Författare: Ann-Christin Andreasson (sida 1 av 6)

Tillträdesutredningen överlämnad – en första kommentar

Roligt att se att utredaren valde en bild från högskolans campus med statyn House of Knowledge i förgrunden.

För nästan precis ett år sedan tillsattes ”Tillträdesutredningen” med Jörgen Tholin, universitetsdirektör vid Göteborgs universitet, som särskild utredare. Utredningens exakta benämning är: Ett öppnare och enklare system för tillträde till högre utbildning på grundnivå. Direktiven uttrycker att utredaren ska göra en översyn av hela systemet för nybörjares tillträde till högre utbildning och lämna ett förslag till ett mer öppet och enklare system. Den tillsatta utredningen och direktiven har föregåtts av en uppfattning inom utbildningssektorn att systemet är i det närmaste ogenomträngligt och att endast ett fåtal personer greppar hur det hänger samman.

Idag kl. 9:20 överlämnade Jörgen Tholin den färdiga utredningen (SOU 2017:20) till statsrådet Helene Hellmark Knutsson. Ministern betonade utredningens stora betydelse och vikten av ett tillgängligt system för tillträde till högskolan. Utredningen är en pusselbit i ett större arbete att tillgängliggöra högre utbildning för alla. Ministern framförde också i sin inledning betydelsen av att alla blivande studenter får sina kunskaper prövade.

Efter en kort presentation av utredningens innehåll av Jörgen Tholin markerade han att tillträde handlar om behörighet å ena sidan och urval å andra sidan. De båda delarna måste noga hållas isär i ett sammanhållet och överblickbart system. Därefter redovisades uppdraget och utredningens bedömning av varför förändring behövs. Här pekade man bland annat på att bestämmelserna för tillträde används för att lösa problem som borde lösas på annan nivå i utbildningssystemet, att högskoleprovet har för stor betydelse och att lärosätenas utrymme för att besluta om tillträde är för begränsat.

Det framlagda förslaget är följdriktigt uppdelat i behörighet och urval. Den grundläggande behörigheten ska uttryckas i kompetenser och ett nationellt behörighetsprov införas där kravet är att sökande ska ha fyllt 24 år. En läsning av utredningen fordras för att kommentera den närmare innebörden av detta. Vad gäller urval föreslås att meritpoängen avskaffas och att lärosätena ges större möjligheter att anpassa urvalet efter utbildningarna. Vidare föreslås förändringar av högskoleprovet. Tre prov på tre år, andel ska vara15% istället för dagens 33% och att den prövande ska ha fyllt minst 19 år. Bra förslag enligt min uppfattning, inte minst införande av en nedre åldersgräns.

Nu följer remissbehandling av förslaget. Utredningens bedömning är att förändringar av tillträdesreglerna med hänsyn till att förutsättningarna ska vara kända för blivande studenter kan träda i kraft tidigast 2022.

 

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Examen och seminarium om jämställdhet

Jag har varit på examen. Det sjunde högre ledarskapsprogrammet (HeLP) i regi av Sveriges universitets- och högskoleförbund avslutades traditionsenligt med ett specialprogram utformat av kursdeltagarna riktat till rektorerna vid deltagarnas lärosäten. Denna gång var temat jämställdhet inom akademin. Gruppen presenterade fyra fall som låg till grund för diskussioner. En av de frågor som väcktes var hur akademisk karriär kan förenas med ledningsuppdrag och den risk för den akademiska karriären som det kan innebära att tidigt i karriären åta sig ledningsuppdrag och delvis välja bort utbildning och forskning. Studier visar att kvinnor i högre grad än män väljer eller accepterar ledningsuppdrag. Därför följer att värderingen och fördelningen av ledningsuppdrag också blir en jämställdhetsfråga och kan vara en av förklaringarna till den snedfördelning som fortfarande råder mellan kvinnor och män inom yrkeskategorin professorer. Min uppfattning är att vi måste mer än idag anlägga ett helhetsperspektiv på en akademisk karriär. Utbildning på vetenskaplig grund är vår huvuduppgift, men även förmåga att samverka, leda och administrera är viktiga uppdrag. Ett helhetsperspektiv på vår verksamhet skulle på olika sätt vara till gagn för utvecklingen mot en jämställd akademi.

Utifrån underlag från kursdeltagarna diskuterades också hur oacceptabla beteenden i mötessammanhang kan tolkas och behandlas. Vilka strategier kan användas för att motverka otillbörliga sätt att utöva inflytande? Även om det kan vara nog så utmanande och problematiskt att påtala oacceptabla beteenden och utsagor är det stora problemet att identifiera de mer subtila uttrycken för ojämställdhet och som innebär att en ojämställd rollfördelning konserveras. Vi behöver kontinuerligt tolka olika situationer ur ett jämställdhetsperspektiv för att blottlägga medvetna och omedvetna uttryck och handlingar. Vi behöver också mycket mer forskning baserad på vardagssituationer där relationen mellan kvinnor och män beskrivs och tolkas.

HeLP-gruppen hade valt ett mycket viktigt område för sin redovisning för rektorsgruppen. Det blev en givande eftermiddag med många viktiga iakttagelser från kursdeltagare och inbjudna rektorer. Dessutom en trevlig avslutning med diplomutdelning och tänkvärda ord från kursledaren Lotta Löfgren-Markör.

Gränsöverskridande eftermiddagsmöte för en jämställd akademi

En viktig aktivitet för alla medarbetare vid Högskolan i Borås är de gränsöverskridande eftermiddagsmötena som går under benämningen: GEM. Det handlar om föreläsningar, seminarier eller workshops kring aktuella frågor inom högre utbildning, forskning och för vårt lärosäte. Aktiviteten är också ett bra tillfälle för mig som rektor att möta medarbetare och informera om verksamhetens utveckling och utmaningar. GEM, som startade i september 2015, har idag blivit en etablerad aktivitet och är oftast hyggligt välbesökt, även om det är önskvärt att ännu fler deltog.

Årets första GEM hade rubriken ”Jämställd akademi” och behandlade vårt pågående arbete med jämställdhetsintegrering. Den första timman redovisades bakgrunden till regeringens ställningstagande för ett intensifierat jämställdhetsarbete, innebörden av jämställdhetsintegrering och hur vi tänker arbeta för att skapa en jämställd högskola. Efter ett seminarium i höstas med ledningsrådet där sekretariatet för genusvetenskap medverkade, beslutades att vi ska fokusera på två områden och utmaningar i vårt arbete med jämställdhetsintegrering. Det ena är könsbundna studieval. Frågan är vad vi kan och måste göra för att bryta mönstret för studievalen som för vår del bland annat innebär nästan uteslutande kvinnor på vårdutbildningarna och förskolelärarutbildningen och en stor majoritet av män på ingenjörsutbildningarna. Det här ett mönster som passar in på många lärosäten, men inte desto mindre angeläget att problematisera och försöka förändra. Det andra området är karriärvägar. Vi har obalanser inom flera anställningskategorier och vi har en situation där kvinnor är mer benägna att påta sig lednings och administrativa uppdrag. Dessa kan vara gynnsamma för karriären, men det kan också visa sig vara hämmande för den akademiska karriären om till exempel ledningsuppdrag inte tillmäts betydelse vid bedömning av kompetens för anställningar som lärare och forskare.

Efter genomgången följde diskussioner i grupper som avslutades i plenum där olika idéer och förslag till vad vi kan göra inom de båda definierade områdena framfördes. Det blev ett bra GEM och en mycket inspirerande avslutning som visade att mycket är möjligt att göra. Smolk i glädjebägaren var dock att alldeles för få män var med. En repris kommer därför att genomföras och då har alla som av olika anledningar missade detta viktiga GEM en ny möjlighet att vara med.

Fyra ytterligare GEM genomförs under våren. Dessa är då en del av högskolans 40-års jubileum och blir då föreläsningar där våra prioriterade utbildnings- och forskningsområden beskrivs. GEM:en kommer sammantaget ge en mycket bra bild av verksamheten vid högskolan, vår inriktning och våra styrkor. Våra gemensamma eftermiddagsmöten ger också ökade kunskaper om varandra och kan utgöra en bas för att utveckla nya samarbeten och flervetenskapliga projekt inom högskolan.

Rektorsmöte med ministern för högre utbildning och forskning

Universitetskanslerämbetets (UKÄ) årliga rektorskonferens genomfördes tidigare i veckan på Steningevik, som ligger mellan Stockholm och Uppsala. Det är ett viktigt möte där landets alla rektorer möter företrädare för utbildningsdepartementet och UKÄ. Traditionsenligt deltog Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, den första dagen och hon redovisade sin och regeringens syn på samhällsutvecklingen.

Hon uttryckte också sin oro över de starka nationalistiska strömningar som råder runt om i världen. Beslut har tagits som redan har fått negativa konsekvenser. Hon poängterade dock att det är viktigt att komma ihåg att de förändringar som skett, är en konsekvens av demokratiska val. Britterna valde urträde ur EU och amerikanerna valde Trump. Nu är det dessa förutsättningar som gäller.  Utmaningen är poängterade ministern att ”hålla ihop landet” och skydda demokratin. Universitet och högskolor har här en viktig roll som aktörer i samhällsutvecklingen. Betydelsen av högre utbildning och forskning är mycket stor efter rådande omständigheter. Ministern betonade särskilt lärarutbildningens betydelse för en bra skola.

Hon gick därefter in på forskningspropositionen ”Kunskap i samverkan” med inledningsorden att propositionen inte är skriven för universitet och högskolor utan för riksdagen. Det förklarar, framhöll ministern, varför propositionen inte svarar på alla frågor utan håller öppet för hur specifika lösningar och kommande utredningar kan utformas. En av dessa frågor, och för oss på Högskolan i Borås, viktig sådan är på vilka grunder den kommande ökningen av anslagen till forskning ska fördelas. 2018 handlar det om en halv miljard. Svaret får vi först i september när budgetpropositionen läggs fram. En annan fråga som nu närmar sig utredning är översynen av styr- och resursfördelningsmodellen. Direktiv kommer under våren. Den nya modellen ska beakta tre saker: den ska inte missgynna det livslånga lärandet, den ska vara kvalitetsdrivande och den ska bygga på att utbildning och forskning hänger ihop.

Andra frågor som behandlades i föredragningen var internationalisering och där ministerns uppfattning är att många fler studenter än idag måste resa utomlands, likaså att tillträdesutredningen lägger fram ett förslag i mars och betydelsen av att en nationell modell för validering av reell kompetens utvecklas. Universitet- och högskolerådet har här en viktig uppgift att utveckla en sådan modell tillsammans med lärosätena. Helene Hellmark Knutsson betonade betydelsen av samverkan med det omgivande samhället. Det är ingen tillfällighet att propositionen benämns ”Kunskap i samverkan”.

 

Välkommen till Högskolan i Borås

Idag har jag hälsat våra nya studenter välkomna till Borås. Det är alltid lika trevligt och uppmuntrande att möta förväntansfulla studenter. De har valt vårt lärosäte och ett av våra utbildningsprogram i konkurrens med andra möjligheter, så det förpliktigar. Som vanligt arrangerar vår förnämliga studentkår introduktionen. De gör detta mycket bra och jag är övertygad om att alla kände sig välkomna. En nyordning för vårintroduktionen var att våra internationella studenter deltog i samma som programstudenterna på de svenskspråkiga utbildningarna. Internationalisering på hemmaplan handlar om att tillhandahålla en internationellt präglad miljö på campus och vad kan vara en bättre start än att ha en gemensam introduktion. Jag hoppas att många kontakter knyts under dessa dagar.

Internationalisering var också en av punkterna på veckans ledningsråd. Det är viktigt att öka såväl antalet inresande studenter som utresande. Vi behöver, precis som många andra lärosäten i Sverige, erbjuda fler utbildningsprogram på engelska och bli mer kända i vår omvärld. Vi arbetar med att intressera fler för att resa ut och en viktig aspekt i sammanhanget som påpekats i studier av internationaliseringsarbete är betydelsen av att tidigt i utbildningarna ta upp frågan om utlandsstudier och se det som en integrerad del i utbildningen. Fokus ska också vara i första hand på vilket eller vilka ämnen som ska läsas, inte på vilket universitet eller plats som utlandsstudierna ska bedrivas. En annan viktig aspekt är att möjliggöra kortare utlandsvistelser. Det är inte möjligt inom alla utbildningsprogram och för alla studenter att vara borta en hel termin. En ordning som gör det möjligt med utlandvistelse och utbyte en halv termin eller kortare hade varit mycket positivt enligt min uppfattning.

Ledningsrådet, som var årets första, inleddes för övrigt med en genomgång av aktiviteter och behov av åtgärder under våren för att tydliggöra vår universitetsstatus. Ett viktigt dokument som vi arbetar med i skrivande stund inför styrelsemötet i februari är vår framställan till regeringen för perioden 2018-2020, det så kallade budgetunderlaget. Vi fokuserar på att beskriva våra universitetskvaliteter och framför mot bakgrund av dessa kvaliteter att vårt lärosätes status borde få prövas.

 

God Jul och Gott Nytt År!

I en orolig värld med en oklar världsordning och med gigantiska utmaningar för att nå de mål som ställts upp för den globala utvecklingen har universitet och högskolor en mycket stor betydelse. Vår omvärld behöver oss mer än någonsin för att utveckla ny kunskap, verifiera tidigare kunskap och sprida kunskap till studenter och till aktörer i vår omvärld.

Vi ska verka för en hållbar utveckling och att målen i Agenda 2030 implementeras. Vi behöver medverka till att fakta sprids och att respekten för fakta upprätthålls och att samhällsdebatten därigenom blir mer konstruktiv och innehållsrik. Vi ska vara välkomnande, arbeta gränsöverskridande, vara öppna för idéer och ta vårt ansvar för framtiden.

Vi har som högskola ett tydligt och viktigt uppdrag. Högskolan i Borås har en bra verksamhet av stor regional och nationell betydelse med nöjda studenter, viktiga forskningsprojekt och ett verksamhetsstöd av god kvalitet. Vi använder våra tillgängliga resurser väl och strävar efter att förena djup, profil och bredd. Vi lägger ett 2016 bakom om oss med flera framgångar som för oss närmare visionen att bli det tredje universitetet i Västsverige liksom ett hållbart lärosäte.

Jag vill uttrycka mitt stora tack till alla medarbetare för värdefulla insatser och stort engagemang under det gångna året. Tack till alla studenter och samarbetspartners för visat förtroende. Jag tillönskar er alla en God Jul och ett Gott Nytt År.

 

Vi blickar framåt

Det är en förmån att få arbeta med högre utbildning och forskning. Att få vara delaktig i utveckling av ny kunskap och i förmedling av den till studenter och verksamma i olika typer av samhällsorganisationer är ett privilegium. Vi har inom universitet och högskolor ett stort ansvar för att beskriva, förklara och förmedla förståelse för samhälleliga fenomen och utmaningar. Vi har ett stort ansvar för att i forskningen och tillsammans med studenter och samverkanspartners problematisera tillstånd och utvecklingstendenser för att bidra till att utmaningar hanteras men också att skapa förutsättningar för en gynnsam, demokratisk och hållbar utveckling. Uppdraget är att ständigt utveckla verksamheten utifrån omvärldsförutsättningar, men samtidigt göra det utifrån akademiska ideal. Vår kärna är ju att lärare och forskare självständigt formulerar problem, väljer metoder, tolkar, analyserar och lägger fram resultat.

2016 har varit ett intensivt år för oss alla vid Högskolan i Borås. Årets avslutades med vår stora medarbetarkonferens ”892 dagar senare med sikte mot 2025”, framläggning av forskningspropositionen ”Kunskap för samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft”. Vid årets sista styrelsemöte diskuterades om och i så fall hur vi ska driva frågan om universitetsstatus vidare.

Jag uppfattar att ”892” var ett uppskattat arrangemang med många viktiga budskap i de föreläsningar och diskussioner som hölls. Jag hoppas att många nya kontakter knöts under dagarna och att nätverken stärktes. Vi behöver bättre än idag, när vi blickar framåt, ta tillvara på de möjligheter till samverkan inom vår organisation. Den framlagda forskningspropositionen uttrycker tydligt betydelsen av forskningsmedel till högskolor. Även om några konkreta besked inte ges utan kommer först i budgetpropositionen för 2018 måste vi räkna med ökad tilldelning, likaså för vår konstnärliga forskning. Vi har en önskan om kommande förstärkning av forskningen. Låt oss också utgå från att regeringen kommer att avsätta särskilda medel för att vi ska kunna bygga ut vår lärarutbildning och öppna campus i Skövde. Styrelsemötet och den diskussion som fördes gav oss stöd för att nu tydligt beskriva våra universitetskvaliteter och universitetsambitioner i det kommande budgetunderlaget. Beslut om budgetunderlaget fattas av styrelsen den 20 februari.

Som ett led i att utveckla och stärka lärosätet planeras en rad olika aktiviteter under 2017. En del av dem sammanfaller med 40-års jubileet. Under våren kommer fem GEM (Gränsöverskridande Eftermiddagsmöten) att genomföras. Det första om jämställdhetsintegrering och de följande kommer att handla om våra prioriterade utbildnings- och forskningsområden där företrädare för respektive område kommer att beskriva innehåll, resultat och planer. Det är utmärkta tillfällen att lära mer om varandra och hitta gemensamma projekt. Vi planerar också ett seminarium under våren om demokrati och kvalitet på samhällsdebatten, och en fortsättning på konferensen Hållbar region till hösten. Aktiviteterna har fokus på de samhälleliga utmaningarna och bidrar till att stärka högskolans profil.

Viktiga aktiviteter och satsningar är också att fördjupa samarbetena med University of Highlands and Islands (UHI) och Högskolan i Östfold. En viktig aktivitet är också att gå i mål med ansökan om att Borås ska bli årets studentstad. Vår studentkår förtjänar en sådan framgång, men det är staden som måste ta initiativ och driva processen. Många spännande saker väntar således på andra sidan nyåret i syfte att öka kvalitet och attraktivitet och svara mot de krav som det innebär att vara det tredje universitetet i Västsverige.

På temat blicka framåt vill jag uppmärksamma en aktivitet utanför högskolan av stort intresse. Den 28 februari genomför SUHF, Sveriges universitets- och högskoleförbund, en konferens om öppen vetenskap som har goda förutsättningar att bli ett viktigt avstamp för fortsatt arbete för en utveckling mot öppen användning av data och öppen publicering. Så notera den 28 februari i Stockholm.

« Äldre inlägg