Författare: hbadmin (sida 1 av 37)

Internationalisering

Det finns många mycket och goda starka argument för internationalisering vid universitet och högskolor, men det räcker egentligen med att framhålla det faktum att internationella perspektiv innebär högre kvalitet i utbildning och forskning. Därigenom blir internationalisering en självklarhet. Samtidigt är det naturligtvis viktigt att understryka ansvaret för alla lärosäten att verka för möten över gränser, anlägga globala perspektiv och svara för möjligheten till ökade kunskaper om varandra.

Det finns en stor samsyn kring internationaliseringens betydelse såväl inom universitet och högskolor som hos företrädare för olika typer av samhällsorganisationer och arbetsgivare. Den statliga utredningen ”Ökad internationalisering av universitet och högskolor” som nu bedrivs med syftet att fastställa nya mål och strategier för internationalisering kan nog vila tryggt i detta faktum. Mål och strategier ska redovisas av utredningen den 31 januari 2018. Utredningen ska också redovisa hur Sverige kan bli mer attraktivt som studiedestination. Mindre än en procent av de studenter i världen som är mobila läser i Sverige. Den senare delen ska redovisas den 31 oktober 2018 och innefattar bland annat att belysa innebörden och konsekvenserna av studieavgifter.

I högskolelagen anges att universitet och högskolor bör främja förståelsen för andra länder och internationella förhållanden. Utredningen överväger om den formuleringen bör ändras och bli skarpare. Meningarna är delade i frågan. Enligt min uppfattning bör ändringar i lagstiftningen om möjligt undvikas och utgångspunkten vara en stor tillit till lärosätena att ta ett stort ansvar för kvaliteten i verksamheten, vilket innefattar internationalisering.

Med utgångspunkt från det övergripande främjande målet är det tre saker som jag särskilt vill påpeka. Vi måste hitta former för att inom ramen för våra utbildningsprogram erbjuda kortare utlandsvistelser. För många studenter är det inte möjligt att vara borta längre perioder, däremot är några veckors utlandsvistelse möjligt. En sådan ordning skulle innebära att väldigt många fler studenter än idag skulle kunna få ett internationellt perspektiv i sin utbildning. Vi måste bli bättre på det som benämns internationalisering på hemmaplan, skapa bra förutsättningar för möten mellan studenter och över tid ge allt fler program och kurser på engelska. Men det måste ske med beaktande av konsekvensen av att undervisa på ett främmande språk. Mitt tredje påpekande är närheten mellan internationalisering och implementering av Agenda 2030. Det är ett gränsöverskridande och globalt projekt att genomföra de mål som ställts upp i Agenda 2030. Ett internationellt perspektiv är den självklara utgångspunkten.

Det är inte ”coolt” att vara okunnig…

Denna bloggtext baseras på manuskriptet till det tal jag höll vid högskolans akademiska högtid den 5 maj.

Det är en orolig värld vi lever i. Det finns en osäkerhet över det europeiska fredsprojektet liksom det gränsöverskridande samarbetet. Spänningarna mellan stormakterna har återkommit. Antalet demokratier i världen ökar inte längre och innehållet i demokratin i stater som definierats som demokratiska tunnas ut. Det är en ny situation som gör att förutsägbarheten minskar.

Oförutsägbarheten förstärks också av det finns många oerfarna politiska ledare runt om i världen. Ett demokratiskt statsskick och transparens i beslut och processer hänger nära samman med frågan om en hållbar utveckling. Omfattningen på och styrkan i en demokrati är starkt korrelerad med att klara av att implementera FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling och Agenda 2030. ”Transforming our world” är vårt gemensamma uppdrag och gigantiska utmaning.

För många universitet har taket sänkts. Friheten för lärare, forskare och studenter att oberoende utöva sin verksamhet har beskurits världen över. Den politiska styrningen av utbildning och forskning har ökat. Vi har under senare tid framfört vår oro för inskränkningar i den akademiska friheten; i Turkiet och i Ungern. Det har genomförts manifestationer för vetenskapen med uppmaning till politiker världen över att använda vetenskapligt baserad kunskap som underlag för beslut. Det finns också ett tilltagande kunskapsförakt på många håll och ett ovarsamt sätt att hantera fakta.

Vi måste reagera och agera. Det är inte ”coolt” att vara okunnig och att vara oinformerad, som någon skribent formulerade det i en artikel under vintern. Det är däremot ”coolt”, och inte ett dugg elitistiskt, att vara välinformerad och att självständigt kunna göra bedömningar och ta ställning. Ju mer du vet, desto fler olika val kan du göra.

Universitet och högskolor har en mycket viktig uppgift i samhällsutvecklingen. Vi behövs mer än någonsin för att utveckla och förmedla verifierad kunskap – att bedriva högre utbildning på vetenskaplig grund och med tydliga bildningsideal. Vi behöver som lärosäten vara tydligare med den roll vi har och mer aktivt lägga oss i och delta i den pågående debatten. Nationalekonomen professor Gustav Cassel som var verksam i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, lär ha publicerat runt 1000 artiklar i dags- och veckopress. Det kallar jag förebild och föredömligt.

Ett led i att bli mer aktiva och tydliga är att vi självkritiskt ser över våra system för meritering. Det måste uppfattas och bedömas som mycket viktigare än idag, att lärare och forskare deltar i samhällsdebatten, att vi publicerar våra resultat öppet för alla och att vi är beredda att dela med oss av våra forskningsdata. En ännu mer öppen akademi medverkar till bättre beslutsunderlag och en faktabaserad debatt. Frågan om meritering är också en fråga om jämställdhet. Vi vet att kvinnor missgynnas av våra meriteringssystem. Vi behöver ständigt vara uppmärksamma på effekter av befintliga strukturer och system. En utmaning för oss är också att finna former för att öppna vår verksamhet bättre för nyanlända.

Akademins system inte rättvist mot kvinnor

Kvinnor och män har inte samma möjligheter till karriär inom akademin. En jämn könsfördelning inom anställningar som doktorand, forskare och lärare motsvaras inte av situationen vad gäller den högsta akademiska befattningen som professor. 75 procent av landets professorer är män och trots en stor vetskap om och uppmärksamhet på fenomenet ökar andelen kvinnor mycket långsamt. Varför är det så? Vi har som kunskapsnation inte råd med att gå miste om den potential som finns vad gäller underskottet på kvinnor som professorer och som akademiska ledare och förebilder. Systemet inte rättvist mot alla de kvinnor som verkar inom akademin och som strävar efter och konkurrerar om anställningarna som professorer. Förklaringarna till obalansen mellan kvinnor och män är många visar genomförda studier. Kvinnor påtar sig i större utsträckning än män ledningsuppdrag och administrativa uppdrag. Kvinnor förfördelas av forskningsfinansiärer som, hävdas det i en genomförd studie, i alltför stor utsträckning baserar bedömningen på tidigare erfarenheter än det faktiska projektets kvalitet och potential. En studie har visat att medan män som samarbetar i ett projekt uppfattas som kreativa och måna om att värna kvalitet så uppfattas kvinnor som samarbetar som osjälvständiga. En mycket anmärkningsvärd observation. En annan studie, vars resultat jag tog del av på en europeisk konferens hösten 2016, visade att kvinnor efter disputation i större utsträckning än män lämnar akademin eftersom de tycker att forskningsverksamheten blir alltmer avskärmad ifrån samhälleliga behov och utmaningar. Det är inte meningsfullt att publicera för publiceringens egen skull.

Nu är det hög tid för förändring! Vad det uppenbart handlar om är en rejäl översyn av akademins meriteringssystem. Det är en självklarhet att djup och bred erfarenhet av utbildning och forskning är grundläggande för akademiska anställningar, men det är rimligt att omständigheter som erfarenheter av ledning och styrning, särskilt då inom akademin, pedagogisk utveckling och skicklighet i en bred bemärkelse, samverkan med det omgivande samhället och aktivt deltagande i samhällsdebatten utifrån ett vetenskapligt perspektiv måste premieras mer. Meriteringssystemet hamnar för övrigt också allt mer i fokus när frågan om övergången till öppen vetenskap diskuteras. När publicering i några högt rankade vetenskapliga journaler inte med självklarhet är den främsta meriten utan öppen publicering och tillhandahållande av vetenskaplig data också måste bedömas ändrar det förutsättningarna för vår verksamhet och bedömning av kvalitet.

Låt oss börja med att med utgångspunkt från målet om en jämställd akademi och med öppen spridning av forskningsresultat och data diskutera konsekvenser för hur vi värderar meriter och kvaliteter. En mycket viktig aspekt i sammanhanget är också hur vi bedömer alla de nya möjligheterna för att ge studenterna en ännu bättre utbildning som öppen vetenskap innebär. En idékonferens i Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF) regi kring meriteringssystemet idag och i framtiden skulle vara en utmärkt start.

Jag vill också i denna blogg understryka att jämställd akademi i allra högsta grad också handlar om att bryta de könsbundna studievalen. Vi behöver fler kvinnor på teknikutbildningar och fler män inom vård, skola och omsorg. Vi behöver inte utreda frågan mer, utan helt enkelt göra allt vi kan i handling, vilket bland annat handlar om att visa förebilder och vara aktiva i samhällsdebatten.

Öppen vetenskap – möjligheter och utmaningar

Vi har under en längre tid talat om betydelsen av öppen publicering av forskningsresultat och öppen tillgång till forskningsdata, men det är först nu som innebörden och konsekvenserna av öppen vetenskap blivit riktigt uppmärksammat. Det är i alla fall så jag uppfattar det utifrån ett ledningsperspektiv, som rektor på ett lärosäte. Denna blogg är ett utdrag från mitt inledningsanförande på SUHF:s konferens med just öppen vetenskap som tema och som hölls i Stockholm den 28:e februari.

Varför det har blivit på detta viset går att besvara på många olika sätt, men genombrottet för diskussionen om öppenhet har självklart att göra med starka markeringar från politiken på Europa-nivå och nationellt, från kommissionen och från regeringen. Alla trycker de på om betydelsen av ökad öppenhet och tillgänglighet. Det är både välgörande och tillfredsställande att notera att parallellt med andra strömningar – där det inte tycks vara så noga med fakta längre och där lögner, halvsanningar och ofullständig information har blivit regel – så har ökad öppenhet blivit uppmärksammat, inte bara som princip utan även i handling inom vår sektor. Eller kanske är det just på grund av den bristande respekten för fakta som vi intensifierar vårt arbete inom akademin för ökad tillgänglighet och öppenhet.

Öppen vetenskap, det vill säga tillgång till publikationer och data, handlar ytterst om kvaliteten i den verksamhet vi bedriver, högre utbildning och forskning. Ökad åtkomst till forskningsresultat innebär en förbättrad spridning av rön och kunskaper mellan lärare och forskare och till våra studenter liksom till samhället i stort. Det är ett måste att våra studenter enkelt och utan kostnad har tillgång till våra forskningsresultat Det är ett stort bekymmer om vår främjandeuppgift vad gäller hållbar utveckling försvåras av att framkomna forskningsresultat inte kan göras tillgängliga eller att tillgängligheten för användare utanför akademin är förknippad med höga kostnader. Den sten som nu satts i rullning går inte att stoppa, men vi vet att hindren är många. Öppen tillgång innebär förändrade förutsättningar för verksamhet inom universitet och högskolor.

Ökad tillgänglighet till forskningsdata innebär att ett och samma dataset kan användas av fler forskare för tolkningar och analyser. Helt enkelt bättre spridning av insamlad data och mer forskning med ett och samma underlag. Det är enkelt att se möjligheten till ökad forskningseffektivitet och ökad kvalitet. Det är inte säkert att den forskare som samlat in datan är den som alltid är bäst skickad att göra tolkningar och analyser. Öppen data möjliggör också kontroll och ansvarsutkrävande. Det befrämjar en försiktighet i forskningsprocessen och i hanteringen av data, men det kan också kanske hämma kreativiteten. Öppen data inrymmer också frågan om hur mycket data vi klarar att hantera. Ett tillstånd med informationsöverflöd kan visa sig innebära sämre förutsättningar att göra tolkningar och dra slutsater, sålunda inte bättre forskning och ökade kunskaper utan tvärtom.

Frågorna om öppen tillgång och öppen data kan och måste betraktas ur många olika perspektiv. Ett övergripande perspektiv är politiska ställningstaganden och prioriteringar. Ett annat handlar om användning och användare. Det handlar också om kunskapsspridning, förankring och incitament. Det är likaså en fråga om teknik och tekniska lösningar som möjliggör tillgänglighet, inte minst för sällananvändare, och hög kvalitet på data. Det är mycket positivt att utmaningar och möjligheter nu är på bordet. De är en hype just nu, men det finns en vardag där vi ska lösa alla de utmaningar och problem som finns och under ordnade former publicera öppet och förse varandra med goda dataset.

Vetenskap för profession

För några veckor sedan invigde vi Kliniskt träningscentrum (KTC). Centret gör det möjligt för våra studenter, blivande sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor, att under realistiska förutsättningar färdighetsträna olika moment i mötet med och behandlingen av patienter. Olika situationer och miljöer simuleras, agerandet studeras och i efterhand tolkar studenten tillsammans med lärare och kurskamrater skeendet. Vi har idag vid Högskolan i Borås utbildning och forskning inom vårdvetenskap av mycket god kvalitet. Det kliniska träningscentrat tillför ytterligare möjligheter och kvalitet. Centrat kommer också att vara tillgängligt för våra samarbetspartners för kompetens- och verksamhetsutveckling och samtidigt följaktligen också utgöra ett led i en ökad samverkan med aktörer i vår omvärld.

Kliniskt träningscentrum adderas nu till en uppsättning av fysiska miljöer och infrastruktur vid högskolan som stödjer utbildning och forskning och samverkan. Vi har ett handelslabb där bland annat nya koncept för butiker, former för exponering av varor och system för märkning och informationsgivning kan visas och provas. Vi har ett showroom för produkter och material framtaget inom Smart Textiles. Vi har också välutrustade labb och en fullskalig anläggning för textil produktion. Väl fungerande miljöer där forskning, utveckling och utbildning möts är en viktig kvalitet och ett kännetecken för högskolan. Våra miljöer som stödjer färdighetsträning och växelverkan mellan teori och praktik beskriver innebörden av vår mission vetenskap för profession.

En arbetsmarknadsdag där studenter och blivande arbetsgivare möts är också en viktig kvalitet för ett lärosäte med fokus på samverkan och vetenskap för profession. Vår arbetsmarknadsdag benämns STARK-dagen och genomfördes i slutet av förra veckan. Närmare hundra utställare fanns på plats för möte med studenter för diskussioner om möjligheter till kommande anställningar, praktikplatser eller samarbete i kommande examensarbeten. Det var några mycket intensiva timmar i våra lokaler. Jag är övertygad om att många för framtiden betydelsefulla kontakter knöts.

Ett viktigt och gott stöd från Sparbanksstiftelsen Sjuhärad

Sparbanksstiftelsen Sjuhärad är en av högskolans över tiden mest betydelsefulla finansiärer. Totalt sett har stiftelsen tillfört högskolan närmare 70 Mkr i forskningsanslag och därigenom i hög grad bidragit till uppbyggnaden av vår forskningsverksamhet. Under senare år har området resursåtervinning fått god finansiering och tack vare stöd från stiftelsen har vi kunnat stärka området.

Årets tilldelning är närmare 2,4 Mkr, vilket är en ökning jämfört med föregående år. De största anslagen gick till projekt om redesign av textilier, återvinning av nanokompositer och finansiering av en gästforskare inom området utveckling av handel. Medlen stärker tre etablerade forskningsområden inom högskolan och stödjer oss i att befästa men också att utveckla kompletta akademiska miljöer.

Utöver medel till forskning har högskolans utbildningsverksamhet tilldelats medel. Här handlar det huvudsakligen om finansiering av examensutställningar inom det textila området. Medlen ger möjligheter till att verkligen visa vad våra studenter kan göra. Utan Sparbanksstiftelsen hade en för högskolan och regionen rad olika aktiviteter kopplat till examensarbetena inte kunnat genomföras med den kvalitet och i den omfattning som nu gäller.

En annan viktig del som inte heller innefattas i de 2,4 Mkr är vårt samarbete i genomförandet av Days of Knowledge. Här satsar stiftelsen ytterligare medel som gagnar högskolans utveckling och profilering. Days of Knowledge är en manifestation för hållbar utveckling och de genomförda arrangemangen 2014 och 2015 har varit mycket uppskattade. Föreläsningar och fokus på goda prestationer inom hållbarhetsområdet har inspirerat många att i sin undervisning och forskning fokusera på hållbarhet. I år genomförs Days of Knowlegde den 19 oktober. Denna gång är temat internationalisering som en självklar del i att utveckla och etablera en hållbar samhällsordning.

Data-driven innovation – Boråsseminarium i Bryssel

Högskolan i Borås arrangerade ett seminarium i Sverigehuset i samband med ett besök i Bryssel den 26-27 april under rubriken ”Data-driven innovation”. Det var det tredje i rad som genomförts sedan starten av denna seminarieverksamhet våren 2013. Seminarierna, som riktar sig till verksamma inom olika typer organisationer i Bryssel med utbildning, forskning och innovation på agendan, har fokus på aktuella forskningsområden hos oss. Syftet är att översiktligt sprida kunskap om högskolans verksamhet, men också att vid varje tillfälle uppmärksamma ett specifikt styrkeområde. Vi har tidigare genomfört seminarier om textil, design och resursåtervinning respektive akut och prehospital sjukvård. Denna gång var således temat digitalisering och data-driven innovation.

Presentationen hölls av professor Jan Nolin, som engagerat och insiktsfullt redogjorde för den kraftfulla teknikutveckling som sker inom digitaliseringsområdet och de utmaningar som denna utveckling innebär, alldeles oavsett om denna karaktäriseras som en revolution eller reformation. Möjligheterna till verksamhetsutveckling baserat på digitalisering är oändliga med förbättrade produkter, tjänster och processer. En gynnsam utveckling förutsätter både sakkunskap och processkunskap hos organisationer och användare för att kunna ta emot innovationerna på ett ändamålsenligt sätt.

Ett viktigt budskap som återkom i de efterföljande diskussionerna var att de nya smarta verktygen och tillämpningarna måste sättas in i sitt samhälleliga sammanhang. Allt är inte till fördel och mycket mer kunskap behövs om förhållningssätt till och användning av nya verktyg. Ett bekymmer i jakten på relevant kunskap är att nästan alla utlysningar om forskningsanslag och möjligheter till finansiering av digitaliseringsforskning är fokuserade på teknikutveckling. Det behöver inte vara så att teknikutveckling alltid kommer först och därefter problematiseras ur ett samhällsvetenskapligt och beteendevetenskapligt perspektiv. Det går att göra tvärtom och först prioritera forskning utifrån ett samhällsvetenskapligt perspektiv med fokus på behov och risker med teknikutveckling.

En konklusion vid seminariet var att det behövs en flervetenskaplig ansats för studier av innovationer drivna av de nya förutsättningar som digitaliseringen och den närmast obegränsade tillgången till data och information innebär. Högskolan i Borås har en rad forskagrupper som är och kan vara en del av en satsning inom området digitalisering. En diskussion har också förts mellan lärosäten i Västsverige om en större gemensam bred satsning på forskning om digitalisering och att få ett regeringsuppdrag att få utreda inrättandet av ett forskningscentrum om digitalisering i Västsverige. Det är angeläget att fortsätta driva denna fråga. Seminariet i Bryssel illustrerade det mycket stora forskningsbehov som finns.

« Äldre inlägg