Nu har utredningen om Högskolan i Skövdes vägval presenterats. Utredarna förordar att samtal inleds med Högskolan i Borås och Högskolan Väst om en federation. Bilden av vilka preferenser olika aktörer har börjar nu klarna och mer allvarliga diskussioner om hur lärosätesstrukturen bör se ut i Västsverige kan börja föras. Utöver Skövdes visade intresse gäller ju för vår del att Chalmers gärna ser utveckling av ett långtgående samarbete med oss, kanske till och med fusion. En tredje väg är mer omfattande samarbeten och då handlar det om lärosäten i hela landet. Högskolan i Halmstad är ett intressant och bra lärosäte som vi gärna vill fördjupa samarbetet med. Ett led i vår utveckling är också att finna strategiska partners i andra länder.

Min uppfattning är och har varit att i den tid av förändring som råder pröva idén om att utveckla det tredje universitetet i Västsverige. Långsiktigt behövs en mer resursrik och stabil lärosätesstruktur i Västsverige och det är rätt tid att nu föra fram den frågan. Högskolan i Borås har en stark ställning med hög kvalitet på utbildningen och med ett fortsatt gott söktryck. Det är värt att nämna att av sökande till programutbildningar är 25 procent förstahandssökande, tar vi bort de specialinriktade lärosätena är de två lärosäten, Göteborg och Lund, som är före oss, men ytterst marginellt. Vi har också många viktiga och lovande forskningsprogram som är baserade på en flervetenskaplig ansats och med hållbar utveckling som tema. Förändring måste för vår del handla om att vi ges förutsättningar att ytterligare stärka vårt lärosäte, det vill säga att långsiktigt etablera en profilerad utbildnings- och forskningsmiljön av hög kvalitet och med en god balans mellan utbildning och forskning.

På ett mycket välbesökt frukostseminarium häromdagen berättade Anders Halvarsson, grundare av hemelektronikföretaget NetonNet, om vägen från entreprenör till börs-vd. En intressant berättelse som visade prov på betydelsen av att gilla sitt arbete och envist och övertygat driva verksamheten i enlighet med fastlagda strategier och beslut. Det är lärorikt att lyssna till erfarenheter som andra gjort i verksamhetsutvecklingsprocesser. Vilka har varit hindren, hur har dessa bemästrats och med vilka konsekvenser är intressanta frågor som besvaras.

Från Anders beskrivning fäste jag mig särskilt vid hans stora kunskap om och intresse för den bransch han verkat i. Jag fäste mig också vid en synpunkt på betydelsen av omvärldsanalys. Det är för givet taget att rejäla omvärldsanalyser ska göras och anpassningar ske. Anders varnade för detta. Tillmäts omvärldsförändringar och analyser för stor betydelse är risken en alltför stor ryckighet i verksamhetens och organisationens utveckling. Budskapet blir att det är viktigt att ha mod och självförtroende att hålla fast vid utstakade strategier, tro på det som görs och inte i tid och otid styra om skutan. Tänkvärt.

Vi vill vid Högskolan i Borås aktivt verka för ett tredje universitet i Västsverige. Det finns många goda argument för det som inte påverkas av förändringar i det statsfinansiella läget, forskningssatsningar i Stockholmsregionen som följd av AstraZenecas avveckling av forskningsverksamheten i Södertälje eller ointresse för stunden från viktiga medaktörer. Det är en god idé att pröva möjligheterna att bygga något nytt med Högskolan i Borås som kärna.

Nu har vi fått beskedet. Vårt miljöledningssystem är reviderat och certifierat. Vårt beslut att utveckla ett miljöledningssystem och intensifiera processen genom att bestämma tidpunkt för att ansöka om certifiering visade sig vara ändamålsenligt. Vi har nu ett väl genomarbetat miljöledningssystem och rutiner och processer för att formulera mål, fastställa handlingsplaner, följa upp, analysera avvikelser och vidta åtgärder. Detta gör att vi har de bästa förutsättningarna att i vår vardag agera utifrån en allt större medvetenhet om innebörden av hållbar utveckling och i vår utbildning och forskning integrera perspektivet hållbar utveckling.

Det har varit en mödosam process som fordrat utveckling av planer, nya rutiner och framtagning av fakta av skilda slag. Detta har skett samtidigt som en fortsatt utveckling av utbildning, forskning och stödverksamhet bedrivits. Vi har försvarat och erövrat examensrättigheter, vi har ökat omfattningen på forskningen och vi har profilerat verksamheten. Ibland kanske arbetet med utveckling av miljöledningssystemet uppfattats som krav utöver utvecklingen av verksamheten. Nu när vi har fått bevis på systemets kvalitet är det viktigt att använda det och verkligen integrera hållbar utveckling i hela verksamheten.

Jag är glad och imponerad över det stora och framgångsrika arbete som lagts ned av många, särskilt vill jag nämna miljöombuden och ledamöterna i rådet för hållbar utveckling och alldeles särskilt vill jag nämna Birgitta Påhlsson och hennes närmaste medarbetare i arbetet med system och certifiering. Ett engagerat, tålmodigt och professionellt arbete har burit frukt. Stort tack! 

Det är påsk och några dagars extra helgledighet väntar. Det har varit en intensiv och spännande vinter/vår och efter påskhelgen väntar många viktiga möten och strategiska diskussioner om hur vårt lärosäte ska stärkas i en tid av nya förväntningar och förändringar. Vi har ägnat mycket tid i vår ledningsgrupp åt att resonera om hur situationen ska tolkas och hur vi bäst agerar för att stärka vårt lärosäte. Vi har också låtit utreda frågan och i mitt förord till rapporten ”Högskolelandskap i förändring” framför jag uppfattningen att ett tredje universitet bör etableras i Västsverige. 

Vi behöver en starkare och långsiktigt mer motståndskraftig lärosätesstruktur i Västsverige för att förbättra konkurrenskraften. Vi är i jämförelse med till exempel Stockholmsregionen klart underförsörjda med resurser. Om möjlighet ges vill Högskolan i Borås vara med och bygga upp ett lärosäte som har fokus på de stora samhällsutmaningarna och som bygger på ett välutvecklat samarbete med verksamheter i vår omvärld. Hållbar utveckling, excellent flervetenskap och innovationer är begrepp och företeelser som ska utmärka verksamheten.

Det finns möjligheter i den situation som råder och de förändrade förutsättningar som kan anas i kommande budgetpropositioner. Det finns också möjligheter i den kommande forskningspropositionen. Det borde vara så att regeringens forskningsproposition präglas av samma inriktning som den europeiska forskningspolitiken såsom den uttrycks i beskrivningen av den kommande forskningsbudgeten Horizon 2020. En sådan inriktning gynnar lärosäten med den profil som vi har.

Glad Påsk!