År: 2015 (sida 3 av 9)

Positiv satsning på forskningens kvalitet

Hur vi bäst ska utveckla kvalitet i svensk forskning har debatterats i media under den senaste veckan. Min uppfattning är att de fasta forskningsanslagen måste öka. Den obalans som idag finns med en övervägande del externa medel och krav på medfinansiering innebär att utrymmet för strategiska satsningar inom lärosätena är begränsade och för många lärosäten starkt begränsad. En ökad basfinansiering möjliggör långsiktiga strategiska satsningar och utveckling av forskningsprofiler. Det innebär också ökade möjligheter att fördjupa forskningsanknytningen av utbildningen på grundläggande och avancerad nivå. I budgetpropositionen för 2016 tillförs 300 Mkr till det fasta forskningsanslaget, i enlighet med tidigare information. Relativt sett tillförs de nya universiteten och högskolorna mest medel. Ökningen av det fasta forskningsanslaget och inriktningen på satsningen är riktig och lovvärd. Förhoppningsvis kommer i forskningspropositionen för 2017-2020 och i framtida budgetpropositioner en fortsatt förstärkning att ske av de fasta forskningsanslagen.

Företrädare för universitet och högskolor är överens om betydelsen av en ökning av det fasta forskningsanslaget. Det är en uppfattning som inte delas av Vetenskapsrådet, som tycks vara tveksam till vår förmåga att prioritera och vara strategiska i våra satsningar. Det är en märklig föreställning att vi behöver externt stöd för att kunna bedöma vad som är bra forskning och satsningar inom lärosätet. Det blir ännu märkligare med tanke på att de lärare och forskare som gör bedömningar av ansökningar för Vetenskapsrådets räkning naturligtvis är samma personer som bedömer forskningen internt på de olika lärosätena och deltar i diskussioner om utbildningens och forskningens kvalitet, inriktning och satsningar. Prioriteringar är aldrig enkla, men det är vår uppgift att använda resurserna effektivt och fatta de beslut som krävs. Det är en självklarhet för oss och vår förmåga att hantera detta är inget som Vetenskapsrådet behöver oroa sig för.

Betydelsen av ökade basanslag är företrädare för universitet och högskolor överens om, men hur denna ökning ska fördelas finns olika åsikter om. Jag noterar att det finns ett missnöje över att högskolor och nya universitet prioriterades i fördelningen av de 300 Mkr i ökade basanslag 2016. Medlen borde, hävdas det, satsas på starka befintliga miljöer och enligt redovisade uppfattningar finns dessa miljöer på de äldre universiteten. Vi har all anledning att fortsatt ihärdigt peka på betydelsen av att högskolornas fasta forskningsanslag ökar till gagn för utbildningens och forskningens effektivitet och kvalitet. Det finns en stor outnyttjad potential på högskolorna som måste tas tillvara.

Investeringar för Sverige

Anslaget för årets statsbudget är Investeringar för Sverige. Med den utgångspunkten beskrev ministern för högre utbildning och forskning, på ett möte som hölls på Rosenbad, vilka satsningar som planeras ske inom högre utbildning och forskning. Helen Hellmark Knutsson inledde med de satsningar som görs för ett bättre mottagande och en snabbare etablering för nytillkomna. Medel avsätts för att genomföra kompletterande utbildningar, validering av reell kompetens och för bedömning av utländsk utbildning. Satsningarna berör olika delar av utbildningssystemet. Det är prioriterade satsningar som är som ministern uttryckte det universitets- och högskolerelaterade.

De direkta investeringar som görs för kvalitetsutveckling av högre utbildning är till stor del redan kända som följd av vårändringsbudgeten 2015 där även utvecklingen och satsningar 2016 och framåt beskrevs. Fem saker behandlades av ministern; jämställdhetsintegrering, fler utbildningsplatser, särskild stor satsning på lärarutbildning, höjda ersättningsbelopp till utbildningar inom humaniora och samhällsvetenskap och för verksamhetsförlagd utbildning samt ett nytt kvalitetssystem. Några noteringar är att Göteborgs universitet får ett särskilt uppdrag att vara stöd för jämställdhetsintegrering, att satsningen på fler platser 2016 uppgår till 625 Mkr och att ministern hoppas att det nya systemet för kvalitetsutvärdering snart ska vara på plats. Och vår förhoppning från sektorn är att det blir i enlighet med den decentraliserade modell som Universitetskanslersämbetet föreslagit. Ett klargörande var att den kvalitetsbaserade tilldelningen försvinner och att de 290 Mkr som fördelats läggs till takbeloppen. Konsekvenserna för vår del kommer att framgå av regleringsbrevet. Min bedömning är att förändringen tämligen marginellt påverkar vårt takbelopp.

Ett arbete pågår nu med forskningspropositionen för 2017-2020 med utblickar 10 år framåt. Men redan nu sker en intressant förändring. Basanslagen ökar med 300 Mkr 2016, vilket redan var känt. Däremot var det inte känt hur fördelningen ska ske. Lärosätena är indelade i tre grupper; de äldre universiteten, de nya universiteten och högskolorna. De äldre universiteten delar på 100 Mkr, de nya på 90 Mkr och högskolorna på 90 Mkr. Vissa oklarheter finns om de resterande 20 Mkr, möjligtvis tillfaller en del av denna post de konstnärliga högskolorna. Alla lärosätena, exklusive de konstnärliga, är samtidigt garanterade ett ökat anslag på 5 Mkr. För vår del innebär detta att vi tilldelas liksom övriga högskolor 5 Mkr. Fördelningen av resterande medel kommer att ske baserat på bibliometri eller mer precist på det av Vetenskapsrådet framtagna fördelningsunderlaget. För Högskolan i Borås betyder den nya modellen en ökning av basanslaget på över 10 procent och förhoppningsvis är detta ett första steg mot kraftigt ökade basanslag för högskolorna. Det handlar om ett trendbrott med stora procentuella ökningar av högskolornas basanslag och därmed möjligheter att forskningsanknyta utbildningen och samtidigt fortsätta utveckla styrkeområden.

I forskningssatsningen ligger också att öka andelen kvinnliga professorer. Medel avsätts också till tidig vetenskaplig och affärsmässig test av idéer och koncept inom området Life Science. 

Aktuella frågor och två konferenser

Jag befinner mig i Stockholm för en rad olika möten och i eftermiddag är det information från ministern för högre utbildning och forskning om vad som väntar oss i budgetpropositionen som presenteras på måndag den 21 september. Jag återkommer till detta i kommande blogg.

I går var det styrelsemöte i Sveriges Universitets och Högskoleförbund (SUHF). Många viktiga frågor fanns på dagordningen, men framförallt ägnades tid och diskussion åt underlaget till regeringens arbete med forskningspropositionen. SUHFs underlag kommer att behandlas på Förbundsförsamlingen i Göteborg den 21 oktober. Flera viktiga frågor tas upp i underlaget såsom det fasta forskningsanslagets andel av den totala forskningsfinansieringen, innebörden av ett samlat ramanslag till utbildning och forskning och hur kvaliteten på forskning bäst kan bedömas och styras. Underlagen till arbetet med forskningspropositionen ska vara regeringen tillhanda den 2 november och ett arbete bedrivs nu på många håll med de synpunkter som skall skickas in men också beskrivningar av forskningsstrategier. Vårt eget underlag kommer att behandlas på styrelsemötet den 7 oktober.

I går i Stockholm arrangerade generaldirektörsföreningen ett kvällsseminarium om rollen som rektor respektive generaldirektör. Kåre Bremer som leder den så kallade Ledningsutredningen presenterade hur utredningen ser på frågan om hur rektorer ska rekryteras och utses och därefter kommenterades Kåres beskrivning av tre av generaldirektörerna. Det är nyttigt att jämföra och få perspektiv på frågor såsom till exempel konsekvenser av sekretess vid rekrytering, betydelsen av hörande och om det ska vara en eller flera kandidater till hörande. Vi talade också om innebörden av tidsbegränsade förordnanden för rektorer och generaldirektörer och här var uppfattningarna delade, alltifrån att det är otidsenligt med tidsbegränsning till att det är en styrka att en period är fastställd och med möjligheter till förlängning. En synpunkt var att tidsperioden är beroende av vilket uppdraget är. Om uppdraget är att förvalta är en sexårsperiod tillräcklig medan om uppdraget är att åstadkomma genomgripande förändring av kultur och struktur är det en alldeles för kort period. Intressant synpunkt men en modell med olika längd på förordnande beroende på situation känns svår att tillämpa i praktiken.

Innan jag åkte till Stockholm i tisdags kväll var jag med på en mycket lyckad konferens Mötesplats Sociala Medier (MSM), där Brit Stakston tog emot årets sociala mediepris inrättat av Sparbanksstiftelsen Sjuhärad. Brit höll också en mycket uppskattad föreläsning om sociala mediers möjligheter och risker. Jag hade också den stora äran att inleda Förskolarlärarutbildningens jubileumskonferens med bokrelease, presentationer och debatt. Förskollärarutbildningen fyller 50 i år. Det är en mycket framgångsrik femtioåring, en utbildning av hög kvalitet som idag är en av högskolans grundpelare.

Värdet i en värdegrund

En ny organisation gäller för Högskolan i Borås sedan ett drygt år tillbaka. Vi arbetar nu utifrån en struktur med tre akademier och ett samlat verksamhetsstöd. Organisationsförändringen är genomförd och successivt sätter sig nya verksamhetssamband och arbetsformer. Det handlar om att använda den nya strukturen så att avsedda positiva effekter uppstår och justera strukturen i de delar där brister visat sig. Ett kontinuerligt förändringsarbete är nödvändigt och självklart.

Parallellt med arbetet med ny organisation har ett varumärkesarbete genomförts med huvudsyftet att finna vägar för att stärka Högskolan i Borås varumärke. I detta tydliggjordes att varumärkena Textilhögskolan och Bibliotekshögskolan måste värnas och att flaggskeppen är viktiga i utvecklingen mot det tredje universitetet i Västsverige. Varumärkesarbetet innefattade också identifiering av kärnvärden, det vill säga vad som utmärker Högskolan i Borås idag i kombination med vad vill att vårt lärosäte ska stå för. Ett kärnvärde är beskrivande, men också uttryck för en viljeinriktning. Våra kärnvärden är välkomnande, gränsöverskridande och utmanande. Det är viktigt att fundera över vad kärnvärdena är för högskolan, men också för mig i mitt arbete och min vardag.

På nationell nivå har Värdegrundsdelegationen ställt samman och publicerat skriften ”Den gemensamma värdegrunden för statsanställda – grundliga rättsliga principer”. Skriften publicerades 2013 och är en uppdatering av tidigare sammanställningar och presentationer av den statliga värdegrunden. För oss är en bas för ett värdegrundsarbete givetvis innehållet i den statliga värdegrunden. Den utgör en plattform att utgå från, men också en utgångspunkt för fördjupade diskussioner kring förhållningssätt och hur och på vilket sätt vi i vardagen svarar upp mot krav på objektivitet, rättvisa, lika behandling och effektivitetet för att nämna några av den statliga värdegrundens fundament. En viktig utgångspunkt för vår verksamhet är att vi som statsanställda arbetar i medborgarens tjänst. Vad betyder det när vi talar om akademisk frihet och akademiskt ansvar? Det här är en fråga som vi kommer att återkomma till.
Utifrån detta startar vi nu eller snarare intensifierar ett värdegrundsarbete på högskolan. På ett GEM (Gränsöverskridande EfterMiddag) tidigare i veckan redovisades utgångspunkterna med fokus på den statliga värdegrunden och en uppskattad presentation hölls av värdegrundsdelegationens huvudsekreterare Robert Cloarec. Det välbesökta GEMet innehöll också redovisningar av pågående värdegrundsarbete inom högskolan. Vi går nu vidare och kommer under hösten på olika sätt inom organisationen att arbete med värdegrundsfrågor.

Välkomna och lycka till

Nu sjuder det av liv på campus igen. I förra veckan anlände våra internationella studenter och jag hade förmånen att hälsa alla välkomna i fredags. I går var det introduktion för våra nya programstudenter. Våra internationella koordinatorer svarar för introduktionsprogrammet för våra internationella studenter och gör det med bravur. Vår studentkår planerar och genomför introduktionsveckorna för våra programstudenter, vilket bland annat innefattar rundvandring på campus och arrangemangen kring välkomsttalen under den första dagen. Det är ett mycket stort arbete som studentkåren påtar sig och genomför för att våra studenter ska få en bra start på alla sätt och vis. Ett av högskolans kärnvärden är att vara välkomnande och det kan inte börja bättre än med det mottagandet som studentkåren ger. Studentkårens stora engagemang och professionella genomförande av introduktionsveckorna är synnerligen viktigt.

I mina välkomsttal har jag bland annat talat om innebörden av högre utbildning. Vi förbereder studenterna inte bara för det första arbetet utan också för kommande arbeten i en yrkeskarriär. Jag har talat om högskolans hållbarhetsprofil och vårt gemensamma ansvar att verka för hållbar utveckling och dra vårt strå till stacken för att kunna hantera de globala utmaningarna. Jag har uppmanat studenterna att inte luras av att första tentan kanske ligger långt fram i tiden utan börja plugga med en gång. Fokus på studierna är viktigt och självklart är det samtidigt viktigt att ta vara på studietiden och ta del av alla de aktiviteter som erbjuds vid sidan av utbildningsprogrammen. Utbudet av föreläsningar, seminarier, workshops debatter och utställningar med Borås stad, studentkåren eller högskolan som arrangör är mycket stort. Och mycket händer på vårt fina campus. Jag har också varit tydlig med att valet av Högskolan i Borås och något av våra utbildningsprogram förpliktigar. Studenterna har all rätt att ha stora förväntningar på oss. Ett trevligt inslag i välkomnandet i år var medverkan från Borås stad. Kommunfullmäktiges ordförande Pelle Höög hälsade studenterna välkomna till staden med många tänkvärda ord kring vikten av utbildning och betydelsen av en högskola i staden. Stort tack Pelle.

Verksamheten är nu i full gång igen och jag vill hälsa alla studenter välkomna till högskolan. Ett spännande läsår väntar. Lycka till!

Ett framgångsrikt forskningsstrategiskt samarbete

Jag har tidigare vid flera tillfällen i min blogg behandlat och kommenterat det forskningsstrategiska samarbetet med Högskolan i Skövde och nu är det dags igen. Vi genomförde i veckan ett seminarium där forskarna inom de fyra temana presenterade hur arbetet bedrivs inom temana, resultat som framkommit, omfattningen på antalet publikationer och ansökningar och planer inför framtiden. De fyra temana är Textil, design och hållbar utveckling, Informations- och kommunikationsteknik, Vård och välbefinnande samt Framtida företagande och affärsmodeller. Temana är sammansatta utifrån en idé om att styrkor på de båda lärosätena ska kopplas samman för att därigenom skapa konkurrenskraftiga och kanske till och med unika miljöer. Seminariet var en bekräftelse på att det nog var rätt tänkt. Forskningssamarbete har uppstått i ovanliga och oväntade konstellationer och som redovisar resultat av stor teoretisk och praktisk betydelse. Bredden är stor, alltifrån en metod för samtal vars syfte att stärka äldre människors självkänsla och därmed livskvalitet till en stickad vante med spänningsalstrande fibrer som kan kommunicera med en robot. För båda projekten gäller att konsekvensen av tillämpningar av resultaten med säkerhet kommer att ha en stor samhällelig betydelse.

Vi avrapporterar nu resultat som framkommit och aktiviteter som genomförts och förbereder en ansökan till Västra Götalandsregionen om fortsatt finansiellt stöd. Det är viktigt att Västra Götalandsregionen är beredd att bistå med fortsatt finansiering. Vi behöver ytterligare stärka miljöerna och skapa stabilitet för att senare ha möjlighet att erhålla långsiktig och omfattande finansiering från nationella och internationella forskningsfinansiärer. Kontinuitet i den finansiering som råder är betydelsefull för att kunna hålla ihop de nu etablerade forskargrupperna.

Det forskningsstrategiska samarbetet har betytt mycket och betyder mycket för våra båda högskolor. Det stärker vår forskning och vår utbildning. Därigenom innebär samarbetet, möjliggjort genom stöd från regionen, en starkare lärosätesstruktur i Västsverige. Vi har också mot bakgrund av den goda utvecklingen anledning från lärosätesledningarna i regionen att diskutera hur vi ytterligare kan stärka samarbetet för att utveckla och skapa unika och ännu mer konkurrenskraftiga utbildnings- och forskningsmiljöer i ett nationellt och internationellt perspektiv. Regeringen har också anledning i arbetet med den kommande forskningspropositionen att fundera över hur sådana samarbeten som vi skapat tillsammans med Högskolan i Skövde kan uppmärksammas och stödjas. Det ligger helt i linje med regeringens starka uttalanden om vikten av samverkan mellan lärosäten. 

Workshop med Västra Götalandsregionen

I god tid före valet 2018 ska Västra Götalandsregionen ha fattat beslut om den politiska organisationen som ska gälla från och med 2019. Som ett första led i en utvärdering av den befintliga organisationen och eventuella förslag till förändringar genomfördes i veckan en workshop vid Högskolan i Borås där lärare och forskare presenterade sina rön och erfarenheter kring hur offentliga organisationer kan ledas och styras. Sju stycken presentationer med olika utgångspunkter och infallsvinklar låg till grund för diskussioner med företrädare för de politiska partierna i regionen och med några ledande tjänstemän. Det blev en mycket intensiv och givande förmiddag som kretsade kring frågor om vikten av förtroende mellan politiker och mellan politiker och tjänstemän, risker med en för detaljerad nyckeltalsstyrning, betydelsen av en genomskinlig och kommunicerbar styrmodell, relationer till medborgare och brukare och omvärldsförändringar och dess eventuella betydelse för att genomföra mer genomgripande förändringar av den struktur för styrning och organisation som finns i regionen.

De politiska partierna äger nu frågan om hur det fortsatta utvärderings- och utredningsarbetet ska bedrivas för att komma fram till ett förslag till organisation efter valet 2018. Jag uppfattade att många tyckte att workshopen var en bra start och i design av en eventuell kommande och ingående utvärdering är det viktigt att kontinuerlig återkoppling sker kring vad utvärderarna och forskarna kommer fram till.

Workshopen genomfördes i regi av Centrum för välfärdsstudier (CVS) som är en centrumbildning vid högskolan. Formellt sett inrättades centrumbildningen CVS genom rektorsbeslut i tisdags. CVS fick verkligen en flygande start genom att genomföra workshopen och lägga en grund för vår medverkan i den förestående utvärderingen av regionens politiska organisation.

« Äldre inlägg Nyare inlägg »