Tillsammans med Birgitta Påhlsson har jag genomfört en studie av universitet och högskolors arbete med hållbar utveckling på uppdrag av Vinnova. Rapporten är en del i Vinnovas analysunderlag och rekommendationer till regeringen i det pågående arbetet med den kommande forskningspropositionen. Vi har studerat de tolv lärosäten som fick ”godkänt” i den utvärdering som UKÄ genomförde 2017 av lärosätenas arbete med att integrera hållbar utveckling i utbildningen. Syftet med studien är att sprida goda exempel på hållbarhetsarbete och att kartlägga och ge en bild av vilka hinder och möjligheter som de framgångsrika lärosätena anser finns för en fortsatt gynnsam utveckling. Vi konstaterar att mycket görs, men också att mycket mer kan och måste göras för att universitet och högskolor ska bidra till att målen i Agenda 2030 kan nås.

Mycket faller på lärosätena själva. Det handlar om att få till stånd flervetenskapliga satsningar, åstadkomma ökat samarbete med olika typer av samhällsorganisationer och ökat samarbete över lärosätesgränser. Det är viktigt att lära och inspireras av varandra och det är viktigt att skapa starka flervetenskapliga miljöer som stöds av att kompetenser inom flera lärosäten utnyttjas. För lärosätena gäller också att skapa utbildningsprogram eller moduler inom utbildningar som beskriver, förklarar och skapar förståelse för de problem vi möter idag och som gör det på ett sådant sätt att studenternas engagemang tas tillvara och kunskaperna fördjupas. Att skapa utrymme för införande av nya program och att säkra progression i behandlingen av hållbarhet inom programmen är centralt.

Men krav riktas också mot externa aktörer. Regeringen måste bli mycket tydligare rörande vilka förväntningar de har på lärosätenas hållbarhetsarbete, uppmärksamma och premiera de lärosäten som är i fronten och kanske framförallt tillse att lärosätena ges möjligheter att satsa, dels genom kraftigt ökade basanslag, dels genom riktade satsningar för studier i syfte att bidra till en gynnsam samhällsutveckling. Ökade basanslag i det här sammanhanget handlar bland annat om att inrätta anställningar inom hållbarhet och därigenom säkra kontinuitet och uthållighet. Regeringen och utbildningsdepartementet har varit allt för passiv och av någon outgrundlig anledning inte drivit frågan om lärosätenas avgörande betydelse för en hållbar utveckling. Låt oss hoppas på eller utgå från att den kommande forskningspropositionen innehåller omfattande och konkreta satsningar. En annan viktig extern aktör är givetvis forskningsfinansiärerna som inom de ramar som ges av regeringen också måste göra stora satsningar på flervetenskaplig  forskning med fokus på hållbar utveckling.

Rapporten går att ladda ned från Vinnovas hemsida här.