Tidningsmagasinet Fokus har återgått till att ranka svenska universitet och högskolor, men nu med en helt ny inriktning och metodik. Högskolan i Borås får en fin placering – av 28 lärosäten får vi placering nummer elva.

Fokus rankningslista avser lärosätenas forskning mätt som antalet artiklar (kvantitet) och antalet citeringar (kvalitet). Ett samlat värde för produktivitet och kvalitet skapas och detta sätts därefter i relation till kostnaderna för forskningsverksamheten. Ett mått erhålls som visar kostnaderna per poäng, alltså vilka resurser som krävs per upparbetad citerings- och produktionspoäng. Måttet är ett uttryck för forskningens effektivitet, ju lägre kostnad per poäng, desto effektivare forskningsverksamhet.

Alla försök att rangordna lärosäten, och de är många nu för tiden, bygger på förenklingar av skilda slag och inga är invändningsfria. Det är självklart. Det finns framförallt två faror i hög tilltro till rankningslistor. Det ena är att listan mäter fel och tas på för stort allvar, vilket kan innebära att lärosäten med låga poäng och låg rankning misskrediteras. Det andra är att rankninglistorna får styreffekt. Lärosäten planerar och agerar för att förbättra sin rankning istället för att se till egna strategier och verksamhetens kvalitet. Inte särskilt troligt, eller? Det finns en särskild styrka med rankningslistor och det är att de kan användas som underlag för jämförelser och inspiration. Det måste ju ändå finnas något att lära av de som rankas högt. Kanske till och med något att inspireras av. Även om vi inom universitets- och högskolesektorn sällan låter oss inspireras och imponeras av andra.

Innan jag går in på Högskolan i Borås fina placering vill jag först säga att jag under senare år tycker mig ha noterat att våra större lärosäten som förekommer på de internationella rankninglistorna ofta med glädje noterar eventuella förbättringar. Nedtonat är problematisering av underlaget till rankningen och möjligheten till olika tolkningar. Så nu när vi har en Sverigerankning där även ett mindre lärosäte som Högskolan i Borås är med så tillåter jag mig att glädjas. 28 lärosäten är rangordnade och Högskolan i Borås har placering nummer elva. Vi placerar oss direkt efter Göteborgs universitet och två steg före Chalmers. Vi är etta bland de högskolor som inte hade något vetenskapsområde enligt den tidigare ordningen och tvåa om alla högskolor innefattas. Högskolan i Jönköping är före med en något lägre kostnad per publicerings- och citeringspoäng. Lägst kostnad och etta på rankningen är Malmö universitet. Det är anmärkningsvärt att ett breddlärosäte som Borås med en omfattande konstnärlig forskning, där annorlunda publiceringsmönster finns, ligger så väl till. Uppenbarligen har de satsningar som skett på utveckling av forskningsverksamheten, profilering och etablering av kompletta akademiska miljöer haft effekt och inneburit en i förhållande till många andra effektivare forskningsverksamhet.