År: 2012 (sida 2 av 7)

Förändringstryck, högskolelandskap och strategi

Det är budgettider och runt om på universitet och högskolor diskuteras hur medel bäst ska fördelas utifrån förutsättningarna i budgetpropositionen för 2013. En del i arbetet är att skapa en budget i balans för 2013, en annan att planera för en långsiktig gynnsam utveckling baserat på de villkor och ramar som förväntas gälla och de möjligheter som finns för verksamhetsutveckling. För ett år sedan uttalade utbildningsministern mycket tydligt att omfördelningar av resurser kommer att ske och besvärliga tider väntade för många mindre och därför sårbara lärosäten. Idag är tonen något annorlunda. En besvärlig och tilltagande lågkonjunktur i kombination med starka statsfinanser gör att tillfälliga satsningar på utbildningsplatser sker 2013-2015 och i ett tal förra veckan som utbildningsministern gav talades om fler tillfälliga platser till högre utbildning och eventuellt fler nya ingenjörsplatser om den svaga konjunkturen biter sig fast med sysselsättningsproblem som följd. Nya satsningar är välkomna, nya tillfälliga platser är mer tveksamt, det hade naturligtvis varit bättre med fler permanenta platser till lärosäten och utbildningar med hög kvalitet och högt söktryck.

Även om förändringstrycket minskat något kvarstår att förändringar måste genomföras och för många lärosäten är situationen, allt annat oförändrat, besvärande 2016 när de tillfälliga platserna försvinner. Vi kommer att se strukturella förändringar drivna från lärosäten och på olika sätt stödda av regeringen. En utveckling som innebär 20 procent färre 19-24 åringar 2020 får naturligtvis konsekvenser för möjligheterna att upprätthålla de utbildningsvolymer som gäller idag.

Vi faller hyggligt väl ut 2016 framförallt i jämförelser med andra högskolor. Men även för vår del gäller att prioritera och profilera för att därigenom och öka kvalitet på utbildning och forskning och stärka högskolan. Vi har formulerat vad vi vill åstadkomma med uttrycket 60/40. En relation med 60 procent utbildning och 40 procent forskning möjliggör forskningsanknytning och en ökad stabilitet. Jag är väl medveten om att det är lång väg att vandra men det är ett tydligt sätt att uttrycka vår ambition. En steg i den riktningen är det forskningsstrategiska samarbete som vi diskuterar med Högskolan i Skövde och som vi verkar för att kunna starta upp redan nu under senhösten. En annan åtgärd som hänger samman med samarbetet i regionen är att tydligt definiera innebörden av ett strategiskt forskningsprogram och definiera vilka dessa är vid vårt lärosäte.

Avslutningsvis vill jag bara understryka att det mesta vi gör idag och kommer att göra är utbildning. Universitet och högskolor är utbildning och något annat mål än utbildningsexcellens ska vi inte ha.

Samtal om hållbar utveckling

Inför årets Fairtradefika har vår samordnare för hållbar utveckling och jag spelat in en film där vi samtalar om hållbar utveckling. Denna blogg är manuskriptet till filmen.
 
Björn: För ett år sedan var vi mitt inne i en utvecklingsprocess av vårt miljöledningssystem med sikte på certifiering. Nu är vi certifierade. Vad tycker du är den viktigaste poängen med att vi är certifierade?
 
Birgitta: Mest betydelsefullt är att vi har ett bra miljöledningssystem på plats och certifieringen visar att det håller god kvalitet. Men vi är inte klara. Vi behöver förbättra rutiner, öka inslagen av hållbar utveckling i utbildning och forskning och förankra arbetssätt i vår verksamhet.
 
Björn: Det är riktigt, det centrala är miljöledningssystemet som sådant och inte certifieringen, men det är ofrånkomligen så att en certifiering visar att vi är ett lärosäte som har hållbar utveckling i fokus. Vi är bara sex lärosäten i landet som är certifierade så vi är en förebild och det är aldrig fel att vara. När vi kommer att söka medel från Horizon 2020 är certifieringen viktig eftersom hållbar utveckling är så fokuserat i programmet. Men vi behöver gå vidare och vidga perspektiven.
 
Birgitta:  Vi behöver fokusera på hållbarhet och mera innefatta ekonomiska och sociala aspekter i våra resonemang. En hållbar utveckling är att samhällen och organisationer utmärks av socialt ansvarstagande och god ekonomisk hushållning och vi behöver resonera om dessa aspekter tillsammans med klimat och miljöfrågor.
 
Björn: Integration är svårt men viktigt. Det vi kan göra är att på olika sätt stimulera en fokus på hållbarhet och alla perspektiven genom att uppmärksamma goda exempel i vår verksamhet, utbildning, forskning och stödverksamhet. Vi har ett spännande år framför oss.
 
Birgitta: Jag håller med och vi får inte glömma bort vardagen, vikten av att vi alla beslutar och agerar hållbart i olika slags vardagssituationer.



 

Bibliotekshögskolan 40 år

I morgon är det 40-årskalas på högskolan. Institutionen för biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan fyller år. Efter beslut i regering och riksdag förlades biblioteksutbildningen till Borås 1972. Utbildningen blev sedan i och med tillkomsten av utbildningsreformen 1977 en del av den nyinrättade Högskolan i Borås. Andra kan berätta historien om hur och varför verksamheten förlades till Borås, vilka strategierna var under uppbyggnaden och hur verksamheten i ett längre tidsperspektiv utvecklats till dagens moderna akademiska institution. 

Institutionen för Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan är idag en komplett akademisk miljö. Kärnan i verksamheten är bibliotekarieutbildningen och ska så fortsätta att vara. Den svarar mycket väl mot innebörden av vår devis Vetenskap för profession, utbildningen är forskningsanknuten och har en stark professionsorientering. Parallellt med en kontinuerlig utveckling av bibliotekarieutbildningen har ämnet biblioteks- och informationsvetenskap formats och är idag ett brett humanistisk-samhällsvetenskapligt ämne som inrymmer många intressanta och viktiga fördjupningar. Studier kring lärande, kulturpolitik och management och informationssystem är exempel. Ett annat exempel är uppbyggnaden av program för blivande webbredaktörer och forskning inom området sociala media.

                                        

Bibliotekshögskolan har haft en god utveckling och har en stabil grund att stå på för en fortsatt utveckling av verksamheten. Jag vill uttrycka ett stort tack till nu verksamma och tidigare medarbetare på Bibliotekshögskolan för ett engagerat och framgångsrikt arbete med uppvisad förmåga att förena tradition med förnyelse. Jag vill också önska lycka till och är övertygad om att vi kommer att få se en fortsatt god utveckling av Bibliotekshögskolan med utbildningar av hög kvalitet och en framgångsrik forskningsverksamhet. Bibliotekshögskolan kommer att bidra till att förverkliga de höga ambitioner vi har för utvecklingen av vårt lärosäte.

Ledningens vecka – propositioner, målbild och strategi

I våras bestämde vi att avsätta tid i början av oktober för en ledningens vecka i syfte att säkra ordentligt med tid för att resonera igenom konsekvenserna av budgetpropositionen 2012. Det blev inte en hel vecka men nästan och ”veckan” visade sig vara synnerligen ändamålsenlig. Vi har haft rejält med tid att tillsammans i ledningsgruppen gå igenom vilka förutsättningarna är, konsekvenser för Högskolan i Borås och vilka förändringar och prioriteringar vi behöver göra. Att vi tillsammans resonerar om helheten och delarna, delarna och helheten ger grunden för prioriteringar och för kvalitetsutveckling i en situation där anslagen inte ökar som tidigare. Vi började dagarna med en målbild för vårt lärosäte och vi avslutade med en ny diskussion om målbild mot bakgrund av förda diskussioner och ökade insikter. Det fortsatta budgetarbetet är allt annat än enkelt, men vi har tillsammans lagt en god grund.

Ledningens vecka omfattade också ett stormöte där institutioner och enheters ledningsgrupper, högskolans ledning och kårstyrelsen möttes. Mot bakgrund av budgetpropositionen, kommande forsknings- och innovationspropositionen och konsekvenser för Högskolan i Borås diskuterade vi hur vi blir ett 60/40 lärosäte, det vill säga ett lärosäte med bättre balans mellan utbildning och forskning. Med 40 procents forskning möjliggörs forskningsanknytning av utbildningen, vi skapar kompletta miljöer och ökar kvalitet och stabilitet. 60/40 är ett bra sätt att uttrycka vad vi vill. Ett lärosäte med fokus på utbildning, med en omfattande forskning och kompletta akademiska miljöer. Det är lång väg att vandra men ett bra sätt att uttrycka ambitionen.

Kvalitetssäkringssystemets kvalitet

Det nya kvalitetssäkringssystemet för utbildning som gäller för perioden 2011-2014 utmärks av en stark resultatorientering. Med resultat menas då kvaliteten på de självständiga arbetena, eller närmare bestämt hur väl de självständiga arbetena återspeglar att examensmålen uppnås. I budgetpropositionen 2012 uttrycks att vi nu har kvalitetsutvärderingar på nationell nivå som ger svar på om studenterna når målen för utbildningen. Systemet är också framhålls det kvalitetsdrivande.

Synpunkterna på systemet är emellertid många och redan nu är det sagt att systemet kommer att ses över och modifieras inför kommande utvärderingscykel, men budskapet är tydligt att modifieringen ska ske utifrån att resultatorienteringen ligger fast. Hur systemet ska modifieras kommer att utredas och diskuteras under det kommande året. En diskussion som jag ser fram emot.

Min uppfattning är att det nuvarande systemet är bra mycket bättre än tidigare system där fokus har varit på vilka förutsättningar vi har och hur vi gör. Det är vårt ansvar att se till att vi har fungerande styrdokument och rutiner som gör att inga utbildningar bedrivs som är bristfälliga. Det är också vårt ansvar att alldeles oavsett vilka förutsättningar vi ges se till att våra studenter får en bra utbildning och är väl förberedda för yrkeslivet.

Svagheten med den tillämpade modellen är att bedömarna för ensidigt har fokuserat på de självständiga arbeten och inte tagit tillräcklig hänsyn till annan information. Å andra sidan om annan information blir för dominerade är systemet inte längre skarpt och godtycket ökar. Som sagt vi behöver resonera om hur resultatbegreppet kan vidgas för att få ett bättre system, med vetskap om att riktigt bra lär det aldrig bli.

En intressant iakttagelse i genomförda utvärderingar är att stora ämnen har fler bristfälliga utbildningar än små. En förklaring kan vara att det kollegiala försvaret av ämnet inte är lika påtagligt när det är stora ämnen. Så här långt har 533 utbildningar bedömts och 123 utbildningar fått bedömningen bristfällig kvalitet, det är nästan var fjärde utbildning. För det stora ämnet företagsekonomi gäller att 37 procent har fått bristfällig kvalitet. Kritiken har under många år varit högljudd om för snål resurstilldelning till företagsekonomi med risk för kvalitetsproblem. Nu bekräftar kollegorna själva att så är fallet. De ger sig själva rätt och utsätter samtidigt sitt ämne för stor negativ uppmärksamhet. Kanske är det inte så illa ställt med företagsekonomi egentligen utan utvärderingen är ett uttryck för någon form av självkritik och kritik mot anslagsgivaren.   

Kort om budgetpropositionen

Budgetpropositionen har nu presenterats och utfallet för Högskolan i Borås är tillfredsställande och bättre än vad vi tidigare förväntat oss. Utbildningsanslaget ökar med 10 miljoner jämfört med beräkningen i samband med förra årets flerårsbudget, vilket innebär att tilldelningen 2013 är i nivå med tilldelningen innevarande år. I slutet av planperioden, det vill säga 2016, är ökningen jämfört med idag 10 miljoner. Ett förbättrat budgetläge således och möjlighet till en viss ökning av antalet utbildningsplatser jämfört med plan, men samtidigt en tilldelning som inte kommer att täcka pris- och löneökningar.

Vårt forskningsanslag ökar med två miljoner jämfört med i år. I denna ökning innefattas en riktad satsning till konstnärlig forskning. Vi har under en längre tid argumenterat för särskilda medel till de tre lärosäten som har examensrättigheter för konstnärlig forskning. Vi tilldelas nu en miljon kronor till denna verksamhet. En mycket viktig miljon eftersom den bekräftar vår betydelse för utveckling av forskning inom textil- och modedesign. Det är en miljon som kommer att kunna skalas upp och som kan bli fler i kommande budgetpropositioner.

Närmast väntar nu en gemensam behandling av institutioners och enheters förslag till verksamhetsplaner och budgetar. Prioriteringar måste göras under alla omständigheter men budgetpropositionen ger oss andra förutsättningar än de vi räknat med i våra tidigare bedömningar. Det mer gynnsamma utgångsläget ger oss också möjligheter att fortsätta vårt strategiska arbete att finna en ändamålsenlig lärosätesstruktur i Västsverige.

Budgetpropositionen – några kommentarer

Häromdagen fick vi förhandsinformation från regeringen om innehållet i kommande budgetproposition och forskningsproposition. Den 20 september överlämnas budgetpropositionen till Riksdagen och i mitten av oktober forskningspropositionen. Så vi har inte all information idag.Två förändrade förutsättningar påverkar propositionerna, det ena är att lågkonjunkturen biter sig fast, det andra är starka statsfinanser. Dessa förändrade förutsättningar fordrar och ger utrymme för satsningar.

Inom utbildningsområdet fortsätter omfördelningar mellan och inom lärosäten, men det tillförs också nya medel till ingenjörsutbildningar och tillfälliga platser. Det är positivt att en satsning sker på högskoleingenjörer med 200 nya platser 2013 och fullt utbyggt 600 platser. Men satsningarna skulle kunna varit större. Det finns en stor efterfrågan från arbetsmarknaden på högskoleingenjörer och det finns ett väsentligt ökat intresse för ingenjörsutbildningar. Sannolikt är det så att om trenden håller i sig med många förstahandssökande så tillförs fler platser redan nästa år.

I vilken omfattning vårt lärosäte får tillfälliga platser vet vi inte. Det vi vet är att vi måste hantera eventuell tilldelning så att vi inte höjer kostnadsnivån utan snabbt kan anpassa oss till ett läge utan de tillfälliga platserna. För Högskolan i Borås är en positiv omständighet att vi tilldelats 50 nya utbildningsplatser på sjuksköterskeprogrammet. Tillsammans med Göteborg ges vi flest av alla. Det är ett uttryck för att regeringen har noterat vår goda kvalitet, höga söktryck, förmåga att utbilda sjuksköterskor och vårt goda regionala samarbete.

Inom forskningsområdet tillskjuts nya resurser för en rad olika satsningar. Först befarade vi att det inte skulle bli några nya medel alls, det var det budskap som förmedlades i vintras/våras före finansministerns utspel under Almedalsveckan. Med besked om nya pengar var nästa farhåga att det mesta skulle gå till läkemedelsforskning i Stockholmsregionen och till finansiering av de stora infrastrukturella investeringarna i Lund för materialvetenskaplig forskning. Men så blev det inte heller utan satsningen är bred och också tilltalande för ett lärosäte med vår inriktning. Vi väntar på mer information om delar i forskningssatsningen och jag återkommer i en kommande blogg till konsekvenserna för Högskolan i Borås av den föreslagna satsningen.   

« Äldre inlägg Nyare inlägg »