År: 2013 (sida 2 av 7)

Forskning om innovationer

På det årligen återkommande förvaltningspolitiska seminariet uppmärksammades Innovationsrådets huvudbetänkande Att tänka nytt för att göra nytta – om perspektivskiften i offentlig verksamhet. Frågor ställdes till myndighetscheferna om vi har tillräckliga förutsättningar att driva utvecklings- och innovationsarbetet, vilka hindren är och hur vi för vidare våra idéer i organisationen. För oss verksamma på universitet och högskolor är svaret, vilket också framfördes, att vi bedriver ett ständigt utvecklingsarbete, forskning måste vara i fronten, vi utvecklar nya utbildningar och vårt verksamhetsstöd förändras för att svara mot nya behov. Vi är bra i vår egen verksamhet på innovationer och förenar dessa med våra traditioner. Utmaningarna är större för många andra myndigheter.

Utmaningarna är också stora för våra kommuner. Hösten 2008 inträdde en ny situation för kommuner och landsting. Skatteutfallsprognoserna ändrades radikalt som följd av den finansiella krisen i världsekonomin. Beräkningar av kommunernas intäkter visade på behov av en kraftig åtstramning och om detta bara var början, var det ingen som då visste. Vi, det vill säga kommunforskare från ett flertal olika universitet och högskolor, bestämde oss för att dra igång ett större forskningsprogram som skulle följa hur kommunerna bemästrade krisen. Vi såg framför oss en rad beslut och åtgärder med stora konsekvenser för utbudet av och innehållet i den kommunala verksamheten. Så mycket blev det nu inte utan den gamla hederliga osthyveln togs fram och begagnades i den mån den behövdes, eftersom lösningen också bestod i kraftigt ökade statsbidrag.

Kommunerna står inför stora utmaningar med ökade behov och ökad efterfrågan på kommunal verksamhet. Ett ökat kostnadsmedvetande är snart inte tillräckligt längre utan det fordras prioriteringar och verksamhetsutveckling; innovationer. Det behövs forskning som studerar vad som faktiskt händer i verksamheten och forskning som medverkar till att de goda exemplen kan spridas. Det behövs också en riktig debatt om nya finansieringsmodeller och om hur kommunstrukturen bör vara.

Innovationsrådets rapport borde följas upp med en stor satsning på forskning om innovationer -förutsättningar, genomförande och effekter – i kommuner, landsting, regioner och inom statlig förvaltning.

Certifierat miljöledningssystem och hållbar utveckling

I april 2012 blev högskolans miljöledningssystem certifierat enligt ISO 14001. Efter ett omfattande arbete med att formulera och diskutera policy för hållbar utveckling, formulera mål för utbildning, forskning och stödverksamhet samt utveckla och implementera regler och rutiner var vi klara för certifieringens revision, och det gick vägen. Det var ett mödosamt arbete att få miljöledningssystemet på plats, men det har varit minst lika mycket arbete därefter med att genomföra de åtgärder som krävs för att klara mål och krav vi fastställt och att förankra systemet. Vi har nu ett mycket väl fungerande miljöledningssystem och de bästa förutsättningarna för att åstadkomma förändring och bidra till en hållbar samhällsutveckling.

I veckan var våra miljörevisorer hos oss för en uppföljning av tidigare revisioner. De konstaterade att förbättringar sker och att vi närmar oss de mål vi satt upp för integrering av hållbar utveckling i utbildning och forskning och för vår direkta miljöpåverkan. Mest positivt med mötet med revisorerna var deras iakttagelse att medvetenheten om innebörden av hållbar utveckling och engagemanget hos medarbetare att verka för en hållbar utveckling är stort och ökar mellan uppföljningstillfällena. Det är ju kunskaper, engagemang i vardagen och handling som är det viktiga, inte systemet i sig. Det är resultatet som räknas. Å andra sidan är jag helt övertygad om att vi inte hade kommit så här långt om vi inte utvecklat, implementerat och certifierat miljöledningssystemet. De som hävdar att det inte är värt mödan att utsätta miljöledningssystemet för kvalitetskontroll har fel. Certifieringsprocessen är kvalitetsdrivande och gör att alla pusselbitar kommer på plats.

En viktig åtgärd från regeringen för att påskynda utvecklingen av miljöledningssystem är att premiera de myndigheter som valt att satsa på kvalitetsutveckling och har certifierade system. Vi förväntar oss extra tilldelning i budgetpropositionen för 2015.

Tävling om bästa kommunala årsredovisning

Årsredovisningen är en avrapportering av ekonomi och verksamhet föregående år. Den beskriver utveckling och händelser under en passerad period och tillståndet vid periodens slut. Årsredovisningen redovisar fakta och ligger till grund för bedömningar av utvecklingen och utkrävande av ansvar. Årsredovisningen är ett viktigt dokument för att säkra insyn i en verksamhet och ta ställning till graden av effektivitet. För att årsredovisningen ska kunna fullgöra uppgiften fordras att den är tillgänglig och att informationen är av hög kvalitet. Den ekonomiska redovisningen ska upprättas i enlighet med god redovisningssed och verksamhetsredovisningen ska vara stringent och relaterad till utfall tidigare år och formulerade mål.

Kommunforskning i Västsverige (KFi) har sedan början av 1990-talet genomfört bedömningar av kommunala årsredovisningar i Västsverige och utsett årets årsredovisning. Redovisningen av tävlingsresultatet är ett trevligt inslag i en årligen återkommande konferensdag där forskning inom KFi redovisas. Det är alltid trevligt att uppmärksamma goda prestationer. Men tävlingen har en djupare innebörd än så. Den är ett tillfälle att peka på hög kvalitet, beskriva trender och tendenser i informationsgivningen, men även påtala fel och brister i bedömda årsredovisningar. En studie av utvecklingen av årsredovisningspraxis i Västsverige visar påtagligt två saker. Årsredovisningar som har vunnit tävlingen eller årsredovisningar med goda kvaliteter som särskilt framhållits av juryn blir stilbildande för andra. En stor påverkan har också juryns käpphästar kring hur en bra årsredovisning bör utformas. Med en viss fördröjning anpassas årsredovisningarna, inte alla men många, till de ställningstaganden som juryn gör. 

Att tävla om bästa kommunala årsredovisning kan förefalla trivialt, men är i själva verket ett utmärkt sätt att driva förbättring av praxis. En förbättrad praxis med tillgängliga årsredovisningar och kvalitetssäkrad information gagnar demokrati och effektivitet.

Kvalitetsutvärdering och autonomi – två aktuella frågor

Två frågor dominerade diskussionerna på Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF) förbundsförsamling igår onsdag. Den ena handlade om kvalitetsutvärderingssystemet och den andra om autonomi och högskolestiftelser.

SUHF:s expertgrupp för kvalitetsfrågor redovisade översiktligt sin slutrapport och de delstudier som genomförts. Ett resultat av arbetet är promemorian ”Principiella ställningstaganden avseende kvalitetsfrågor”. Här framförs att ett framtida kvalitetsutvärderingssystem ska bygga på ägarskap och ansvarstagande från lärosätena, vara samtidigt både kontrollinriktat och utvecklingsorienterat, underlätta diversifiering och vara internationellt legitimt. Ställningstagandet markerar lärosätenas stora egna ansvar för kvalitetsutveckling och för kvalitetssystem. Tanken är att i den framtida modellen ska lärosäten som har ett väl fungerande kvalitetssystem själva ha ansvar för att granska utbildningarnas kvalitet. Lärosätet själv ersätter granskningsmyndigheten från den dag som kvalitetssystemet har blivit granskat och certifierat. Förbundsmötet ställde sig bakom ställningstagandet och ett fortsatt utvecklingsarbete.

Många frågor kvarstår att besvara i det fortsatta utvecklingsarbetet, bland annat hur utvärderingssystemet ska befrämja diversifiering och på vilket sätt som resultat ska mätas vid bedömningar av utbildningar. Det är ett långsiktigt arbete och förändring dröjer. Allt talar för att nästa utvärderingscykel som startar år 2015 kommer att tillämpa i princip samma modell som den som nu används.

En kommentar är att det är bra med en modell där universitet och högskolor själva har ett stort ansvar för utvärdering av kvalitet och att systemet är utvecklingsorienterat. Men vi får inte tappa bort fokus på resultat och innehållet i vår kärnverksamhet i utvärderingen, vilket är styrkan i den modell som tillämpas nu.

Remissvaren om departementsutredningen om stiftelse som associationsrättslig form för universitet och högskolor håller nu på att färdigställas runt om. En kort redovisning lämnades av innehållet i ett antal av de preliminära svaren och en diskussion fördes om möjligheter och begränsningar i utredningsförslaget om högskolestiftelser. Alla var av uppfattningen att en ökad autonomi för lärosätena, vilket är en utgångspunkt för utredningen, är väsentlig. Vad som då framförallt avses är möjligheterna för det enskilda lärosätet att agera mer självständigt i förhållande till externa partners, teckna avtal, skapa och förvalta kapital och vara mer aktiv i utveckling av innovationssystemet. Med den uppfattningen som grund finns ett antal frågor och invändningar. Det handlar mycket om klargöranden och fördjupningar. Min uppfattning är att en väsentlig brist är att förslaget inte gäller alla utan gäller bara de som har omfattande forskning. Eftersom alla typer av lärosäten skulle vara betjänta av en ökad självständighet borde lösningen också avse alla.

En annan komplikation är att några nya resurser inte ska tillföras, vare sig i form av likvida medel eller i form av anläggningstillgångar, till högskolestiftelserna. Det krävs resurstillskott och en stark balansräkning som bas för att en omvandling från myndighet till stiftelse ska vara möjlig. Vi följer frågan och utgår från att invändningar från universitet och högskolor till utredningen inte innebär att frågan om självständighet svalnar. Tvärtom är det viktigt att fortsätta utvecklingsarbetet och presentera nya förslag till hur lärosätenas autonomi kan förstärkas.

Invigning av Textilhögskolans lokaler

Textilhögskolans nya lokaler på Simonsland är nu invigda. Lokalerna där Svenskt Konstsilke tidigare bedrev sin verksamhet erbjuder en enastående miljö för utbildning, konstnärligt utvecklingsarbete och forskning. Den rustika industriella prägeln inbjuder till möten och jag är övertygad om att många viktiga kontakter kommer att tas, nätverk etableras och beslut fattas i de nya lokalerna.

Genom Textilhögskolans flytt har högskolan fått ett samlat campus. All verksamhet finns nu på ett ställe mitt i staden. Ett samlat campus befrämjar samarbete över gränserna. Möten i vardagen över organisatoriska gränser och ämnesgränser ligger inte sällan till grund för gemensamma idéer och formulering av projekt inom utbildning och forskning. Ett samlat campus skapar möjligheter och stödjer utvecklingen av flervetenskap.

Invigningen pågick i tre dagar. Den formella invigningen skedde den första dagen och förrättades av utbildningsminister Jan Björklund. I sitt invigningstal talade ministern om den textila traditionen i bygden och uttryckte sin uppskattning över den satsning som sker inom högskolan på området textil och mode. Det är en profil för högskolan och en viktig poäng är att verksamheten inte bedrivs någon annanstans.

Den andra dagen bekräftades invigningen vid ett arrangemang till vilket studenter, medarbetare och tidigare medarbetare på högskolan var inbjudna. Det var en häftig upplevelse att få hälsa välkommen till de nya lokalerna och till vårt samlade campus inför många hundra åhörare.

Den tredje dagen var det öppet hus och många Boråsare passade på att bekanta sig med våra nya lokaler och ta del av de föreläsningar som gavs. Cirka 2 500 personer kom till högskolan för att bekanta sig med campus och de nya lokalerna.

Nu är vi alla samlade på ett ställe i staden. Vi har landets finaste campus och de allra bästa förutsättningarna att utveckla samverkan inom lärosätet och med verksamheter och organisationer i vår omvärld. Vägen från idé, att utveckla området Simonsland och flytta vår Textilhögskola, till genomförd förändring har varit intressant och lärorikt. Det har varit ett givande och tagande med ett mycket bra slutresultat. Jag vill ta tillfället i akt och tacka Borås Stad för gott samarbete, medarbetare på högskolan för ovärderliga insatser av skilda slag och sist men inte minst fastighetsägaren Kanico, Hanna och Kjell, för att ni vågade satsa och för ert stora engagemang för att bygga en ny stadsdel, ett utvecklat campus och synnerligen inbjudande och funktionella lokaler för utbildning, konstnärligt utvecklingsarbete och forskning.

Ny organisation – kort kommentar

Styrelsen för i Högskolan i Borås fattade tidigare i veckan beslut om ny organisation för lärosätet. En indelning och struktur med tre områden ersätter på den övergripande nivån våra sex institutioner. Beslutet innebar också att en sammanhållen organisation för administrativt stöd ska etableras. Det var en mycket bra diskussion i styrelsen med många viktiga inlägg och kommentarer. Med den nya strukturen förstärker vi våra utbildnings- och forskningsmiljöer och skapar förutsättningar för fortsatt kvalitetsutveckling. Vi kan bättre möta utmaningar i form av ökad konkurrens och krav på effektivisering. Vi kan röra oss snabbare mot de mål som vi formulerat, det vill säga att vara ett komplett 60:40 lärosäte med studenten i centrum. 

Jag är mycket förhoppningsfull inför det fortsatta arbetet där en rad konkretiseringar ska ske. Jag ser fram emot synpunkter och en intensiv och givande diskussion om hur vi bäst organiserar oss utifrån den ram som nu utgör utgångspunkten. Jag ser också fram emot diskussioner om hur vi bäst stärker våra varumärken.

Hållbart företagande

Det tredje seminariet i serien ”Hållbart företagande” genomfördes tidigare i veckan på högskolan i Sparbankssalen. Serien är ett samarbete mellan Borås Tidning och högskolan och syftar till att belysa innebörden av ett hållbart och framgångsrikt företagande. Vid varje tillfälle beskriver två inbjudna talare sitt företagande och sin uppfattning om innebörden av hållbart företagande. Denna gång var det Maria Khorsand, vd på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och Paul Frankenius, välkänd företagare och entreprenör verksam inom framför allt modebranschen och fastighetsbranschen, som medverkade. Många insiktsfulla, tänkvärda och viktiga synpunkter på företags- och samhällsutveckling framfördes i presentationerna och i den efterföljande diskussionen. Låt mig nämna några av dem som jag särskilt noterade.

·         En snabb och framgångsrik expansion bygger på allas delaktighet. Företagets vision, kärnvärden och strategi måste förankras brett och djupt i organisationen.

·         Mål ska sättas tillräckligt långt fram i tiden för att möjliggöra ett långsiktigt och systematiskt arbete och tillräckligt nära i tiden för att skapa engagemang och drivkraft. Tre år kan vara en sådan lämplig tidsperiod.

·         Det är viktigt att uppmärksamma saker som görs rätt istället för att fokusera och påtala det som råkar bli fel. Medarbetare som begår ett misstag, till exempel gör en felaktig affärsmässig bedömning ska skyddas från extern kritik, det skapar trygghet och förtroende i organisationen.

·         Chefer måste lära sig att lyssna och de måste förstå den verksamhet som de är chefer för.

·         Det är inte nödvändigt att vara först med att ta till sig och implementera nya tekniker och metoder. Jag påminner mig uttrycket att det är den andra musen som får ostbiten, den första går det riktigt illa för och den tredje kommer för sent.

Vi talade också under kvällen om regional utveckling och betydelsen av samarbete mellan näringslivet, staden, högskolan och SP. Staden behöver växa och som andrastad i Västra Götalandsregionen stödja den utveckling som sker och som måste ske i Göteborg. Högskolan har och tilldelas en viktig roll. Vårt uppdrag är att fortsätta bedriva och utveckla utbildningar av hög kvalitet och profilerad forskning inom våra styrkeområden.

  

« Äldre inlägg Nyare inlägg »