Polisutbildning i Västsverige – Borås ett starkt alternativ

Högskolan i Borås lämnade i mitten av november 2017 in en intresseanmälan till Polismyndigheten för genomförande av polisprogrammet. Anmälan var en komplett ansökan och skickades in samtidigt som Malmö högskola, numera Malmö universitet, skickade in sin intresseanmälan. Malmös bereddes och har nu fått uppdrag att bedriva polisutbildning. Vår intresseanmälan lades tills vidare åt sidan eftersom polisutbildning i Skåneregionen prioriterades.

Nu har turen kommit till Västsverige. För två veckor sedan genomfördes ett informationsmöte för lärosätena i Väst på Polismyndigheten i Stockholm. Vi fick då information om polisutbildningen och de speciella förutsättningar som gäller och möjlighet att ställa frågor. Det som nu gäller är att besked om intresse att genomföra polisutbildning lämnas till Polismyndigheten senast 15 maj. Därefter kommer Polismyndigheten att först ta ställning till behovet av en femte polisutbildning. Detta beslut är avhängt vilka möjligheter de fyra befintliga utbildningsanordnarna har att öka omfattningen. Det krävs för att nå målet med 10 000 fler polisanställda 2024 att 1 000 studenter antas varje termin, vilket de fyra befintliga utbildningarna inte klarar idag. Blir beslutet att en femte utbildning ska starta kommer den att förläggas till västra Sverige och lärosätena här bjuds in för att lämna kompletta intresseanmälningar. För vår del är det en självklarhet att gå vidare om möjlighet ges. Vi har ju också redan utarbetat en komplett ansökan. Den behöver nu bearbetas och kompletteras, om det nu blir aktuellt med ytterligare en utbildning, vilket jag tror är sannolikt.

Vi vet att vi kommer att kunna genomföra polisprogrammet med hög kvalitet. Vår planerade och möjliga start är våren 2019. Den omfattning vi resonerat om är att anta 144 studenter per termin  med en lämplig fördelning mellan stationär utbildning och distansutbildning. Det finns mycket som talar för oss som ansvarig för en femte utbildning. Vi svarar väl mot kraven i utbildningsplanen och vår egen kompetens och profil kompletteras av Göteborgs universitet, med vilket vi tecknat ett viktigt samarbetsavtal. Vi har stor erfarenhet av att bedriva professionsutbildningar och en spännande forskningsverksamhet inom bland annat blåljusverksamhet. Ett mycket gott samarbete med Borås Stad säkrar en utvecklad och hög kvalitet på den erforderliga infrastrukturen. I sammanhanget ska också de viktiga kontakterna med polisen i Borås nämnas. En stor fördel med en etablering av en polisutbildning i Borås är också det fina geografiska läget och det stora upptagningsområde som Västra Götaland innebär. Närheten mellan Göteborg och Borås är också betydelsefull i sammanhanget.

En satsning på Borås kommer att innebär ett polisprogram av hög kvalitet och med stor attraktionskraft. Ett viktigt tillskott för att de politiska målen om fler poliser ska nås.

Inga kommentarer

Högskolan mitt i byn

Vårt uppdrag är att bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet. En viktig utgångspunkt är att allt det vi gör ska vara bra för våra studenter och förbereda dem för ett framgångsrikt och hållbart yrkesliv. För att klara detta behöver vi forskningsanknyta utbildningen, det vill säga säkra att utbildningen bedrivs på vetenskaplig grund och att studenterna får tillgång till aktuell forskning. Vi behöver också ha en stark omvärldsorientering samt en omfattande och djuplodande samverkan med olika typer av organisationer och verksamheter. Vi behöver samverka med andra lärosäten nationellt och internationellt och vi behöver göra det med näringsliv och offentlig verksamhet. Universitet och högskolor är en viktig del av välfärdsbygget. Vi ska vara en mycket aktiv samhällelig aktör. För Högskolan i Borås är det en självklarhet att finnas mitt i skeendet samtidigt som vi tar oss an uppgiften att på vetenskaplig grund kritiskt granska samhällsutvecklingen, till exempel tillkortakommanden att svara upp mot och genomföra målen formulerade i Agenda 2030.

Vid Högskolan i Borås använder vi begreppet integrationsparadoxen för att illustrera vår samverkan med andra aktörer. Dess innebörd är att samverkan är så omfattande och naturlig att vi inte tänker på det i vår vardag. Vi möter och utbyter erfarenheter med företrädare för politik, kultur, förvaltning och näringsliv kontinuerligt och stärker nätverken. Vi arbetar tillsammans för att stärka regionen och ge bidra till en gynnsam samhällsutveckling nationellt och internationellt. Aktuella exempel är ambitionen att etablera polisutbildning i Borås och regeringsuppdraget att etablera en plattform för utveckling av en hållbar textil- och modeindustri.

Ett exempel som konkret illustrerar vår samverkan och ”Högskolan mitt i byn” är de aktiviteter vi hade i förra veckan. Vi genomförde akademisk högtid, där goda prestationer och framgångsrik akademisk karriär, uppmärksammades med gäster bland annat från vår region. Den akademiska högtiden är på våra villkor i enlighet med våra traditioner och ett tillfälle att visa upp vår verksamhet. Den uppskattning vi möter från gästerna i minglet efter den formella ceremonin  är uppmuntrande och en bekräftelse på vår betydelse för regionen och staden. Dagen före den akademiska högtiden invigdes Kari Palmqvists monumentala och dramatiska målning ”Pinocchios avtäckning” inför ett hundratal konstintresserade. Tavlan är fem meter bred och tre och en halv meter hög och fångar den kulturpolitiska debatten i samband med beslutet om att uppföra Jim Dines nio meter höga Pinocchioskulptur i brons benämnd Walking to Borås. Den heta kulturdebatten som fördes för tio år sedan är en del av stadens historia. Tavlan finns nu i högskolans lokaler, den höjer ytterligare kvaliteten på vårt campus och den bekräftar det goda samarbetet med staden.

Inga kommentarer

Årets akademiska högtid

Den akademiska högtiden är ett tillfälle att uppmärksamma goda prestationer och framgångsrika akademiska karriärer och visa vår uppskattning för allt bra som görs inom högskolan. Vi visar också upp vår verksamhet på ett speciellt sätt med procession, kåpor och pedeller. Det är högtidligt och ger en fin inramning när vi uppmärksammar framgångsrikt akademiskt arbete.

Universitet och högskolor över hela världen har ett viktigt uppdrag i att verka för att vetenskapligt baserad kunskap sprids och används som underlag för beslut. Det finns som ett oroväckande kunskapsförakt på många håll i världen och ett ovarsamt sätt att hantera fakta. På sina håll hotas och försvåras arbetet för de som tillhandahåller fakta. Det är inte acceptabelt och det är viktigt att vi agerar.

Det finns en poäng i existensen av en samhällelig institution som inte avkrävs att omedelbart avlämna resultat utan där utrymme finns för att stanna upp, problematisera och kritiskt granska andra och varandra. Allt i syfte att säkra hög kvalitet och förmedla fakta, förklaringar och bidra till ökad förståelse.

Vi har en företeelse hos oss inom akademin som är någon form av grundbult i vår verksamhet och som vi måste värna, vårda och utveckla vid behov. Det är det akademiska seminariet. Seminariet är en fysisk mötesplats där det är fritt fram för alla att framföra och ge sina synpunkter på framlagda texter eller presentationer och pröva och utveckla sina argument. Ett bra seminarium utmärks av öppenhet och pålästa deltagare och av en seminariekultur där tid inte behöver läggas på artigheter och fraser. Det viktigaste är att vänligt, nyfiket och energiskt bidra med motföreställningar. Ett bra seminarium är en fröjd där det kritiska tänkandet och problematiseringen genomsyrar och där en utsaga från en kollega som ”jag har läst sämre” ska uppfattas som något riktigt positivt”, ja till och med som översvallande och ogenomtänkt beröm. Ett  uppdrag för oss inom akademin, i tider där kunskaper och fakta ifrågasätts och med tilltagande krav på effektivisering, är att beskriva betydelsen av det vi benämner akademisk frihet.

Vi har således inom akademin ett viktigt uppdrag att värna de, om man så vill, klassiska akademiska idealen och upprätthålla akademins höga legitimitet. Öppenhet inåt och utåt är nyckelord.

Vi har också ett stort ansvar att svara mot de förväntningar på universitet och högskolor som finns om att vi ska medverka till samhälleliga förbättringar. Detta handlar också om legitimitet. Lärarens och forskarens nyfikenhet ska förenas med en drivkraft att hantera samhälleliga problem. Det finns en kritik mot universitet och högskolor för att i tider där det krävs breda perspektiv och samverkan för att läsa komplicerade problem, så har vi fortfarande ett för starkt fokus på våra discipliner såväl i utbildning som i forskning. Vi ska värna våra ideal, men samtidigt gäller att vi inte kan gömma oss bakom våra traditioner och hävda att vi står utanför välfärdssamhället och välfärdsutveckling. Vi är en del av helheten och en del av nätverken där samverkan är en självklarhet. Vi forskar på och om, men också med de verksamheter vi studerar.

Vi har numera ett utomordentligt verktyg, som hjälp att formulera våra forskningsproblem. FN:s Agenda 2030, de 17 globala målen och 167 delmålen. Det är besynnerligt att inte ännu mer görs inom universitet och högskolor som direkt ansluter till de globala målen eller världens mål som de benämns på andra håll i världen. Fokuseringen på Agenda 2030 skulle kunna vara mer omfattande.

Högskolan i Borås har tre kärnvärden. Vi ska vara välkomnande, gränsöverskridande och utmanande. Vi vill vara och vi vill uppfattas vara ett öppet lärosäte där och dit alla känner sig välkomna, vi ska söka samarbete över alla tänkbara gränser och vi ska vara utmanande. Till det senare hör att vi drivit frågan om universitetsstatus under ett antal år. Min uppfattning är att det är viktigt att fortsätta göra det. Vi är inte politiskt naiva, men det finns tre skäl till att fortsätta; det handlar om att visa vad vi vill, det handlar om att den uttalade ambitionen att bli det tredje universitetet i Västsverige är kvalitetsdrivande och det handlar om att vara aktiva i debatten om ett effektivt högskolelandskap, det vill säga strukturen med sammansättningen av olika typer av universitet och högskolor.

Vi har ett högskolelandskap idag som har utvecklats till något helt annat än det som var avsikten för drygt 40 år sedan när ett stort antal nya och som de då kallades regionala lärosäten bildades. Högskolor är idag inte underleverantörer av studenter till universitetens fördjupningsutbildningar och inte heller av forskningsintresserade lärare till de stora universiteten för att medverka i forskningsprojekt. Vi har kompletta akademiska miljöer och inte oansenliga forskningsbudgetar, men samtidigt inte tillräckligt med ekonomiska resurser i många fall för att fullt ut ta tillvara de profiler som finns och den potential vi har. Det pågår nu en omfattande utredning om styrning av högskolan och former för resurstilldelning, den så kallade STRUTEN. Det är bra. Men låt den utredningen följas av en rejäl översyn av vårt högskolelandskap och hur en ny struktur kan skapas. Det handlar bland annat om att hur ökad mellan samverkan mellan lärosäten kan åstadkommas.

Det går bra för Högskolan i Borås nu. Tillströmningen av studenter till höstens program är tillfredsställande, vi har fått god finansiering av ett antal viktiga forskningsprojekt och vi befinner oss mitt i ett antal utredningar och aktiviteter som handlar om jämställdhetsintegrering, breddat deltagande, samverkan och då särskilt samverkansskicklighet som meriteringsgrund. Vi vet att kvinnor missgynnas av våra meriteringssystem och vi behöver ständigt vara uppmärksam på effekter av befintliga strukturer och system och beredda att förändra när så krävs. Vi behöver öppna högskolan för fler och bredda deltagandet. Några särskilt för framtiden viktiga satsningar för oss är regeringens uppdrag att etablera en plattform för utveckling av en hållbar textil- och modeindustri, en företagsforskarskola i samarbete med Jönköping University med fokus på digital handel, lärarutbildning i samråd med Högskolan i Skövde och nytt EU-finansierat projekt som vi koordinerar om smarta textilier för att stödja dövblinda. Vi tror att vi snart efter mycket arbete kommer att få i uppdrag att genomföra polisprogrammet. Dessa satsningar och framgångar och många fler inte nämnda stärker Högskolan i Borås och gör det möjligt i förlängningen att ge våra studenter ännu bättre utbildning.

Jag gläds också åt den starka hållbarhetsprofil som nu präglar lärosätet. För tio år sedan fanns vi inte på kartan över myndigheter och lärosäten som arbetade med hållbarhet, nu är vi en myndighet och lärosäte som ligger i fronten med ett systematiskt och framgångsrikt hållbarhetsarbete, med diplomerade utbildningar och där forskning om hållbarhet prioriteras. Högskolan ska vara den hållbara högskolan. Som ett led i denna ambition genomförde vi för några veckor sedan en stor intern hållbarhetskonferens. Alla de positiva synpunkter jag fått i efterhand borgar för att intensiteten nu kommer att öka ytterligare i hållbarhetsarbetet. Och som sagt att vi har givits uppdraget att göra textil- och modeindustrin hållbar uppmuntrar och stärker. Det inspirerar till fortsatta ansträngningar för att i akt och mening ge våra studenter de bästa förutsättningarna för att möta arbetslivet och verka för en hållbar utveckling.

Inga kommentarer

Mål och strategidiskussion i styrelsen

Högskolan i Borås styrelse har sammanträtt och genomfört ett strategiseminarium. En utgångspunkt för seminariet var den studie av högskolans möjligheter och problem som genomfördes under hösten 2017 av tre externa granskare. Här framkom att högskolan bör stärka sitt internationella nätverk, tydliggöra innebörden av missionen vetenskap för profession och analysera förutsättningarna för att långsiktigt finansiera kompletta akademiska miljöer. Underlag för styrelsens diskussion var också det befintliga visionsdokumentet, en text som beskriver vägen mot den hållbara högskolan och en beskrivning av förutsättningar för att erhålla universitetsstatus.

Det blev en bra, spänstig och givande diskussion där vi i ledningen fick med oss mycket att arbeta vidare med. En uppfattning var att vi måste bli mycket tydligare i vilka som är våra styrkeområden och genom kvantitativa uppgifter belägga hög kvalitet. Ingen tvivlar på att vi är bra på samverkan och att vi rekryterar brett, men vi behöver beskriva kvaliteterna bättre. Berättelsen om högskolan ska vara underbyggd av nyckeltal. En ökad tydlighet och evidens skulle innebära ökad attraktionskraft och underlätta för oss att rekrytera studenter och medarbetare.

Diskussionen kom mycket att handla om internationalisering och samarbeten med andra lärosäten. Vi har en uppsättning internationella partners. Men det räcker inte som det är nu. Rekommendationen var att finna starka partners genom att utgå från de kontakter och nätverk som våra lärare och forskare har. Bygga underifrån. En väg att gå är att använda den starka hållbarhetsprofil som vi har och hitta partners nationellt och internationellt som arbetar på liknande sätt som vi med att utveckla ett lärosäte som genomsyras av fokus på hållbarhet. Till frågan om samarbete ska läggas att vi under vintern/våren har genomfört möten med tre andra lärosäten i syfte att utbyta erfarenheter och resonera om potentiella områden och frågor för samverkan. Vi har träffat ledningen för Göteborgs universitet, ledningen för Jönköping University och rektor och en grupp forskare inom materialvetenskap från Chalmers. Givande möten och fortsättning följer. Mest specifikt blev fortsättningen med Chalmers där workshops inom materialforskningen nu planeras och kommer att genomföras under hösten. Chalmers kommer också att vara en viktig samarbetspartner för oss i uppbyggnaden av plattformen för hållbart mode och hållbar textil.

Ett sätt arbeta i utbildning och forskning och ha som ram för den berättelse om Högskolan i Borås som nu växer fram är Agenda 2030 och de 17 målen. Det är ett mycket intressant förslag och tilltalande angreppssätt som det finns anledning att fundera vidare kring. Det handlar då om vilka bidrag som högskolan och våra olika inriktningar och miljöer kan lämna kopplat till de 17 målen i syfte att öka kunskaperna och stödja implementering. En utgångspunkt i målen befrämjar flervetenskap.

Ett viktigt område där högskolan måste bli tydligare kring vad som görs, vad som borde göras och vad som kan göras är validering av blivande studenter med yrkeskompetens och nyanlända med ofullständiga dokument eller inga dokument alls. En utgångspunkt som poängterades är att se till vad de blivande studenterna kan och inte till vad de inte kan. Ett viktigt utvecklingsområde för högskolan är också att öka omfattningen av fristående kurser och paket av fristående kurser för att därigenom möjliggöra och bidra till det livslånga lärandet. Universitetsfrågan får inte heller tappas bort. Att ha kompletta akademiska miljöer och samarbeten med starka partners nationellt och internationellt är viktiga kvaliteter för universitetsstatus den dagen då möjligheten att bli universitet erbjuds.

Inga kommentarer

En mycket lyckad och viktig hållbarhetsdag

Strategigruppen för hållbar högskola har genomfört en hållbarhetsdag riktad till medarbetare och kåraktiva studenter. Syftet med dagen var att ge intressanta perspektiv på hållbar utveckling och förmedla kunskap om problem och möjligheter i strävandena efter att nå målen i Agenda 2030. Cirka 200 medarbetare och några studenter deltog. Konferensens syfte var att ge inspiration till fortsatta ansträngningar. Högskolan i Borås ska vara den hållbara högskolan där utbildning och forskning utmärks av fokus på att bidra till implementering av målen i Agenda 2030.

Hållbarhetsdagen var ett tillfälle för Strategigruppen att beskriva vårt utvecklingsarbete och vad vi måste göra för att stärka högskolan. En styrka är att det systematiska arbetssättet bekräftas av ett certifierat miljöledningssystem. En annan styrka är den modell vi tillämpat för att diplomera kurser som uppfyller högt ställda krav på integrering av hållbarhet. En tredje styrka är den omfattande forskningen kring hållbarhet, nu senast bekräftad av regeringsuppdraget att ansvara för etablering av en samverkansarena för en hållbar textil- och modeindustri.

Inbjudna gäster och medarbetare vid högskolan tog vid efter vår inledning. Utvecklingslinjer i det globala miljö- och hållbarhetsarbetet beskrevs. En tydlig bild av grunderna för Parisavtalet och tillkomsten av Agenda 2030 framträdde. I beskrivningarna framträdde det gigantiska problem vi har att klara de uppställda klimatmålen och undvika temperaturhöjningar. Flera av föreläsarna valde specifika mål i Agenda 2030 för att dels illustrera en särskild problematik, dels visa vad som är vägen framåt. Ett av dessa var mål 11 ”Hållbara städer och samhällen”. Budskapet var att den smarta staden är den hållbara staden.

Mål 7 och mål 13 om energitillgång och åtgärder för att bekämpa klimatförändringar var också i fokus. Hastigheten i de försämringar som sker, komplexiteten i den problematik som finns idag och betydelsen av att göra något nu var solklar. Det behövs teknikutveckling, förändringar av beteenden och kraftfulla politiska beslut! Mål 3 ”Hälsa och välbefinnande” uppmärksammades också och ett resonemang kring innebörden av välbefinnande fördes. I en tämligen omtumlande föreläsning under rubriken ”Vad förutsätter det goda livet? Om realistisk hållbarhet” ifrågasattes den förhärskande utgångspunkten att en gynnsam samhällsutveckling bygger på ständig ekonomisk tillväxt. Tillväxt enligt ekonomernas synsätt är inte förenlig med hållbarhet, hävdade föreläsaren. Det handlar inte om ideologiska ställningstaganden utan om att fakta talar sitt tydliga språk om att något annorlunda måste göras.

Det blev en mycket intressant och viktig dag för alla. Diskussioner fördes i några av våra personalgrupper efter konferensen och andra ska följa upp och diskutera budskap och intryck. I Strategigruppen för hållbar högskola väntar en diskussion om hur vi bäst tar tillvara på det som dagen gav.

Inga kommentarer

Regeringen satsar – plattform för hållbart mode och hållbara textilier i Borås

Högskolan i Borås har fått regeringens uppdrag att etablera en nationell plattform för samverkan mellan aktörer som arbetar med att utveckla en hållbar textil- och modeindustri. Det är en mycket angelägen satsning som regeringen gör. Den syftar till att stödja omställning av textil- och modeindustrin och införa cirkulära affärsmodeller till gagn för miljöförbättringar och skydd av människors hälsa. Regeringens satsning är 40 miljoner kronor under perioden 2018-2022.

Det är mycket glädjande att högskolan tilldelats uppdraget. Vid högskolan finns en etablerad miljö för utbildning, forskning och utveckling inom området textil och mode. Ett antal projekt bedrivs med fokus på hållbarhet inom designprocessen, i utveckling av nya material och konstruktion av affärsmodeller som bygger cirkularitet. Högskolan har också ett välutvecklat samarbete med andra aktörer inom området textil och mode. Det finns, vilket också framhålls i underlaget, många aktörer i regionen som är drivande i utvecklingen av ett miljömässigt och socialt hållbart samhälle. Det finns en regional plattform och uppdraget är utveckla denna till en nationell plattform med internationella utblickar. Plattformen ska bidra till att göra Sverige till ett föregångsland inom området textil och mode vad gäller utveckling av cirkulära flöden och tillämpning av cirkulära affärsmodeller.

Det är således ett stort och mycket viktigt uppdrag som tilldelats högskolan. Många har bidragit till att skapa det vi har idag och därigenom möjliggjort satsningen på högskolan. Bland dessa vill jag särskilt nämna Västra Götalandsregionen och Borås Stad. För att lyckas i genomförandet gäller det nu att utveckla nya och gamla samarbeten, att se till att många gör gemensam sak med oss i utvecklingen och etableringen av den nationella plattformen. Företag, industriforskningsinstitut, offentliga organisationer och andra lärosäten kommer att vara och måste vara viktiga aktörer i sammanhanget.

Vi står inför en stor utmaning som vi kommer att göra allt vad vi förmår för att hantera på ett bra sätt och därigenom bidra till en hållbar utveckling och genomförande av målen i Agenda 2030.

Inga kommentarer

Vi tillsammans och Elfsborg

IF Elfsborg är en av landets mest framgångsrika fotbollsföreningar genom tiderna och den dominerande elitföreningen i Borås. Elfsborg har vunnit allsvenskt guld sex gånger, senast 2012, och placerar sig på femte plats i den allsvenska maratontabellen. För många boråsare och Sjuhäradsbor betyder Elfsborg och fotbollen mycket. I relation till antalet invånare har föreningen goda publiksiffror även när laget inte toppar tabellen. Målsättningen för Elfsborg är att vara i topp och att ta nya guld, men konkurrensen hårdnar för varje år inte minst från resursstarka och välorganiserade storstadsklubbar.

Sedan några år tillbaka möts företrädare för Elfsborg, Högskolan i Borås och vår studentkår regelbundet för att informera varandra om verksamheterna och diskutera samarbetsmöjligheter till gagn för alla parter och för Boråsregionen. En del i samarbetet är ett erbjudande till våra studenter att se fotboll live till ett rabatterat pris. En annan del kan vara att högskolan informerar om möjligheter till studier kopplat till att vara elitidrottare. Det handlar då ytterst om kompetensutveckling under tiden som spelare. En satsning på en yrkeskarriär när tiden som proffs är över.

Elfsborg är idag mycket mer än elitfotboll. Just den delen stod i fokus vid vårt möte tidigare i veckan. Elfsborg bedriver sedan ett antal år tillbaka verksamheten ”Vi tillsammans”. Det handlar om aktiviteter där föreningen jobbar med samhällsfrågor och bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Idén utgår från det starka varumärke som Elfsborg utgör för att arbeta för mångfald, integration, sysselsättning och ökad fysisk aktivitet. Man genomför en rad olika insatser som exempelvis träningsläger och matcher för barn, stödjer ungdomar som är på väg att hamna fel i livet för att få dem på rätt väg igen och ordnar sysselsättning för människor som står utanför arbetsmarknaden. Genom ”Vi tillsammans” ges fler möjlighet att spela fotboll, se på fotboll och delta i ett positivt socialt sammanhang. Kärnvärden för ”Vi tillsammans” är attityd, ansvar och respekt.

”Vi tillsammans” är ett intressant projekt att studera och få veta mer om. Hur uppfattas föreningens engagemang av olika intressenter? Hur bidrar ”Vi tillsammans” till en gynnsam samhällsutveckling? Vilket ansvar har en ideell förening för välfärden och vilka är öppningarna och gränserna för en ideell förenings engagemang i samhällsutvecklingen? En studie av ”Vi tillsammans” skulle kunna ge Elfsborg ett bra underlag för den fortsatta utvecklingen, vägval och prioriteringar och skulle också vara ett bidrag från högskolan i det viktiga samarbetet. För Högskolan i Borås och den hållbara högskolan passar en sådan studie väl in som ett delprojekt i pågående arbeten och studier kring organisering av välfärden, stadsutveckling och inkludering i skola och samhälle.

Inga kommentarer
« Äldre inlägg