Dags för polisutbildning

På den socialdemokratiska kongressen för snart två veckor sedan meddelades att partiet vill se en ökning med 10 000 nya poliser fram till 2024. Två nya polisutbildningar ska inrättas för att bidra till att klara en kraftigt utökad omfattning på landets polisutbildningar. En polisutbildning ska förläggas till Skåne och här är Malmö högskola utpekad, en annan utbildning i Västsverige. Här nämns Borås och Göteborg som tänkbara orter. Högskolan i Borås har tidigare ansökt om att få bedriva polisutbildning och kunskaper finns inom organisationen kring förutsättningar för och möjliga upplägg på en polisutbildning. För vår del är det en självklarhet att utifrån de uttalanden som gjorts påbörja ett utredningsarbete med sikte mot att när frågan kommer upp, senare under året, kunna skicka in en ansökan som beskriver en polisutbildning av hög kvalitet.

Vi har i de resonemang som förts vid högskolan sett stora möjligheter i de synergier som kan uppstå mellan en polisutbildning och en socionomutbildning. Parallellt med att vi går fram med ansökan om polisutbildning verkar vi för att ges resurser för att bedriva socionomutbildning. En redan befintlig utbildning som stödjer polisutbildning är sjuksköterskeutbildningen – vårt fokus på blåljusverksamhet och ambulanssjukvård är närliggande. Jag är övertygad om att vi kommer att kunna erbjuda kvalitativt hög polisutbildning och att vi kan göra det från och med hösten 2019.

Men vi behöver regionalt stöd. En polisutbildning kräver olika typer av anläggningar, utrustning och utrymmen för att kunna genomföras; idrottshall, övningsbanor för bilkörning och garage för fordonsparken för att nämna några. En kraftig utbyggnad av studentlägenheter måste också till när högskolans verksamhet expanderar. Vi behöver samarbeta nära med inte minst Borås Stad för att kunna lösa en del av de nödvändiga i infrastrukturella behoven och kraven. En hög standard på infrastrukturen och förutsättningarna för utbildningen är en absolut nödvändighet om vårt erbjudande ska vara konkurrenskraftigt.

Jag ser fram emot en spännande utvecklingsprocess, ett positivt besked från Polismyndigheten och framförallt mot att få genomföra polisutbildning med start hösten 2019.

Inga kommentarer

Fortsatt process för universitetskvaliteter och tack Roland

I veckan har styrelsen för Högskolan i Borås sammanträtt. Då fattades beslut om att anställa Jörgen Tholin som prorektor från och med 14 augusti. Jörgen återvänder därmed till vårt lärosäte efter att verkat först som rektor vid Högskolan Gotland mellan åren 2009 och 2013. Därefter har  han varit universitetsdirektör vid Göteborgs universitet. Jörgen har dessutom varit regeringens särskilda utredare och då granskat tillträde till högre utbildning. Han lämnade sitt slutbetänkande i mars 2017. Jag är mycket glad över att han återvänder och tar plats i ledningen av lärosätet som min ställföreträdare. Jörgen kommer att betyda mycket för lärosätets fortsatta utveckling.

Ett informationsärende vid styrelsemötet var frågan om universitetsstatus och den fortsatta processen. I den handling som upprättats med rubriken ”Förutsättningar för universitet” beskrivs hur vi arbetat med att tillföra universitetskvaliteter, vilka omvärldsförändringarna och förutsättningarna är samt vilka ställningstaganden dessa innebär. Följande fem punkter som avslutar handlingen beskriver vad som kommer att hända härnäst:

  • Att genomföra en fördjupad självvärdering av högskolans styrkor och utmaningar varefter extern bedömning ska ske av högskolans samlade verksamhet.
  • Att fortsatt analysera förutsättningar för och konsekvenser av att högskolan erhåller universitetsstatus.
  • Att belysa det regionala stödet för ett tredje universitet i Västsverige.
  • Att belysa förmodade konsekvenser för lärosätesstrukturen i Västsverige och då särskilt för övriga högskolor.
  • Att inför förslag till verksamhetsplan för Högskolan i Borås 2018-2020 analysera strategiskt viktiga fokusområden för verksamheten.

Ett annat informationsärende var ett första utkast i form av PowerPoint-bild till verksamhetsplan för 2018-2020. En diskussion följde kring nyheten om att två nya polisutbildningar ska inrättas. Styrelsen gav uttryck för ett starkt stöd för att vi ska gå vidare och aktivt verka för att vi ska bli det lärosäte som tilldelas uppdraget i Västsverige. Till frågan om polisutbildning återkommer jag i kommande bloggar.

Styrelsemötet var det sista för den styrelse som tillträde i maj 2013. Många nya ledamöter tillträder nu och jag vill passa på att tacka alla avgående ledamöter för värdefulla insatser och för ett gott styrelsearbete. Ett alldeles särskilt tack riktas till avgående ordföranden Roland Andersson. Han har varit ordförande i två perioder, dessförinnan vice ordförande under flera perioder och ledamot under många år innan dess. Det har varit en stor förmån att få arbeta tillsammans. Roland har betytt mycket för högskolans utveckling med sin klokskap, tydlighet och förmåga att gå från ord till handling. Han har också betytt mycket för mig personligen genom råd och stöd för ställningstaganden. Hjärtligt tack, Roland. Jag ser fram emot ett fortsatt gott samarbete.

Inga kommentarer

En tyst minut

Måndagen den 10 april hölls en nationell tyst minut med anledning av attentatet i Stockholm. På Högskolan i Borås samlades studenter och medarbetare i Vardagsrummet för att delta och jag inledde den tysta minuten med följande.

Det är obegripligt och avskyvärt. Fredagen den 7 april 2017 strax före klockan tre stal en fullkomligt hänsynslös person en lastbil och satte fart utmed Drottninggatan i Stockholm. Han mejade ned allt som kom i hans väg fram till dess att lastbilen körde in Åhléns varuhus. Ohyggliga scener utspelades under vansinnesfärden och fyra människor fick sätta livet till, flera är allvarligt skadade och lemlästade. Det är omöjligt att finna ord och ofattbart hur någon eller några kan planera att göra något sådant här. Men det har hänt tidigare, i Nice, Berlin, Jerusalem, London och nu även i Stockholm.

Mina tankar går till de drabbade och deras nära och kära vars liv aldrig kommer att bli desamma igen. För många kommer denna soliga fredagseftermiddag som bjöd på stora förväntningar inför en stundande helg istället bjuda på förfärliga och outplånliga minnen och bilder.

Det är en orolig värld vi lever med obegripligt och besinningslöst våld som manifesteras om och om igen. Vi var flera medarbetare vid vår högskola som var i Stockholm i fredags och upplevde en stad som förbyttes i kaos och panik. Nästa resa till Stockholm kommer att bli speciell för många och kanske hade jag helst varit hemma. Men det går inte. Vi måste mötas. Våra centrala samhällsinstitutioner och demokratins hjärta finns i huvudstaden. Vi måste fortsätta att utveckla våra internationella relationer. Vi måste värna öppenheten och vi får inte bli rädda. Vi måste motverka extremism och våld och visa vår avsky genom att fortsätta att vara och göra som förut. Det är inget nytt Sverige som möter oss idag. Det är samma starka och öppna demokrati som tidigare, men vi har blivit mycket uppmärksammade på allas vårt ansvar att värna det öppna demokratiska samhället.

Inga kommentarer

Många möjligheter i resursfördelningen för samverkan

Forskningspropositionen ”Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft” betonar vikten av ökad samverkan mellan universitet och högskolor och det omgivande samhället. För att skapa tydliga incitament för lärosätena att samverka föreslås att mått på samverkan tillsammans med extern forskningsfinansiering och bibliometri ska vara en grund för fördelning av de tillkommande statliga forskningsanslagen, ökningen av det så kallade basanslaget. Hur samverkan ska mätas och integreras i fördelningsmodellen ska klargöras i en kommande utredning om nytt resursfördelningssystem. Regeringen planerar att i avvaktan på att modellen är utredd använda de resultat som Vinnova kommit fram till i utvärderingen av lärosätenas samverkan. Resultaten av dessa utvärderingar, pilot ett och pilot två, har legat till grund för resursfördelning från Vinnova. De hävdar i en sammanfattande rapport att samverkan går att mäta i enlighet med de genomförda utvärderingarna.

Forskningspropositionen aktualiserar två frågor. Den ena är om samverkan går att mäta så skarpt att samverkan faktiskt kan användas som ett kvantitativt underlag i en resursfördelningsmodell. Den andra frågan är om resultatet av Vinnovas piloter ska tillämpas i avvaktan på en ny modell träder i kraft, vilket enligt forskningspropositionen skulle kunna vara inför budgetåret 2020. I det aviserade utredningsarbetet kommer frågan om hur samverkan kan mätas och integreras i en resursfördelningsmodell bli en viktig fråga, men även andra kvalitetsaspekter måste utredas och beaktas, som till exempel öppen publicering av resultat, tillgängliggörande av forskningsdata, fokus på hållbar utveckling och jämställdhetsintegrering.

Det är viktigt att inte göra något förhastat och enligt min uppfattning är det tveksamt om Vinnovas modell är tillräckligt skarp. Det har varit nyttigt att beskriva, bedöma och få återkoppling på samverkansarbetet. De genomförda insatserna har varit kvalitetsdrivande, men steget till att använda modellen som grund för fördelning och omfördelning av basanslag är stort. En praktisk omständighet och restriktion är också att alla lärosäten inte deltagit i Vinnovas utvärderingar.

Nya universitet och högskolor missgynnas av en fördelningsmodell baserad på traditionella mått på kvalitet i forskning (det vill säga publicering, citering och externa medel) och skulle gynnas av att samverkan ingår. Då handlar egentligen frågan om integrering av samverkan också om att stödja nya universitet och högskolor. I avvaktan på att utredningen om resursfördelningssystemet genomförs är det mest naturliga att en relativt sett större andel av tillkommande medel i forskningspropositionen tilldelas nya universitet och högskolor. Det kan ske på flera olika sätt, bland annat genom att använda den modell som tillämpades vid fördelning av ökade basanslag i budgetpropositionen för 2016. Här grupperades lärosätena  och tilldelades i stort sett lika stora potter. Det kan också ske genom att tilldela lärosätena en miniminivå på basanslaget i relation till anslaget till utbildning. Detta är för övrigt en betydligt bättre modell än garantibelopp per helårsstudent. Det är viktigt att regeringen fullföljer den satsning på högskolor som poängteras i forskningspropositionen. En indirekt effekt blir samtidigt att lärosäten som är bra på samverkan stöds. Jag passar på att återkomma till ett förslag som jag framfört tidigare; nämligen att lärosäten med certifierade miljöledningssystem bör premieras i särskild ordning.

Inga kommentarer

Hållbart koncept i Science Park Borås

Hösten 2015 invigdes Science Park Borås. Efter ett intensivt och framgångsrikt förankringsarbete var parken äntligen på plats med en styrgrupp med representanter från näringsliv, förvaltning och högskola, en vd och med en preliminär strategi och verksamhetsplan. Science Park Borås bygger på tre fokusområden: textil, handel och logistik samt samhällsutmaningar och successivt har mål, strategier och planer utmejslats i ledning och styrgrupp. Under den inledande fasen har framförallt projekt inom området textil och mode bedrivits. Det är naturligt med tanke på redan upparbetade kontakter och idéer samt en given inriktning för en Science Park med hemvist i Borås

Ett projekt som kommit långt och som också redan var igång när parken invigdes officiellt är re:textile. Projektets syfte är att möjliggöra en affärsverksamhet inom textil och mode med mindre förbrukning av råvaror. Strukturer för cirkulära flöden utvecklas och som också innefattar designfasen. Det vill säga redan i designen av textilierna klargörs hur en återanvändning kan ske när textilien är uttjänt. Innebörden av re:design är att textilien tillförs nya egenskaper och blir som ny. Projektet har rönt stor uppmärksamhet och har stor potential.

Ett annat pågående projekt är Konfektionsfabrik 4.0. Det handlar om att ta till vara de möjligheter som migrationen innebär med nyanlända kompetenta sömmerskor som kan matcha företagens behov av ökad inhemsk sömnadsproduktion. Projektet ger individen ett yrkesmässigt sammanhang och inkludering i arbetsliv och samhälle genom att en kompetens tas tillvara.  För svensk textil- och modeindustri kan det vara starten på sömnadsproduktion i större skala på hemmaplan. Ett arbete pågår nu med att undersöka förutsättningarna för ett genomförande. Det finns viktiga och höga ambitioner i projektet och vi är många som ser fram emot fortsättningen.

De båda nämnda projekten är angelägna och beskriver också tillsammans den övergripande inriktning som Science Park Borås har mot hållbarhet i en bred bemärkelse och bidrar till att hantera globala och lokala samhälleliga utmaningar. Projekten inom Science Park Borås utmärks av en hög grad av tillämpning och en närhet till avnämare och samarbetspartners. De är goda exempel på innebörden av Vetenskap för profession med en betoning på profession. En viktig utmaning för Science Park Borås är att hantera balansen mellan vetenskap och profession, mellan teori och praktik. Det handlar om att finna forskningsfrågorna i projekt med starkt fokus på utveckling och därigenom skapa en kapacitet av lärare och forskare inom högskolan för genomförande av olika typer av projekt. Det är också en fråga om att återföra vunna kunskaper till våra studenter och engagera dem i pågående utvecklingsprojekt inom den innovationsmiljö som nu successivt byggs upp.

Det är mycket positivt att Borås nu har en etablerad Science Park med en viktig inriktning och stor utvecklingspotential.

Inga kommentarer

Tillitsbaserad styrning och reformerad resurstilldelning

Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) genomförde tidigare i veckan förbundsförsamling med Högskolan i Kristianstad som värd. Mötet inleddes denna gång med ett seminarium med rubriken ”Tillitsbaserad styrning och reformerad resurstilldelning”. Seminariet baserades på en arbetsrapport författad av Marianne Granfelt, Anders Söderholm och mig själv. Rapporten bygger huvudsakligen på personliga intervjuer med tolv rektorer vid lärosäten med olika historik, förutsättningar och inriktning. Intervjuerna har handlat om rektorernas ideal för den statliga styrningen av universitet och högskolor, och om vilka problem och utmaningar de ser i dagens ordning.

Det finns tre utgångspunkter för rapporten. En ny modell för styrning och resurstilldelning ska befrämja ett profilerat högskolelandskap, befrämja ökad självständighet för lärosätena och vila på tillit mellan principal och agent. Grundbultar i en reformerad modell och förslag till tillämpningar som stödjer profilering och självständighet redovisas i rapporten och föredrogs på seminariet. Den reformerade modellen innefattar ett samlat anslag för utbildning och forskning som inkluderar fria medel för strategiska satsningar och omfördelningar, en utvecklad och äkta dialog mellan regeringen och lärosätena där särskilda profiler och satsningar vid lärosätena kan bestämmas samt ett samlat system för kvalitetssäkring baserat på ett stort eget ansvar för lärosätena. Förslagen följer rektorernas ideal och uppfattningar, resultat av tidigare utredningar och ställningstaganden från SUHF samt har en tydlig fokusering på de resultat som uppnås.

Det blev en mycket livgivande och bra diskussion som följde, med flera invändningar och betänkligheter från rektorer och förvaltningschefer kring de förslag som redovisades. Betydelsen av ett samlat anslag för utbildning och forskning råder det delade meningar om. Det finns risker i att en obalans kan uppstå mellan de båda verksamhetsgrenarna, den ena verksamheten utvecklas på bekostnad av den andra. En annan invändning var att politiken aldrig kommer att acceptera ett samlat anslag, det är inte aktuellt eftersom universitet och högskolor redan idag har ett stort eget handlingsutrymme. Den huvudsakliga invändningen mot en utvecklad dialog är risken för ökad styrning från regeringen snarare än möjligheter för profilering baserad på lärosätets mål och strategier. Det är regeringen som fördelar medel och därav följer att den kan komma att i för hög grad styra vilka särskilda satsningar som lärosätena vill göra. En invändning handlade också om att det inte var fört i bevis att de föreslagna lösningarna faktiskt innebär bättre utbildning och forskning.

En intressant och viktig notering är de diskussioner som uppstår vid övergång från mer övergripande idéer och föreställningar om vilka förutsättningar som lärosätena ska ges för att utveckla verksamheten till mer konkreta förslag. Långsiktighet, förutsägbarhet, utrymme för strategiska satsningar och självständighet är viktiga egenskaper som alla är överens om men när resonemangen övergår till hur det ska åstadkommas blir det mer på allvar och mer problematiskt. Att anlägga ett styr- och resursfördelningsperspektiv har just den effekten att konkretisering sker.

Det är viktigt att påpeka att modeller för styrning och resursfördelning är verktyg. Styr- och resursfördelningsmodeller är medel för att tydliggöra ansvar och relationer, och förändring av modeller och metoder kan bryta mönster och stödja verksamhetsutveckling. Ett samlat anslag markerar att utbildning och forskning hänger samman. Det kan vara ett medel som befrämjar självständighet och som innebär viktiga strategiska omfördelningar, åt ena eller andra hållet, mellan utbildning och forskning och det kan innebära satsningar på nya verksamheter. En utvecklad dialog kan innebära möjligheter till särskilda satsningar till gagn för hög kvalitet i utbildning och forskning.

Diskussionen om styrning, ledning och resursfördelning fortsätter och med tydligt fokus på vilka förändringar som bör ske i syfte att stärka kvaliteten i utbildning och forskning. Och vi ser alla fram emot regeringens direktiv till den, i forskningspropositionen ”Kunskap i samverkan”, annonserade utredningen som ska lämna förslag till ”principer och former för högskolans resurstilldelning och styrning”.

Inga kommentarer

Tillträdesutredningen överlämnad – en första kommentar

Roligt att se att utredaren valde en bild från högskolans campus med statyn House of Knowledge i förgrunden.

För nästan precis ett år sedan tillsattes ”Tillträdesutredningen” med Jörgen Tholin, universitetsdirektör vid Göteborgs universitet, som särskild utredare. Utredningens exakta benämning är: Ett öppnare och enklare system för tillträde till högre utbildning på grundnivå. Direktiven uttrycker att utredaren ska göra en översyn av hela systemet för nybörjares tillträde till högre utbildning och lämna ett förslag till ett mer öppet och enklare system. Den tillsatta utredningen och direktiven har föregåtts av en uppfattning inom utbildningssektorn att systemet är i det närmaste ogenomträngligt och att endast ett fåtal personer greppar hur det hänger samman.

Idag kl. 9:20 överlämnade Jörgen Tholin den färdiga utredningen (SOU 2017:20) till statsrådet Helene Hellmark Knutsson. Ministern betonade utredningens stora betydelse och vikten av ett tillgängligt system för tillträde till högskolan. Utredningen är en pusselbit i ett större arbete att tillgängliggöra högre utbildning för alla. Ministern framförde också i sin inledning betydelsen av att alla blivande studenter får sina kunskaper prövade.

Efter en kort presentation av utredningens innehåll av Jörgen Tholin markerade han att tillträde handlar om behörighet å ena sidan och urval å andra sidan. De båda delarna måste noga hållas isär i ett sammanhållet och överblickbart system. Därefter redovisades uppdraget och utredningens bedömning av varför förändring behövs. Här pekade man bland annat på att bestämmelserna för tillträde används för att lösa problem som borde lösas på annan nivå i utbildningssystemet, att högskoleprovet har för stor betydelse och att lärosätenas utrymme för att besluta om tillträde är för begränsat.

Det framlagda förslaget är följdriktigt uppdelat i behörighet och urval. Den grundläggande behörigheten ska uttryckas i kompetenser och ett nationellt behörighetsprov införas där kravet är att sökande ska ha fyllt 24 år. En läsning av utredningen fordras för att kommentera den närmare innebörden av detta. Vad gäller urval föreslås att meritpoängen avskaffas och att lärosätena ges större möjligheter att anpassa urvalet efter utbildningarna. Vidare föreslås förändringar av högskoleprovet. Tre prov på tre år, andel ska vara15% istället för dagens 33% och att den prövande ska ha fyllt minst 19 år. Bra förslag enligt min uppfattning, inte minst införande av en nedre åldersgräns.

Nu följer remissbehandling av förslaget. Utredningens bedömning är att förändringar av tillträdesreglerna med hänsyn till att förutsättningarna ska vara kända för blivande studenter kan träda i kraft tidigast 2022.

 

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Inga kommentarer
« Äldre inlägg