Läsårets sista ledningsråd blev lite speciellt

Jag hade anledning att avslutningsvis rekapitulera vad som hänt under det gångna året vid läsårets sista ledningsråd och inledde därför med vårt firade 40 år 2017 som hade flera viktiga och trevliga jubileumsaktiviteter. Högskolan i Borås visar, i likhet med många andra lärosäten som etablerades under slutet av 1970-talet, en dramatisk utveckling från utbildningsanordnare på grundläggande nivå till lärosäten med kompletta akademiska miljöer samt omfattande och internationellt konkurrenskraftig forskning. Det är en synnerligen anmärkningsvärd utveckling som kräver en ordentlig analys kring hur kraften och potentialen i de unga lärosätena nu bäst tas tillvara.

En viktig fråga i en sammanfattning av läsåret var arbetet med jämställdhetsintegrering. #metoo visade att det förekommer märkliga förhållningssätt, oacceptabla handlingar och agerande inom universitet och högskolor. #metoo visade att vägen är snårig mot en jämställd akademi. Arbetet med jämställdhetsintegrering måste intensifieras.

Intressanta händelser i vår omvärld som vi har haft att förhålla och engagera oss i under året är utredningen om förändrad styrning och resurstilldelning (STRUTEN) och internationaliseringsutredningen. Båda utredningarna, som befinner sig i lite olika faser, kan komma att innebära förändrade förutsättningar för vår verksamhet, möjligheter till profilering och fler utresande studenter.

Vi har inom lärosätet fortsatt att utveckla vår verksamhet och drivs av att åstadkomma hög kvalitet i utbildning, forskning, samverkan och verksamhetsstöd, ytterst för att tillse att våra studenter ges de bästa förutsättningarna att möta arbetslivet. En spännande vardag har förenats med arbete med några tidskrävande aktiviteter. Vårt kvalitetssäkringssystem granskas under året och stora insatser har gjorts för att i vår självvärderingsrapport beskriva det systematiska arbetet för att säkra kvalitet inom utbildningen. Den femte juni skickades rapporten till Universitetskanslersämbetet (UKÄ). I höst väntar platsbesök från den av UKÄ utsedda bedömargruppen. I februari 2019 får vi utlåtandet om kvaliteten på vårt kvalitetssäkringssystem.

Högskolan i Borås och särskilt Textilhögskolan och Science Park Borås har sedan sommaren 2017 varit involverade i en diskussion kring etablering och placering av en av regeringen finansierad plattform för utveckling av hållbara textilier och ett hållbart mode. Vår uppfattning var att en tydlig fysisk hemvist för plattformen måste skapas och att det bäst görs här i Borås. Frågan bereddes inom regeringskansliet och våren präglades av osäkerhet kring utfallet och när beslut skulle fattas och besked lämnas. I samband med Innovationsriksdagen, som i arrangerades av Science Park Borås och Borås inkubator, i mitten av april kom beskedet. Det blev vi. Beslutet är en bekräftelse på vår och våra samarbetspartners kvalitet och utvecklingskraft. Det här är en jättemöjlighet att bygga en forsknings- och utvecklingsmiljö i Borås med internationell slagkraft.

Den tredje stora insatsen, som jag hade förberett att nämna vid ledningsrådet, var ansökan om att få genomföra polisprogrammet. Mitt under ledningsrådsmötet fick jag ett samtal. Det var från Polismyndigheten som meddelade att den föreslår regeringen att Högskolan i Borås ges i uppdrag att genomföra polisutbildning i västra Sverige. Det var ett mycket glädjande besked. Nu väntar vi på bekräftelse från regeringen som enligt uppgift kommer att fatta beslut på regeringssammanträdet nästa vecka. Inget talar för något annat än att regeringen kommer att följa Polismyndighetens förslag. Många har gjort stora insatser inom och utanför högskolan i arbetet med att skapa förutsättningar för att ge polisprogrammet och ta fram en bra ansökan. Vilken fin känsla för oss alla att få njuta några veckors ledighet med ett positivt besked om att vi nu äntligen kommer att kunna starta polisutbildning.

Inga kommentarer

En sommarhälsning

Vi har haft en ljuvlig försommar med en sammanhängande värmebölja med svaga fina vindar och vi har kunnat göra allt det där som hör en bra sommar till. Jag hoppas att ni alla haft möjlighet att njuta av det fina och tillåtande vädret. När dessa rader skrivs har några regnskurar dragit förbi och det känns riktigt bra och rätt att vattenreservoarerna fylls på och gulnande gräsmattor och ängar väts. En konsekvens av den fina försommaren och allt som redan är gjort är att vi kan ta oss an sommarsemestern mer avslappnat. Det är inte heller hela världen om det inte är soligt hela tiden, och det är mer legitimt att trots fint väder söka upp skuggan eller vara inomhus, ligga på soffan och läsa en god bok eller titta på en usel svensk 30-talsfilm på tv.

Hursomhelst är semestern välkommen efter ett intensivt läsår. Vi har stärkt högskolan och tagit ytterligare steg mot målet med kompletta akademiska miljöer inom samtliga prioriterade områden. Vi har utvecklat vår hållbarhetsprofil och fått bekräftelse på vår höga kvalitet, bland annat genom Universitetskanslersämbetets utvärdering. Vi har också tilldelats regeringsuppdraget att etablera en plattform för utveckling av en hållbar textil- och modeindustri. Vi är nationellt centrum för forskning, utveckling och utbildning inom textil och mode. Vi har hög kvalitet på våra utbildningar och omfattningen på vår forskning fortsätter att öka. Vi är duktiga på samverkan och vi har en hög kvalitet på vårt verksamhetsstöd. Verksamheten utvecklas, men allt är inte frid och fröjd. Vi måste fortsätta vårt arbete med att förbättra arbetsmiljön. Vi behöver också ta sviktande söksiffror inom vissa utbildningsområden på allvar och förstå orsakerna till nedgångar och därefter genomföra nödvändiga förändringar och förbättringar.

Det kommande läsåret kommer att bjuda på många intressanta utmaningar för att stärka lärosätet, allt i syfte att kunna ge våra studenter den bästa tänkbara utbildningen och genom vår forskning bidra till en gynnsam och hållbar samhällsutveckling. Kanske är nästa läsår också året då polisprogrammet äntligen, efter stora ansträngningar och ett imponerande arbete med ansökan, startar i Borås. Vi väntar i skrivande stund på beslut och besked.

Innan ett nytt spännande läsår startar väntar välförtjänt sommarledighet för oss alla inom högskolan. Tack för stort engagemang och värdefulla insatser under året. Jag vill också tacka alla våra studenter och samarbetspartners för att ni väljer oss och för många viktiga möten. Jag önskar er alla en avkopplande sommar.

Inga kommentarer

Examen – ett bevis på framgång

Fredagen den 1 juni var det examensdag på Högskolan i Borås. Högtidsceremonier hölls för våra studenter som nu lämnar oss efter fullbordade och framgångsrika studier på grundläggande eller avancerad nivå. Jag hade förmånen att få högtidstala på några av ceremonierna. Det är trevligt, hedrande och inspirerande att få vara med och uppmärksamma goda prestationer och dela den glädje som studenterna känner inför ett väntande yrkesliv. Min förhoppning är att vi har motsvarat deras förväntningar och lagt en grund för ett inspirerande yrkesliv.

Det finns några saker som är särskilt viktiga att framhålla på en examensdag till våra studenter.

• Examen innebär att du genom genomförandet av ett större projektarbete eller examensarbete har visat prov på förmåga att knyta ihop olika typer av kunskaper och färdigheter som förvärvats under åren på högskolan. Delar har blivit en helhet. Det finns all anledning att vara stolt och nöjd med den prestationen.
• Examen från en högre utbildning innebär att du är förberedd för ett första arbete, men också för kommande arbeten i en yrkesutveckling. Högre utbildning lägger en kunskapsgrund och en förståelse för begrepp och modeller och för sammanhang och samband. Den grunden skapar förutsättningar för olika typer av yrkesval och möjligheter att i högre utsträckning forma ditt arbetsliv. Men det kommer en dag då det är dags att fylla på med nya kunskaper och då är du hjärtligt välkommen tillbaka.
• Examen innebär ett ansvar att verka för implementering av Agenda 2030 och de sjutton målen för en hållbar utveckling som FN:s stater ställts sig bakom. Högskolan i Borås har i utbildning och forskning en stark hållbarhetsprofil och ett stort ansvar för att förmedla fakta om, förklara och skapa förståelse för målens innebörd. Det är viktigt att du tar vid och verkar för hållbarhet när du nu möter yrkeslivet.

Ett examenstal i juni är också, liksom den här bloggtexten, ett tillfälle att önska alla en riktigt avkopplande sommar. I denna hälsning inkluderar jag också alla ni studenter som kommer tillbaka till oss efter välförtjänt sommarledighet.

Ha en riktigt skön sommar!

Inga kommentarer

Intressant när riksrevisorerna rapporterar och svarar

I förra veckan var jag i riksdagshuset, närmare bestämt i förstakammarsalen, för att följa finansutskottets utfrågning av Riksrevisionen och deras årliga rapport 2018 och uppföljningsrapport 2018. Utfrågningen bestod framför allt av presentationer av de tre riksrevisorerna och ett fåtal frågor från finansutskottets ledamöter. Riksrevisorerna inledde med att tydligt påminna om syftet med revisionens verksamhet. Det är att verka för hög kvalitet i redovisningen, samt att stärka effektiviteten i statsförvaltningen, förhindra oegentligheter och bidra till demokratiutveckling. Ett bevis på att Riksrevisionen lyckas, eller i alla fall bidrar till hög kvalitet i statsförvaltningen, skulle vara att inga orena revisionsberättelser förekommer. Revisorerna kommenterade också den turbulens som rått före att de tre tillträde i februari 2017. Det är viktigt med arbetsro för att kunna göra ett bra jobb och den finns nu på myndigheten igen.

En rad intressanta frågor för en gynnsam samhällsutveckling baserade huvudsakligen på 35 avslutade effektivitetsgranskningar under året behandlades i revisorernas anförande. Ett konstaterande var att statliga beslut och reformer inte alltid får avsedda och förväntade positiva effekter. Ett sådant exempel är avskaffandet av revisionsplikten för mindre aktiebolag. Det har inte på något sätt bidragit till ökad tillväxt, utan tvärtom växer de bolag som har kvalificerad revision. En annan kritik mot riksdagen var att underlagen för beslut inte sällan är bristfälliga. De finns en reformiver och ett tempo i reformarbetet som gör att många beslut inte är tillräckligt välgrundade. Förändring måste ibland ställas mot vikten av kontinuitet.

Kritik riktades också mot att regering och riksdag inte följer sina egna principer. En sådan är finansieringsprincipen vars innebörd är att staten inte ska tilldela kommuner, landsting och regioner nya uppdrag utan att skicka med nya medel. Så sker inte alltid. En annan är principen om betydelsen av generella statsbidrag och respekten för den lokala nivåns förmåga att fatta beslut om verksamhet och finansiering. Trots principen ökar omfattningen på de specialdestinerade statsbidrag, inte minst delas det ut särskilda medel inom skolområdet och inom hälso- och sjukvården. Bidragen är inte ändamålsenliga. Förekommer bidrag ska de vara tillfälliga, men inte heller det värnar riksdagen om. För att få politiska poänger bryter de mot sina egna principer och får berättigad kritik av sin egen revision. Strategi och långsiktighet får stryka på foten för kortsiktighet.

På en fråga om hur statsförvaltningen och myndigheterna mår, blev svaret att vi har en statsförvaltning i världsklass, men det finns saker att göra. Det finns effektivitetsbrister och svaga kontrollsystem, och det förekommer orena revisionsberättelser. Det finns inget fungerande ramverk för statens årsredovisning. Den följer budgetlagen vilket ger ett större manöverutrymme och en otydlighet om utveckling och tillstånd. En ständig problematik inom offentlig verksamhet är balansen mellan effektivitet och rättssäkerhet. Ett exempel på evig balansgång är arbetet inom Försäkringskassan. Det är viktigt, underströk revisorerna, att inte underskatta de unika värdena i offentlig verksamhet. Tuffa krav på kompetens, saklighet och öppenhet måste ställas på statstjänstemän.

En förändring i riksrevisionens verksamhet är den ska börja arbeta mera med mittfältsrevision, vilket exemplifierades med att revisorerna snabbutreder en fråga som resultat av en upptäckt vid granskningen av en myndighet. Mittfältsrevision innebär, om jag förstod det hela rätt, att utredningar oftare dras igång utan att en färdig revisionspromemoria som pekar på ett problem är klar.

Sammanfattningsvis var det en givande stund i förstakammaren. Något förvånande var jag rätt ensam, undantaget ledamöter i finansutskottet, politiker från andra utskott och berörda tjänstemän.

Inga kommentarer

Audit trails och några skillnader mellan Danmark och Sverige

När det gäller universitet och högskolor finns det stora likheter mellan Danmark och Sverige i den övergripande strukturen och hur man är organiserade. Väldigt mycket är också gemensamt i hur vi försöker åstadkomma och säkra hög kvalitet i verksamheten. Men det finns också skillnader.

Jag har varit och utvärderat i Danmark, då jag ingår i en ackrediteringspanel utsedd av Danmarks Akkrediteringsinstitution. Utvärderingen avser en institutionsackreditering av professionshögskolan University College of Northern Denmark (UCN).

Vår rapport ska lämnas i januari 2019 och beslut om ackreditering fattas därefter av ett särskilt ackrediteringsråd. Det vi granskar är kvaliteten på kvalitetssäkringssystemet. Bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete på lärosätet? Stödjer kvalitetssäkringssystemet utveckling av en kvalitetskultur?

Utvärderingspanelen består av fem personer som representerar olika erfarenheter och kompetenser och vi träffas vid fyra tillfällen. Första tillfället är en genomgång av den modell mot vilken kvalitetssäkringssystemet utvärderas. Andra tillfället är ett tredagarsbesök på lärosätet för att ställa förklarande frågor baserat på en upprättad och, i alla fall i det här fallet, mycket omfattande självvärderingsrapport. Det tredje tillfället är ett fyradagarsbesök och denna gång är så kallade audit trails i fokus. Efter det första platsbesöket valde vi ut särskilda fokusområden som vi sedan på grundval av dokumentation och en mängd gruppintervjuer följde uppifrån och ned, nedifrån och upp. Det fjärde tillfället är en gemensam genomgång av förslaget till slutrapport.

Det tredje tillfället har nu genomförts och metoden audit trails använts. Mitt ansvar var att särskilt granska det sätt på vilket utbildningarnas kunskapsunderlag säkras och att detta sker på ett systematiskt sätt på olika nivåer. Med kunskapsunderlag avses såväl relevant forskning, befintlig praxis och aktuella utvecklingstrender. Ett särskilt krav är att utbildningarna ska bygga på att ny kunskap tillförs. Ett relevant kunskapsunderlag innebär systematisk förnyelse av kunskapsunderlaget och fordrar en förmåga att se framtida behov av ny kunskap.

Kravet på forskningsankytning betyder emellertid inte att det behövs aktiva forskare och starka egna forskningsmiljöer inom alla utbildningar, det räcker med att lärarna är kunniga om andras forskning och vet var fronten befinner sig. Metoden audit trails ger intressant kompletterande kunskap kring hur kvalitet säkras. De tre övriga audit trails behandlade kvalitetssystemets delar och hur de hänger samman, kvalitetssäkring av utbildningens organisation samt uppföljning av praktikutvärderingar.

Det finns naturligtvis stora likheter mellan Danmark och Sverige, men det finns även skillnader. I det danska systemet syns en mycket tydlig skillnad mellan universitet å ena sidan och professionshögskolor å andra sidan. Det är ett tydligt binärt system där vare sig förutsättningar, förväntningar eller ambitioner finns att bygga upp egna starka forskningsmiljöer inom professionshögskolorna. En annan skillnad är hur högskolandskapet förändrats. Idealet är större institutioner och en mängd fusioner har genomförts under de senaste åren. UCN är just en sådan tämligen nyligen fusionerad högskola och jag uppfattade inte under mitt besök, och inte heller förra gången, någon kritik mot detta. Vad gäller kvalitetssäkring tog sig den genomförda fusioneringen uttryck i metodfrihet på lokal nivå. Skillnader mellan olika utbildningar i sättet att till exempel genomföra kursutvärderingar accepterades som följd av skilda traditioner, men också på grund av skillnader i förhållningssätt och praxis mellan branscher.

En ytterligare noterbar skillnad är att perspektivet Agenda 2030 och resonemang kring hur de 17 målen ska kunna implementeras var nedtonad. Ingen av alla studenter, medarbetare och chefer vi träffade tog upp Agenda 2030 spontant under intervjuerna. Därmed inte sagt att hållbar utveckling inte är viktigt, men verktyget att diskutera framtid och problem i förhållande till Agenda 2030 och de 17 målen tillämpas inte.

Inga kommentarer

Vi är beredda för den femte polisutbildningen i västra Sverige

Då var det så gott som klart. Det blir med stor sannolikhet en femte polisutbildning i landet. Polismyndighetens genomgång av de nuvarande fyra lärosätena visar att de inte har kapacitet att utbilda ett tillräckligt antal polisstudenter för att nå de uppsatta målen. Det behövs ett lärosäte till och det ska vara beläget i västra Sverige. Polismyndigheten gör bedömningen att förutsättningarna för utbildning av poliser vid ett femte lärosäte finns i västra Sverige. Därför ska de nu undersöka möjligheten att etablera polisutbildning vid ett lärosäte i västra Sverige. Start av utbildningen ska ske våren eller hösten 2019.

Senast den 31 maj ska en komplett intresseanmälan för att genomföra polisprogrammet ha kommit in till Polismyndigheten från intresserade lärosäten. Vi på Högskolan i Borås arbetar nu med att färdigställa vår intresseanmälan.

Vi har ett mycket starkt erbjudande och det finns ett stort engagemang för att etablera en polisutbildning hos både medarbetare och ledning liksom hos våra samarbetspartners, exempelvis Göteborgs universitet som kommer att medverka i genomförandet. Vi ser fram emot kommande beslut och besked. Vi vet att vi kommer att kunna genomföra Polisprogrammet med hög kvalitet i alla dess delar.

Det här är våra argument.

Vi :

  • kan starta redan våren 2019 med 144 polisstudenter,
  • har ett avtalsreglerat avtal med Göteborgs universitet,
  • har vana att bedriva professionsutbildningar med hög kvalitet,
  • har befintliga ytor för radiosal, kriminaltekniskt laboratorium, datasalar, lärosalar, förhörsrum, omklädningsrum i anslutning till träningslokaler och garageplats för 16 bilar med tillhörande förråd,
  • tillgång till externa ytor i nära anslutning till campus
    (500 m) för grepphall, övningslokaler, materialförråd, körgård och träningslokaler,
  • löfte från Borås Stad avseende byggande av en skjutbana med en byggtid om 9 till 12 månader (bygglov och miljöprövning klart),
  • löfte från Borås Stad om att säkerställa tillgång till tillräckligt antal studentbostäder,
  • en omgivning med geografisk spridning som speglar storstad, småstad och landsbygd med olika socioekonomiska miljöer inklusive nio särskilt utsatta områden,
  • i förhållande till befintliga utbildningsorter ett bra geografiskt läge i ett av landets största rekryteringsområden för studenter och lärare (ca 1,7 miljoner invånare) för polisutbildning och fortbildning av poliser,
  • möjlighet att utveckla vidare- och fortbildning för redan yrkesverksamma poliser som en självklar del i att bygga en stark utbildnings- och forskningsmiljö (från grundutbildning till vidareutbildning och utbildning på avancerad nivå samt forskning),
  • ett samlat campus mitt i Borås city där Polisprogrammet kommer att integreras.
Inga kommentarer

Polisutbildning i Västsverige – Borås ett starkt alternativ

Högskolan i Borås lämnade i mitten av november 2017 in en intresseanmälan till Polismyndigheten för genomförande av polisprogrammet. Anmälan var en komplett ansökan och skickades in samtidigt som Malmö högskola, numera Malmö universitet, skickade in sin intresseanmälan. Malmös bereddes och har nu fått uppdrag att bedriva polisutbildning. Vår intresseanmälan lades tills vidare åt sidan eftersom polisutbildning i Skåneregionen prioriterades.

Nu har turen kommit till Västsverige. För två veckor sedan genomfördes ett informationsmöte för lärosätena i Väst på Polismyndigheten i Stockholm. Vi fick då information om polisutbildningen och de speciella förutsättningar som gäller och möjlighet att ställa frågor. Det som nu gäller är att besked om intresse att genomföra polisutbildning lämnas till Polismyndigheten senast 15 maj. Därefter kommer Polismyndigheten att först ta ställning till behovet av en femte polisutbildning. Detta beslut är avhängt vilka möjligheter de fyra befintliga utbildningsanordnarna har att öka omfattningen. Det krävs för att nå målet med 10 000 fler polisanställda 2024 att 1 000 studenter antas varje termin, vilket de fyra befintliga utbildningarna inte klarar idag. Blir beslutet att en femte utbildning ska starta kommer den att förläggas till västra Sverige och lärosätena här bjuds in för att lämna kompletta intresseanmälningar. För vår del är det en självklarhet att gå vidare om möjlighet ges. Vi har ju också redan utarbetat en komplett ansökan. Den behöver nu bearbetas och kompletteras, om det nu blir aktuellt med ytterligare en utbildning, vilket jag tror är sannolikt.

Vi vet att vi kommer att kunna genomföra polisprogrammet med hög kvalitet. Vår planerade och möjliga start är våren 2019. Den omfattning vi resonerat om är att anta 144 studenter per termin  med en lämplig fördelning mellan stationär utbildning och distansutbildning. Det finns mycket som talar för oss som ansvarig för en femte utbildning. Vi svarar väl mot kraven i utbildningsplanen och vår egen kompetens och profil kompletteras av Göteborgs universitet, med vilket vi tecknat ett viktigt samarbetsavtal. Vi har stor erfarenhet av att bedriva professionsutbildningar och en spännande forskningsverksamhet inom bland annat blåljusverksamhet. Ett mycket gott samarbete med Borås Stad säkrar en utvecklad och hög kvalitet på den erforderliga infrastrukturen. I sammanhanget ska också de viktiga kontakterna med polisen i Borås nämnas. En stor fördel med en etablering av en polisutbildning i Borås är också det fina geografiska läget och det stora upptagningsområde som Västra Götaland innebär. Närheten mellan Göteborg och Borås är också betydelsefull i sammanhanget.

En satsning på Borås kommer att innebär ett polisprogram av hög kvalitet och med stor attraktionskraft. Ett viktigt tillskott för att de politiska målen om fler poliser ska nås.

Inga kommentarer
« Äldre inlägg