Månad: april 2019

Dags för akademisk högtid med rektorsinstallation

Första veckan i maj och dags för akademisk högtid vid Högskolan i Borås. Professorer ska installeras, doktorer promoveras, docenter uppmärksammas och pedagogiskt pris delas ut. Den akademiska högtiden och de speciella ceremonier som tillämpas är bekräftelser på framgång för den enskilda läraren och forskaren och samtidigt ett bevis på ett framgångsrikt lärosäte i god utveckling. Särskilt glädjande vid denna högtid är att fem nya professorer installeras och att samtliga är kvinnor. De nya professorerna är betydelsefulla för att driva utvecklingen av sina respektive ämnen, pedagogiskt arbete och vårdvetenskap, och de är viktiga förebilder för kollegor, doktorander och studenter.

Alldeles speciellt för årets akademiska högtid är att högskolans nya rektor Mats Tinnsten ska installeras. Högtiden och ceremonin inleds med just detta och jag har fått den stora äran att installera Mats. Även denna del är en bekräftelse; en bekräftelse på att en succession är genomförd, att en ny rektor har tagit vid som nu har det yttersta ansvaret för högskolans väl och ve. Installationen är ett formellt tillfälle för mig som tidigare rektor att önska den nye rektorn lycka till och vänligt och bestämt understryka det ansvar som Mats nu har att vidareutveckla en fin verksamhet och skapa de bästa förutsättningarna för studenter och medarbetare och fortsätta stärka alla de viktiga nätverk högskolan har. Denna uppmaning sker med förhoppning om att jag som tidigare rektor bidragit till lärosätets utveckling och att den verksamhet som överlämnas är robust, av god kvalitet och med fin utvecklingspotential.

Ny ranking – dags att agera!

Förra veckan skrev jag om vikten av att glädjas och inspireras och om Göteborgs universitet som blivit rankad som det sjätte bästa lärosätet i världen vad gäller arbetet med att bidra till att FN:s globala mål ska nås. Även KTH, som var det andra svenska lärosätet som deltog i studien och som bedömdes, placerade sig högt. Nu är det dags igen. Naturvårdsverkets ranking av statliga myndigheters miljöledningsarbete har publicerats och överst av alla och ensamma med 22 poäng av 23 möjliga placerar sig Göteborgs universitet. Fyra myndigheter har erhållit 21 poäng två av dessa är lärosäten, SLU och Högskolan i Borås. I gruppen som har 19-23 som är den indelning i redovisningen som Naturvårdsverket gör i huvudrapporten återfinns även KTH, Stockholms universitet och Umeå universitet. Märk väl således att Högskolan i Borås är i toppen tillsammans med en grupp stora och resursstarka universitet. Det är anmärkningsvärt och vittnar om ett prioriterat och målmedvetet arbete av god kvalitet.

Rankingen bygger på ett antal kriterier för gott miljöarbete. Stor betydelse för utfallet har om mål är formulerade för miljöarbetet och vilken måluppfyllelsen är. Även förekomsten av certifierade miljöledningssystem premieras. De flesta kriterierna är tämligen givna för att någon ska kunna tala om ett fungerande systematiskt miljö- och hållbarhetsarbete. Likafullt är det stort antal myndigheter som hamnat i de nedersta grupperna 0-9 poäng och 10-12, och däribland ett flertal lärosäten, vilket förvånar mig mycket. Det är också förvånande att medelpoängen inte ökat mellan 2017 och 2018, förbättringstakten har stannat av.

Det är också märkligt att regeringen inte uppmärksammar den utveckling eller brist på utveckling som råder. Den allra enklaste åtgärden är att premiera myndigheter och lärosäten som bevisligen verkligen satsat på att utveckla det systematiska hållbarhetsarbetet, och då bland annat genom att dessa certifierat miljöledningssystemet. En premiering skulle ge de som är bäst förutsättningar att bli ännu bättre, säkra en uthållighet i arbetet med att vara det hållbara lärosätet och bli ännu tydligare förebilder för andra. En premiering av de bästa skulle också uppmuntra andra att intensifiera hållbarhetsarbetet. Det är dags för regeringen att agera, hur svårt kan det vara?

Låt oss inspireras av Göteborgs universitets hållbarhetsarbete

Göteborgs universitet har i en bedömning av lärosätenas insatser för att FN:s globala mål ska kunna nås blivit rangordnad som det sjätte bästa universitet i världen. För mål fyra ”Utbildning för alla” räknas Göteborgs universitet som bäst av alla. Bedömningen har gjorts av Times Higher Education och omfattade 462 lärosäten. Den genomförda bedömningen baserar sig huvudsakligen på egenrapportering från lärosätena, men även på tillgänglig statistik om bland annat publicering av vetenskapliga artiklar. Medverkan bygger på eget initiativ från lärosätena och Göteborgs universitet är ett av två i landet som valt att vara med. Kanske hade fler lärosäten i Sverige kunnat placera sig högt upp. Kanske är det också som så att det finns metodologiska invändningar mot den genomförda studien, hursomhelst är Göteborgs universitet bland de ledande.

Vi är inom universitet och högskolor i problembranschen. Vi håller det kritiska tänkandet och den kritiska tolkningen och analysen högt. Problematisering är ett honnörsord och alla våra studenter som brottas med sina examensarbeten och doktorander som skriver på sina avhandlingar får upprepat höra och försöka att besvara frågan ”Och vilket är då problemet?” Det är bra, det skärper fokus och ger grund för valida resultat. Det är vår styrka som akademi att inte ta något för givet, det är vår komparativa fördel för att använda nationalekonomernas uttryck att kunna vrida och vända på observationer, sammanhang och samband liksom avslöja brister i till synes goda lösningar och resonemang. En illustration av vårt perspektiv är en studie av en kommun som ingick i ett forskningsprogram som jag ledde och som syftade till att ta reda på vad som utmärker framgångsrika kommuner och varför de var framgångsrika. Vid en av intervjuerna i en av de utvalda kommunerna konstaterade en intervjuperson att studien inte föreföll handla om ”varför framgång?” utan snarare om ”vad det är för fel på en bra kommun?”.

Åter till Agenda 2030 och Göteborgs universitet. Universitet och högskolor har en helt central roll och uppgift för att nödvändig samhällsomvandling ska kunna ske och målen i Agenda 2030 ska kunna nås. Vi har en rad svårigheter att bemästra i hur vi integrerar hållbar utveckling i utbildning och forskning och i hur vi utvecklar, verifierar och sprider kunskap om hållbar utveckling. Vi måste hjälpa varandra och lära av andra – av de som är bäst. Göteborgs universitet är bra, ja kanske till och med bäst, så varför inte bortse från eventuella svagheter i olika utvärderingar och studier och låta oss inspireras. Vi behöver inte flyga all världens väg utan den bäste eller en av de bästa finns på nära håll. Ett systematiskt arbetssätt med märkning av HU-kurser, obligatoriska kurser för lärare i hållbarhet, metoder för att engagera studenter i hållbarhetsarbetet, certifierat miljöledningssystem och en stor egenfinansierad satsning på studier av globala samhälleliga utmaningar är några av de kvaliteter vi hittar på Göteborgs universitet. Men mest spännande av allt när det gäller Göteborgs universitet är, om jag förstått det rätt, att det kommande visionsarbetet för universitet ska ta sin utgångspunkt i de 17 målen i Agenda 2030. Det arbetet kommer att bli intressant att följa.

Lovord och vänbok – avtackning av Gunilla Herdenberg

Riksbibliotekarien Gunilla Herdenberg avtackades i förra veckan efter att under drygt sju år varit chef för och lett Kungliga biblioteket. Det har varit händelserika år under hennes tid i ledningen och då inte minst arbetet med den nationella biblioteksstrategin som startade under 2015. Gunilla har länge argumenterat för en ökad samverkan inom biblioteksväsendet och att ett samlat grepp måste tas på biblioteksväsendets utveckling och hinder samt möjligheter för biblioteken att bidra till en gynnsam samhällsutveckling. Att sedan få uppdraget från regeringen att utarbeta en nationell biblioteksstrategi, att få fullfölja arbetet och överlämna strategin till regeringen, vilket skedde för en månad sedan, måste vara en riktigt fin känsla för Gunilla. Det är ett bevis på en framgångsrik gärning.

Under Gunillas år i ledningen av nationalbiblioteket har också universitets- och högskolebiblioteken hamnat i fokus genom den intensifierade debatten och det intensifierade arbetet med att åstadkomma en öppen vetenskap. För några veckor sedan publicerades rapporten ”Omställningen till ett öppet tillgängligt vetenskapligt publiceringssystem”, som är slutrapporten i ett annat regeringsuppdrag som Kungliga biblioteket haft. Både vad gäller nationell biblioteksstrategi och öppen vetenskap väntar många diskussioner, ställningstaganden och beslut, Gunilla har bidragit till att lägga en god grund för kommande nödvändiga och viktiga förändringar.

Vid avtackningen framfördes många lovord över Gunillas insatser för Kungliga biblioteket och för biblioteksväsendet. Ett uttryck som användes av flera vid avtackningen var att Gunilla är bibliotek. Hon har alltsedan utbildningen på Bibliotekshögskolan haft en rad olika befattningar och utifrån olika plattformar verkat inom och för biblioteksväsendet. Vid avtackningen överlämnades också en vänbok till Gunilla med titeln ”I bildningens tjänst: En vänbok till Gunilla Herdenberg”. Totalt 16 uppsatser återfinns i vänboken. Uppsatserna spänner över ett brett fält. Bland bidragen och författarna märks Göran Blomqvist, tidigare vd i riksbankens jubileumsfond, med ett välskrivet inledningskapitel om innebörden av bildning och bibliotekens och universitetens nyckelroller i sammanhanget, biblioteks- och informationsvetarna från Högskolan i Borås Louise Limberg och Jan Nolin, som gjort en intressant studie av hur Kungliga biblioteket presenterat verksamheten över åren på webben och Mia Persson Fröjd, tidigare kulturnämndens ordförande i Bromölla kommun, som beskriver Gunilla som bibliotekarie och kultur- och bibliotekschef i Bromölla kommun där Gunillas yrkeskarriär startade. Själv har jag bidraget med en uppsats om den dubbla bokföringens rötter och logik, allt i syfte att sprida kunskap om denna ädla konst och bidra till Gunillas livslånga lärande och bildning.

Till sist vill jag tacka Gunilla för ett gott samarbete i styrelsen för Högskolan i Borås där Gunilla varit vice ordförande och ordförande under mina år som rektor, dels i bibliotekssammanhang och då bland annat i referensgruppen för den nationella biblioteksstrategin. Lycka till Gunilla med din nya, annorlunda och friare tillvaro.