(skrivet tillsammans med Birgitta Påhlsson)

Under året har en studie av hållbarhetsarbetet på de tolv universitet och högskolor som fick godkänt i Universitetskanslersämbetets utvärdering 2017 genomförts och där har ett antal dilemman för att utveckla och etablera det hållbara lärosätet beskrivits och problematiserats. Se rapporten ”Mycket görs, mycket mer måste göras”, publicerad av Vinnova. Dessa dilemman kan med fördel utgöra kriterier för det hållbara universitetet eller den hållbara högskolan, kriterier som har sin grund i uppfattningar från företrädare för lärosätena om vad som måste hanteras för ett framgångsrikt hållbarhetsarbete.

Som utvärderingsmodell innebär nedanstående sju kriterier jämfört med utvärderingsmodeller inspirerade av European Standard and Guidelines for Quality Assurance, en fokusering och större uppmärksamhet på innehåll i verksamheten och i det här fallet arbetet med hållbarhet. Vår bestämda uppfattning är att större fokus på och bedömning av innehåll, och relativt sett mindre uppmärksamhet på förutsättningar och processer, skapar ytterligare kraft och press för att utveckla hög kvalitet i utbildning och forskning och i integreringen av hållbar utveckling.

Utvärderingsmodellen består av följande kriterier som logiskt följer av identifierade dilemman och problem.

• Den hållbara högskolan är uthållig över tid. Detta innefattar bland annat att universitetets eller högskolans miljöledningssystem är certifierat. Satsningen på certifiering är i sig en grund och ett bevis på uthållighet, men framför allt är förekomsten av de rutiner och kontroller som certifieringen förutsätter en bas för ett långsiktigt arbete. Certifieringen innebär också regelbundet återkommande uppföljningar och granskningar av miljö- och hållbarhetsarbetet inklusive bedömningar av mål, strategier och engagemang från ledning och medarbetare.

• Den hållbara högskolan ger eldsjälar, som kan finnas i verksamheten eller i ledningen, stort utrymme samtidigt som ett systematiskt och kollektivt hållbarhetsarbete bedrivs. Det systematiska arbetet stöder och underlättar för medarbetare att ta initiativ för ett utvecklat hållbarhetsarbete.

• Den hållbara högskolan har en strategi och en metod för att ett av ledningen drivet förändringsarbete på ett ändamålsenligt sätt möter de förutsättningar som råder i verksamheten, eller det omvända, att initiativ i verksamheten tas om hand av ledningen för att säkra utvecklingskraft och systematik.

• På det hållbara lärosätet finns goda förutsättningar för ett tvärvetenskapligt angreppssätt genom organisatoriska arrangemang som gynnar tvärvetenskap och genom strategiska satsningar. På det hållbara lärosätet bedrivs och planeras tvärvetenskapliga projekt och program av stor omfattning och av strategisk betydelse. Beslut och åtgärder för att stödja tvärvetenskapliga initiativ och perspektiv prioriteras och genomförs.

• En medvetenhet och strategi för progression i utbildningen, med en tydlighet i hur och varför hållbarhetskunskap, generiska kompetenser och bildnings- och förståelsemoment tillförs i olika kurser och i program.

• Den hållbara högskolan har förmåga att utveckla relevanta kurser och moment som stöder att målen i Agenda 2030 kan nås, men också förmåga att avveckla kurser och moment för att därigenom ge utrymme åt hållbarhetskunskap i en bred bemärkelse.

• Trovärdighet illustreras med tydlighet i policydokument och strategier om prioriteringen av hållbarhet och arbetet med att bidra till att målen i Agenda 2030 nås, samtidigt som brister av avseende hållbarhet i lärosätets vardag snabbt identifieras och åtgärdas.

Ett utvecklingsarbete baserat på ovanstående är angeläget. Vi menar att ansatsen och resultatet av en modell som den beskrivna har förutsättningar att bli kvalitetsdrivande i arbetet mot att bli det hållbara lärosätet.