Det behövs en storskalig satsning på forskning med fokus på genomförande av målen i Agenda 2030. En sådan satsning handlar om teknikutveckling för ökad energieffektivitet, om studier av ekonomiska modeller som ger incitament för klimateffektivt handlande och om konstruktion och utvärdering av affärsmodeller som stödjer omställning till en cirkulär ekonomi. Men satsningen handlar också om att studera och öka förståelsen för mänskligt beteende och agerande i en, för den globala utvecklingen, synnerligen allvarlig situation. Ökad förståelse innebär ökade kunskaper som stöd för implementering av nya lösningar. Forskning och ökad vetskap krävs också som underlag för att kontinuerligt kunna tillföra och redovisa fakta och med evidens påvisa sammanhang och samband, inte minst vad gäller klimatförändringar.

Den storskaliga satsningen omfattar alla vetenskapliga discipliner men fordrar disciplinövergripande samverkan. Klassiska vetenskapliga ideal med fokus på det akademiska ämnet och på problematisering måste ersättas av tvärvetenskapliga ambitioner och en fokusering på att besvara aktuella frågor och utveckla och redovisa lösningar. Notera att samverkan över gränser och tvärvetenskap inte handlar om vacker retorik utan om att forskningen nu måste bidra till nödvändig förändring och omställning. En riktad satsning och krav på att åstadkomma lösningar i förhållande till Agenda 2030 väcker naturligtvis frågan om betydelsen av och konsekvensen för akademisk frihet och akademiskt ansvar. Forskare och lärare har ett stort ansvar att tillsammans med lärosätesledningar bidra till förändring och allvaret kräver att forskarens nyfikenhet och självständighet, med allt positivt som det innebär, kan förenas med berättigad styrning av uppgifter och resurser från uppdragsgivare och finansiärer.