Sida 2 av 46

Nu väntar sommar och semester

Det har varit ett omtumlande år utifrån ett omvärldsperspektiv. Vi har under det gångna läsåret fått uppleva ofattbara illdåd runt om i världen och vi ha,r på nära håll, i vår egen huvudstad blivit utsatta för det meningslösa våldet. Ett antal politiska val har hållits med oväntade utgångar. En instabilitet råder i världen. Britter vill inte längre vara med i det europeiska samarbetet och USA vill riva upp Paris-avtalet. Gör Amerika stort igen ersätter att bidra till klimatförbättringar som gör världen stor igen, som den nyvalde franske presidenten formulerade det. Vi kan konstatera att hållbar utveckling och genomförandet av FN:s 17 globala mål är en gigantisk utmaning.

Vi har också fått nya betraktelsesätt på vad fakta är. Det finns, har vi fått veta, alternativa fakta om uppenbara redovisningar av utveckling inte passar ett uttalat ändamål. Synen på fakta har också innefattat ett ifrågasättande av vetenskapens betydelse och relevans. Till detta ska också läggas direkta åtgärder i flera länder mot universitet och högskolor för att tysta lärare och forskare och hålla tillbaka kunskapsutveckling och kunskapsspridning. Betydelsen av högre utbildning och forskning för att på vetenskaplig grund beskriva, förklara och förmedla förståelse för tekniska och samhälleliga utmaningar har kanske aldrig varit större. Betydelsen av de nätverk över nationella gränser som är ett adelsmärke för akademin är också större än någonsin. Vi behövs!

När jag höll mitt sommartal 2016 hade vi ännu inte fått besked om examensrättigheten inom området människan i vården, som ni vet fick vi rättigheter och vi går nu vidare med att arbeta för att erhålla rättigheter inom våra två kvarvarande områden: handel och IT liksom pedagogiskt arbete. Det finns en stark prioritering från regeringens sida för utbyggnad av lärarutbildning, vårdutbildning och samhällsbyggnadsutbildning. Det är viktigt för vår del att kunna öka omfattningen, dels att kunna öka forskningsanknytningen av utbildningarna. Allt för att ge våra studenter högsta möjliga kvalitet, men det fordrar ökade resurser och statsanslag. Budgetpropositionen 2018 kommer att bli en mycket intressant läsning för oss.

Under läsåret har vi fortsatt att arbeta med hållbar utveckling med gott resultat, jämställdhetsintegrering, insatser för nyanlända, initierat projekt för validering av reell kompetens och genomfört den gemensamma aktiviteten 892 dagar senare. Vi har också genomfört en arbetsmiljöundersökning som nu ligger till grund för gemensamma diskussioner och därefter åtgärder för att vi ska bli en ännu bättre högskola

En ny utmaning och möjlighet för oss är polisutbildning. Den socialdemokratiska kongressen vill se 10 000 fler polisanställda, därav följer att polisutbildningen måste öka i omfattning. Två nya orter ska ges i uppdrag att genomföra polisutbildning. En i Skåne och en i Västsverige. Vår intention är att bli det lärosäte i Västsverige som får genomföra polisutbildning.

Vi fyller 40 år i år som bekant och har genomfört en serie GEM om våra forskningsområden, mycket bra seminarier – men fler borde varit där. Vi har tagit fram en utställning som visar vad som hänt sedan etableringen 1977 och som nu finns uppställd i foajén vid receptionen. Den stora jubileumsdagen blir den sjunde september, då vi bland annat firar med en konsert på innergården på Textile Fashion Center.

Det har varit ett bra år för högskolan, men utmaningarna är många i det fortsatta arbetet. En välbehövlig ledighet väntar innan vi tillsammans arbetar vidare med att stärka lärosätet med det yttersta syftet att förmedla utbildning av hög kvalitet till våra studenter. Stort tack för fina insatser och engagemang under det gångna året. Jag och önskar er alla en avkopplande och inspirerande sommar.

Jag passar också på, eftersom den här bloggen publiceras öppet att önska alla våra studenter och samverkanspartners en fin sommar och tack för gott samarbete och visat förtroende under det gångna året.

Inga kommentarer

Tre budskap till våra studenter som tar examen

Läsåret närmar sig sitt slut och du, som student lämnar nu campus. De flesta tar sommarledigt, i alla fall från studier. En del har också en examen i hamn för att påbörja en yrkeskarriär. I förra veckan hölls examenshögtider för avgångsstudenterna inom våra olika utbildningsprogram. Jag hade förmånen att få medverka på några av dessa och framförde då några ord till dem. Utöver ett stort grattis till en fin insats och ett lycka till var det tre saker som var essensen i talen:

1) Du som student som nu påbörjar ditt yrkesliv har ett stort ansvar för att utifrån dina nyvunna kunskaper verka för hållbarhet i ett brett perspektiv. De globala utmaningarna för att uppnå en hållbar utveckling och ett hållbart samhälle är mycket stora. FN:s sjutton globala mål, som världens alla länder anslöt sig till hösten 2015, ska implementeras.

2) Var nyfiken, tänk kritiskt och våga problematisera, Ta ingenting för givet utan utsätt ständigt befintlig kunskap för prövning. Det är ett adelsmärke. Högre utbildning bedrivs på vetenskaplig grund. En innebörd eller konsekvens av utbildningens kvaliteter är att du som student är utbildad inte enbart för den första anställningen utanför även för kommande anställningar. Högre utbildning lägger grunden för en spännande, stimulerande och samtidigt trygg yrkeskarriär.

3) Även om det kanske känns långt bort nu – så kommer en tid då det är dags för påfyllning. Vi, här på högskolan, talar om det livslånga lärandet. Påfyllningen kan handla om nya kunskaper, rön och metoder inom det egna området för att utföra arbetsuppgifterna med högre kvalitet. Det kan också handla om att komplettera befintliga kunskaper och få nya perspektiv på yrkesrollen, yrkeslivet och samhället. Vi på Högskolan i Borås hälsar dig alltid välkommen tillbaka för att fortsätta dina studier eller medverka vid våra föreläsningar, seminarier eller workshops.

Inga kommentarer

A new professor at the University of Borås

(The blog post is written in collaboration with Professor Kim Bolton)

The University of Borås is a member of Scholars at Risk (SAR – www.scholarsatrisk.org). SAR is an international network that aims to protect scholars that work under threat, thereby helping them to critically reflect on their research questions and openly share their ideas and results. These are fundamental rights that are in line with the United Nations Sustainable Development Goals as well as Sweden’s and the university’s standpoint on democracy and freedom of speech.

Nawar Kadi was a professor at a university in Aleppo, Syria, where, together with his family, he lived under the constant threats in a city ravaged by war. His research was in the area of technical textiles. When he applied for assistance from SAR, they naturally turned to the Swedish School of Textiles, University of Borås to enquire if we were interested in hosting Nawar and his family. Nawar’s research fits exceptionally well with the university’s research profile in Textiles and Fashion, and it was immediately clear that hosting Nawar would be favourable for both parties. Nawar joined the research and education team at the university in mid-2016 and immediately became a very important and appreciated member of the team.

A professorship in the area of technical textiles was advertised earlier this year. Of the four applicants, Nawar had the expertise and qualifications that were best suited for the position. He was therefore offered – and accepted – the position earlier this month. We are very pleased to have such a qualified professor as him among us. We wish Nawar all the best at our university, and trust that his family will continue to enjoy their lives in Borås and Sweden.

Inga kommentarer

Nationell biblioteksstrategi och viktiga frågor för akademin

Styrgruppen för forum för bibliotekschefer inom Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) arrangerade i förra veckan den årligen återkommande vårkonferensen. Den riktar sig till cheferna för universitets- och högskolebiblioteken och nästan alla lärosäten representerades. Konferensen är ett av flera tillfällen under året för bibliotekschefer att mötas och tillsammans diskutera för såväl lärosäten som bibliotek angelägna frågor. Jag medverkade i egenskap av ordförande för styrgruppen. En rad olika saker behandlades. Den av programpunkterna som ägnades mest tid var arbetet med den nationella biblioteksstrategin. Erik Fichtelius, som leder arbetet, presenterade nuläget inom utredningen och planer för kommande arbete. Det finns en grundsyn baserad på internationella utblickar att biblioteken har och kommer att få en allt större betydelse i samhällsutvecklingen. Bibliotek är en viktig fysisk mötesplats och ha en central funktion i spridningen av information, kunskap och kultur.

En modell presenterades för hur strategin kan beskrivas. Den inleds med värderingar och följs av utmaningar. I ett tredje steg redovisas målen och avslutningsvis insatser och åtgärder. Det är en tilltalande modell, men med en problematik att alla olika typer av bibliotek, folkbibliotek specialbibliotek och forskningsbibliotek, ska innefattas i modellen. Då ökar komplexiteten. Ett medskick från SUHF-lärosätena är betydelsen av att forskningsbiblioteken inte glöms bort i sammanhanget. En antologi bestående av omvärldsanalyser som är under utarbetande är med sitt nu gällande innehåll problematisk just ur det perspektivet att alldeles för lite skrivs om forskningsbibliotekens samhälleliga betydelse, utmaningar och möjligheter.

Bibliotek är en nödvändig förutsättning för demokrati och demokratiutveckling, men måste också för att möta krav på effektivitet och effektivitetsutveckling i spridning av information. Forskningsbiblioteken har en rad stora utmaningar. En är hur vi ska bidra till det livslånga lärandet när databaser och forskningsinformation endast är tillgänglig för aktiva studenter och medarbetare. En annan fråga är lika tillgång till information oberoende av lärosäte. Med ökade kostnader för tillgänglighet till information är risken stor för allt större skillnader över tid i tillgänglighet för studenter och medarbetare vid stora respektive små lärosäten, vilket är synnerligen problematiskt.

En tredje mycket stor utmaning är övergången till öppen vetenskap, det vill säga öppen tillgång till artiklar och forskningsresultat och öppen tillgång till forskningsdata. Det börjar så smått att lossna, medvetenheten för problematiken ökar. Men vägen till det som utifrån ett övergripande samhälleligt perspektiv är naturligt. Det vill säga fri tillgång för alla till resultat och data från offentligt finansierad forskning, är lång och kantad med utmaningar. En mycket konkret aspekt är vilka kostnader vi kan tillåta oss. Svåra förhandlingar med förlagen väntar som även fortsättningsvis kommer att spela en stor roll i förmedlingen av forskningsresultat. Förlagen är säkert inte beredda att ge avkall på sina avkastningskrav. En fråga som aktualiseras i sammanhanget är hur vi inom akademin värderar meriter för akademiska anställningar. Det är dags att på allvar och systematiskt problematisera de meriteringsgrunder vi tillämpar på olika lärosäten vid tillsättning av tjänster och vid befordran.

Den nationella biblioteksstrategin är ett av flera sammanhang där några av våra viktiga frågor för en långsiktigt gynnsam utveckling måste adresseras.

Inga kommentarer

Planen för polisutbildning i Borås

Nu har arbetet med att få till stånd en polisutbildning startat. För drygt en månad sedan meddelade den socialdemokratiska kongressen att partiet och ansvarig minister förordar en satsning på fler poliser. Fram till 2024 ska 10 000 nya medarbetare anställas inom polisen. En sådan ökning kräver en kraftig utbyggnad av polisutbildningen. Två nya orter och lärosäten behövs för detta som ett tillägg till de tre idag befintliga som ger polisutbildning på uppdrag av Polismyndigheten. Malmö har pekats ut som en av dessa orter och den andra ska vara placerad i Västsverige.

Vi har förstått att Högskolan i Borås är en stark kandidat för detta uppdrag i Västsverige. Utifrån det har en rad olika kontakter tagits och möten genomförts. Helt klart är att en polisutbildning vid Högskolan i Borås är viktig för regionens och högskolans utveckling och vi har möjlighet att genomföra en polisutbildning av hög kvalitet. Styrelsen informerades vid sammanträdet den 20 april och ställde sig muntligen bakom ett fortsatt engagemang i frågan. Till det kommande styrelsemötet den 15 juni förbereds ett underlag för beslut om att ge rektor i uppgift att ansöka om att Högskolan i Borås ges i uppdrag att genomföra polisutbildning. En del i detta underlag är en beskrivning av den projektorganisation för framtagning av ansökan som utarbetats och som kommer att fastställas inom kort.

Jag ser stora möjligheter för Högskolan i Borås i att vara värd för och utförare av en polisutbildning. Det är en omfattande verksamhet som stärker högskolans bas. Jag ser en stor kapacitet i kopplingarna mellan en polisutbildning och den verksamhet vi ger inom informationsvetenskap och vårdvetenskap och då särskilt blåljusverksamheten. Utbildningen måste forskningsanknytas. Här finns många spännande infallsvinklar baserat på det vi redan gör, men också möjlighet till nya fält och frågor.

Men utmaningarna är många. Vi behöver rekrytera medarbetare inom flera ämnesområden, dels etablera samarbeten med andra lärosäten för att säkra specialkompetenser. Vi behöver också göra ett antal satsningar på utbyggnad av vårt campus för att möta en polisutbildnings särskilda behov. Ett viktigt område är också utökning av antalet studentboenden. I frågor om infrastruktur är samarbete med och insatser från en rad olika aktörer nödvändiga. En förutsättning för att vi ska lyckas är att det projekt vi nu startar genomförs tillsammans med Borås stad och naturligtvis är också polisen inom vårt område och region.

I Borås Tidning den 18 maj presenteras planen för Borås. Läs här.

Inga kommentarer

Stark tillväxt under 40 år som lärosäte

Här följer den andra delen från förra veckans blogg med utdrag från mitt tal vid högskolans akademiska högtid:

I år firar Högskolan i Borås 40-årsjubileum. Utvecklingen under dessa år har varit omvälvande. Få kunde ana den utveckling som skett från att det regionala lärosätet etablerades 1977 till det lärosäte vi är idag – en nationellt stark högskola med många universitetskvaliteter. Högskolan i Borås bildades efter en genomgripande parlamentarisk reform. Uppdraget för den nyinrättade högskolan var att bedriva utbildning och svara för regional kompetensutveckling. Det startade med förskollärarutbildning och med en uppsättning fristående kurser. Högskolan innefattade också den, från 1972, etablerade Bibliotekshögskolan. Därmed fanns det redan från början en verksamhet som rekryterade studenter nationellt vilket gjorde Högskolan i Borås från början speciell.

Det finns ett antal milstolpar i högskolans utveckling och ett antal beslut som fattats av regering och riksdag som möjliggjort dagens situation med närmare 12 000 studenter, 80 utbildningsprogram, 700 medarbetare och snart 700 miljoner i omsättning. Utan dessa beslut och ställningstaganden hade högskolan sett annorlunda ut idag.

Grunden för den stora tillväxten är att verksamheter har tillförts:

* Ekonomi och datautbildningar 1980
* Textilinstitutet förstatligas och införlivas 1982
* Ingenjörsutbildningar startar 1989
* Vårdhögskolan förstatligas och blir en del av högskolan 1999.

Verksamheter har tillförts och anslagen har ökat. Det finns andra skeenden i högskolans utveckling som vi också kan påminna oss om: den tragiska kårhusbranden 1998, nytt kårhus 2001 och sedan 2015 är ”The Kårner” studenternas hemvist. Miljöcertifieringen 2012 ska också nämnas. 2013 fick vi ett samlat campus när Textilhögskolan flyttade norrut till Textile Fashion Center. Vi har idag all vår verksamhet i våra tre byggnader runt Akademiplatsen liksom de fantastiska skulpturerna ”Den late studenten” och ”House of Knowledge”. Ett samlat campus innebär goda möjligheter till möten och samarbete över alla tänkbara gränser.

Ett av de mer viktiga riksdagsbesluten har varit möjligheten för högskolor att examinera på forskarnivå inom väl avgränsade områden. Högskolan i Borås fick sin första examensrätt 2010, och redan 2011 genomfördes den första egna disputationen. Vi har idag examensrätt inom fyra av våra sex områden och inom sex ämnen. Sedan starten har över 30 egna disputationer genomförts. Den akademiska högtiden och promoveringen av fem doktorer är ett direkt resultat av de egna examensrättigheterna. Att bedriva utbildning på forskarnivå med egna examensrättigheter har tidigare helt varit förbehållet universiteten. Ett sätt att uppfatta utvecklingen är att gränserna mellan universitet och högskolor successivt suddas ut.

Det finns en inneboende utvecklingskraft inom akademin, såsom i många andra professioner att såväl bredda som fördjupa verksamheten, vilket i vårt fall handlar om att göra mer på avancerad nivå och sträva efter att forskningsankyta utbildningen. Vi talar om kompletta akademiska miljöer som ett mål. Det är inget vi slänger oss med för att det låter bra, utan det är på stort allvar. En komplett akademisk miljö har förutsättningar att knyta ihop utbildning och forskning och erbjuda våra studenter alltifrån fristående kurser och utbildning på grundläggande nivå via avancerad nivå till möjligheten att ta emot doktorshatten. Det är kvalitet och det är en av innebörderna av att sätta studentens lärande i centrum. I diskussioner för några år sedan var det vår dåvarande kårordförande som tydligt motiverade betydelsen av kompletta miljöer med just den argumentationen. Det ska inte vara nödvändigt att byta lärosäte för att få en komplett utbildning. Kompletta akademiska miljöer handlar om samarbete med andra lärosäten nationellt och internationellt och om samarbete med det omgivande samhället. Vi arbetar vidare mot målet: att tillföra universitetskvaliteter och mot en ändamålsenlig balans mellan utbildning och forskning.

Vi har höga ambitioner och stora utmaningar framför oss. Vi har ett stort ansvar för att utbilda för de samhällskritiska sektorerna liksom ett ansvar för att ta vara på våra särskilda profiler. Vi har också ansvar för att kontinuerligt erbjuda påfyllning, det vill säga det livslånga lärandet. Vi tillför successivt universitetskvaliteter med övertygelsen om att vi genom detta förbättrar vår verksamhet. Vad som ligger bortom en mängd universitetskvaliteter av skilda slag inom många områden råder vi inte över. Vi utvecklar vårt lärosäten utifrån vår mission att bedriva Vetenskap för profession och att hantera de samhälleliga utmaningarna.

Inga kommentarer

Det är inte ”coolt” att vara okunnig…

Denna bloggtext baseras på manuskriptet till det tal jag höll vid högskolans akademiska högtid den 5 maj.

Det är en orolig värld vi lever i. Det finns en osäkerhet över det europeiska fredsprojektet liksom det gränsöverskridande samarbetet. Spänningarna mellan stormakterna har återkommit. Antalet demokratier i världen ökar inte längre och innehållet i demokratin i stater som definierats som demokratiska tunnas ut. Det är en ny situation som gör att förutsägbarheten minskar.

Oförutsägbarheten förstärks också av det finns många oerfarna politiska ledare runt om i världen. Ett demokratiskt statsskick och transparens i beslut och processer hänger nära samman med frågan om en hållbar utveckling. Omfattningen på och styrkan i en demokrati är starkt korrelerad med att klara av att implementera FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling och Agenda 2030. ”Transforming our world” är vårt gemensamma uppdrag och gigantiska utmaning.

För många universitet har taket sänkts. Friheten för lärare, forskare och studenter att oberoende utöva sin verksamhet har beskurits världen över. Den politiska styrningen av utbildning och forskning har ökat. Vi har under senare tid framfört vår oro för inskränkningar i den akademiska friheten; i Turkiet och i Ungern. Det har genomförts manifestationer för vetenskapen med uppmaning till politiker världen över att använda vetenskapligt baserad kunskap som underlag för beslut. Det finns också ett tilltagande kunskapsförakt på många håll och ett ovarsamt sätt att hantera fakta.

Vi måste reagera och agera. Det är inte ”coolt” att vara okunnig och att vara oinformerad, som någon skribent formulerade det i en artikel under vintern. Det är däremot ”coolt”, och inte ett dugg elitistiskt, att vara välinformerad och att självständigt kunna göra bedömningar och ta ställning. Ju mer du vet, desto fler olika val kan du göra.

Universitet och högskolor har en mycket viktig uppgift i samhällsutvecklingen. Vi behövs mer än någonsin för att utveckla och förmedla verifierad kunskap – att bedriva högre utbildning på vetenskaplig grund och med tydliga bildningsideal. Vi behöver som lärosäten vara tydligare med den roll vi har och mer aktivt lägga oss i och delta i den pågående debatten. Nationalekonomen professor Gustav Cassel som var verksam i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, lär ha publicerat runt 1000 artiklar i dags- och veckopress. Det kallar jag förebild och föredömligt.

Ett led i att bli mer aktiva och tydliga är att vi självkritiskt ser över våra system för meritering. Det måste uppfattas och bedömas som mycket viktigare än idag, att lärare och forskare deltar i samhällsdebatten, att vi publicerar våra resultat öppet för alla och att vi är beredda att dela med oss av våra forskningsdata. En ännu mer öppen akademi medverkar till bättre beslutsunderlag och en faktabaserad debatt. Frågan om meritering är också en fråga om jämställdhet. Vi vet att kvinnor missgynnas av våra meriteringssystem. Vi behöver ständigt vara uppmärksamma på effekter av befintliga strukturer och system. En utmaning för oss är också att finna former för att öppna vår verksamhet bättre för nyanlända.

Inga kommentarer
« Äldre inlägg Nyare inlägg »