsammans arbetar vidare med att stärka lärosätet med det yttersta syftet att förmedla utbildning av hög kvalitet till våra studenter. Stort tack för fina insatser och engagemang under det gångna året. Jag och önskar er alla en avkopplande och inspirerande sommar.

Jag passar också på, eftersom den här bloggen publiceras öppet att önska alla våra studenter och samverkanspartners en fin sommar och tack för gott samarbete och visat förtroende under det gångna året.

Inga kommentarer

Tre budskap till våra studenter som tar examen

Läsåret närmar sig sitt slut och du, som student lämnar nu campus. De flesta tar sommarledigt, i alla fall från studier. En del har också en examen i hamn för att påbörja en yrkeskarriär. I förra veckan hölls examenshögtider för avgångsstudenterna inom våra olika utbildningsprogram. Jag hade förmånen att få medverka på några av dessa och framförde då några ord till dem. Utöver ett stort grattis till en fin insats och ett lycka till var det tre saker som var essensen i talen:

1) Du som student som nu påbörjar ditt yrkesliv har ett stort ansvar för att utifrån dina nyvunna kunskaper verka för hållbarhet i ett brett perspektiv. De globala utmaningarna för att uppnå en hållbar utveckling och ett hållbart samhälle är mycket stora. FN:s sjutton globala mål, som världens alla länder anslöt sig till hösten 2015, ska implementeras.

2) Var nyfiken, tänk kritiskt och våga problematisera, Ta ingenting för givet utan utsätt ständigt befintlig kunskap för prövning. Det är ett adelsmärke. Högre utbildning bedrivs på vetenskaplig grund. En innebörd eller konsekvens av utbildningens kvaliteter är att du som student är utbildad inte enbart för den första anställningen utanför även för kommande anställningar. Högre utbildning lägger grunden för en spännande, stimulerande och samtidigt trygg yrkeskarriär.

3) Även om det kanske känns långt bort nu – så kommer en tid då det är dags för påfyllning. Vi, här på högskolan, talar om det livslånga lärandet. Påfyllningen kan handla om nya kunskaper, rön och metoder inom det egna området för att utföra arbetsuppgifterna med högre kvalitet. Det kan också handla om att komplettera befintliga kunskaper och få nya perspektiv på yrkesrollen, yrkeslivet och samhället. Vi på Högskolan i Borås hälsar dig alltid välkommen tillbaka för att fortsätta dina studier eller medverka vid våra föreläsningar, seminarier eller workshops.

Inga kommentarer
« Äldre inlägg Nyare inlägg »