Besök av Prins Daniels Fellowship med fokus på entreprenörskap

Vi har haft besök av Prins Daniels Fellowship. Det är ett projekt som drivs av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) och som ska inspirera unga människor till att bli entreprenörer, men också att stödja unga entreprenörer genom mentorskap. Projektets kärna är besök på gymnasieskolor och högskolor där föreläsningar, samtal och workshops genomförs för att belysa vad entreprenörskap är, visa upp goda och inspirerande exempel på entreprenörskap och tillsammans med elever och studenter i gruppdiskussioner samtala om hur idéer kan förverkligas. I panelsamtalen och gruppdiskussionerna medverkar prins Daniel tillsammans med några utvalda inspiratörer, personer som är och har varit framgångsrika i förverkligandet av idéer och projekt och utvecklat och etablerat nya verksamheter och företag.

Vid besöket i Borås, där vår stora hörsal på Textile Fashion Center fylldes av studenter och andra intresserade, var en av dessa inspiratörer Boråssonen Martin Lorentzon. En av grundarna av Spotify. Martin har i hela sitt liv drivits av att förverkliga idéer. Han hatar att förlora, det är viktigare att inte förlora än att vinna, menade han. Han framhöll också att företagsutveckling till tre procent handlar om idéer och till 97 procent om genomförande, där det krävs envishet och tålamod. En annan viktig synpunkt var påpekandet från prins Daniel att entreprenörskap inte behöver vara och sällan är de nya spännande idéerna som bryter ny mark och som utmanar rådande ordning och rådande affärsmodeller, utan helt enkelt att etablera sig i redan befintliga branscher och verksamheter.

Jag hade förmånen att i hörsalen hälsa välkommen till Högskolan i Borås och också kommentera hur vi arbetar med entreprenörskap. Vi är ett lärosäte som drivs av att utveckla verksamheten och flytta fram våra positioner i högskolelandskapet. Min förhoppning är att vikten av verksamhetsutveckling och förändringsbenägenhet präglar våra utbildningar. Jag passade också på att understryka att verksamhetsutveckling måste ses i ljuset av att hantera de stora samhällsutmaningarna. Jag framhöll att vi har ett mycket väl fungerande Drivhus i Borås som på ett professionellt och engagerat sätt stödjer våra studenter att se möjligheter och våga satsa. En tredje viktig sak är den mycket kraftfulla miljö som nu växer fram i hög fart kopplat till etableringen av Science Park Borås. Vi skapar på vårt campus en miljö för innovationer som kommer att vara till stor gagn för företags- och verksamhetsutveckling och för kvaliteten på den utbildning och forskning som bedrivs på högskolan. En science park som kommer att få betydelse i vår strävan efter att erhålla universitetsstatus.

Inga kommentarer

På Rosenbad – några noteringar av särskild betydelse

Tidigare i veckan hölls, med anledning av budgetpropositionen och den kommande forskningspropositionen, ett seminarium på Rosenbad riktat till styrelseordförande och rektorer vid universitet och högskolor. Utbildnings- och forskningsministern Helene Hellmark Knutsson medverkade och klargjorde utgångspunkterna, de politiska prioriteringarna och beskrev översiktligt innehållet i budgetpropositionen.

En viktig utgångspunkt är att vår sektor är den största utgiftsposten i statens budget undantaget socialförsäkringen. Sektorn omsätter 67 miljarder, vilket är 1,7 procent av BNP och berör direkt 400 000 tusen studenter och 60 000 medarbetare. Det är en mycket viktig verksamhet poängterade ministern och den måste kunna redovisa hur medlen använts och med vilken kvalitet. Ett nytt kvalitetssystem för utvärdering av utbildning är under införande och ministerns tydliga deklaration om betydelsen av återrapportering visar att någon form av kvalitetsutvärderingssystem kommer att utvecklas och införas för forskning. Den efterlängtade och nödvändiga satsningen på SwePub (Svensk publikationsdatabas) genom tilldelningen av medel till Kungliga biblioteket för utveckling stödjer också denna tolkning av ministerns resonemang.

Tydliga deklarationer gjordes även rörande anställningar och jämställdhet. Internrekryteringen inom lärosätena är alldeles för omfattande, anställningar måste utlysas i konkurrens och rörligheten öka. Förslag om karriärvägar och karriäranställningar kommer i forskningspropositionen. Därefter får vi se vilka förändringar det blir i förordningen. Vikten av en jämställd akademi framhölls också av ministern, inte minst betydelsen av tillsättningar av fler kvinnliga professurer.

En angelägen fråga för regeringen är högskolornas betydelse för det livslånga lärandet. Som en konsekvens av relativt sett minskade utbildningsanslag har universitet och högskolor tvingats att stänga eller vila fristående kurser för att behålla programutbildningarna. Detta är och har varit besvärande. Fristående kurser har många viktiga poäng för det livslånga lärandet och möjligheten för yrkesverksamma att med jämna mellanrum komma tillbaka till akademin för påfyllning av ny kunskap. Det handlar också om låga trösklar till högre utbildning. De akademiska studierna börjar med en fristående kurs, intresse väcks och en programutbildning följer därefter. Vår ministers uppfattning är att universitet och högskolor måste förändra förhållningssättet till fristående kurser. Det är också aktuellt att se över ersättningsmodellen så att lärosäten som satsar på fristående kurser inte straffas av lägre ersättning på grund av låg genomströmning. Det är riktiga bedömningar, men problemet är också att utbildningsanslaget måste öka. Det är svårt att förstå den vällovliga och massiva satsningen på forskning i ljuset av en utebliven satsning på utbildning, undantaget lärarutbildning. Varför räcker pengarna till det ena, men inte till det andra?

Jag vill också nämna att frågan om styrning togs upp som hastigast under seminariet, utan några utfästelser om utredning och förändring. Låt mig bara framföra betydelsen av att hela modellen för regeringens resursfördelning till och styrning av lärosätena bör ses över, dels mot bakgrund av det kraftfulla system för kvalitetsutvärdering av utbildningen som nu finns, dels mot bakgrund av regeringens bedömning att statens detaljstyrning ska minska och ersättas av strategisk styrning som utmärks av tillit och förtroende.

Inga kommentarer

Budgetproposition med fortsatt stora satsningar på forskning

Budgetpropositionen för 2017 ”Samhällsbygget – ansvar för Sverige” är nu lagd. Den innebär en fortsatt satsning på lärarutbildningen. 3 600 nya platser tillförs samtidigt som redan tidigare beslutade satsningar successivt genomförs. Lärosätena har ett tydligt uppdrag som måste klaras upp, men ett viktigt påpekande är att genomförandet hänger på att utbildningarna efterfrågas, att läraryrket är attraktivt och att studenter väljer att vilja bli lärare. Vi är en aktör av många som kan påverka attityder och förhållningssätt till lärarutbildning och läraryrket. Men här krävs ett långsiktigt arbete från många håll för att se till att läraryrket återfår sin berättigade status. Ett av de finaste och viktigaste arbeten någon kan ha.

Några andra nya förstärkningar av utbildning på grundläggande och avancerad nivå föreslås inte i propositionen. Däremot tillförs forskningen omfattande nya medel. Under perioden 2017-2020 sker en satsning på forskning som innebär en ökning av de statliga anslagen med 2,8 miljarder vid periodens slut. Budskapet är tydligt att Sverige ska vara en stark forsknings- och kunskapsnation och medel för en fortsatt utveckling har nu gjorts tillgängliga. En något överraskande stor satsning måste jag säga, med tanke på de diskussioner som förs om stora medelsbehov inom andra samhällssektorer och utgiftsområden. Det är givetvis positivt även om några av miljonerna mycket väl hade kunnat läggas till utbildning.

En stark argumentation har förts från lärosätena om betydelsen av en rejäl ökning av basanslagen till forskning. Nu sker en förstärkning av basanslagen med 1,3 miljarder fullt utbyggt 2020, vilket är bra, men medel att söka i konkurrens ökar ännu mer. Regeringen menar att det är viktigt att universitet och högskolor ges stabilare förutsättningar med ökade basanslag, men det behövs också riktade satsningar för att beforska de stora samhällsutmaningarna. Dessa är: klimat, hållbart samhällsbyggande, hälsa och digitalisering. Framförallt sker i propositionen stora satsningar på hållbart samhällsbyggande i en bred bemärkelse. Många universitet och högskolor känner väl igen sig i dessa områden och använder idag sina basanslag till just till sådana satsningar. Ett alternativ till att tilldela så mycket medel till forskningsråden hade kunnat vara att helt enkelt utgå från att även den nyfikenhetsbaserade eller den fria forskningen, som den också benämns, har fokus på samhällsutmaningarna. Basanslagen hade kunnat ökas ännu mer och lärosätena ges ännu större utrymme att utforma och genomföra sina strategier och profiler inom utbildning och forskning inom, av regeringen i en övergripande mening, prioriterade forskningsområden. Avstämningar av strategier och satsningar kan med fördel göras i samband med myndighetsdialogerna.

En stor satsning sker också på nyttiggörande och innovation med medel fördelade till Vinnova, en ökning med 575 Mkr fullt utbyggt.

För Högskolan i Borås är ökningen av utbildningsanslaget drygt 17 Mkr, närmare fyra procent. En god och glädjande förstärkning. Forskningsanslagen följer pris- och löneuppräkningen och ökar med en miljon. Ökningen av basanslagen är nämligen endast 15 miljoner totalt 2017, så först 2018 tillförs nya medel i större omfattning. Vi har stora förväntningar på att en ordentlig uppräkning kommer att ske då av basanslagen, i enlighet med skrivningen i budgetpropositionen, att det är betydelsefullt att stärka forskningsresurserna vid de mindre lärosätena för att säkerställa forskningsanknytning av utbildningen och utveckla angelägen forskning. Det kommer att bli en intressant läsning i början av november då forskningspropositionen läggs fram och där resonemangen kommer att utvecklas och preciseras.

Inga kommentarer

Rapport från kunskapsdagar i Paris

Så var jag hemma igen efter några intensiva dagar i Paris. Starten blev en jämställdhetskonferens på Universite´ Paris Diderot. Konferensen ”Gender Equality in Higher Education (and Research) genomförs vartannat år på olika universitet i Europa och arrangerades nu för nionde gången. Vi var fyra medarbetare från högskolan på plats, men mitt deltagande begränsades till två av de parallella seminarierna på tisdag förmiddag. Med all säkerhet fördes fördjupade diskussioner kring hur en jämställd akademi kan uppnås, men i de seminarier som jag deltog i brast det i detta avseende. Några saker, som jag noterade, utöver avsaknaden av rejäla försök att besvara varför-frågor, var bland annat slutsatsen att det inte finns något stöd för att osaklig prioritering av män förekommer vid fördelning av medel från forskningsråd. Samtidigt som detta uttalades, hade i en av studierna, konstaterats att män hade bättre föredragningar av sina ansökningar inför beslutande paneler, men den subjektiva värderingen påverkade således inte utfallet! En annan notering var en mycket negativ utveckling av förutsättningarna för såväl doktorander som post docs i Tjeckien. Basanslagen minskar och betydelsen av snabb publicering för att få finansiering ökar. Många lämnar nu akademin och då främst kvinnor som gör det för att de anser att det är meningslöst att bedriva ”science for science”. Om det forskaren gör och publicerar inte påverkar, eller ens har ambitionen, att påverka samhällsutvecklingen, utan görs för sin egen skull – då är verksamheten inte meningsfull. Jag lyssnade också till en föredragning kring jämställdhet i det schweiziska forskningssystemet, men avstår från att återge de fördomsfulla försök till förklaringar till bristande jämställdhet som redovisades.

Därefter fick jag fick hasta vidare till andra sidan av stan för möte på OECD tillsammans med styrelseledamöterna i Sveriges universitets och högskoleförbund (SUHF). Vi träffade OECD:s Higher Education Team som är ansvariga för en kommande studie där länders system för högre utbildning och forskning ska utvärderas och jämföras. Det ska inte resultera i en ranking, vilket det ändå kan göra när användare av olika slag kommer att ta del av resultaten, utan i möjligheter till benchmarking och baserat på jämförelser utveckla effektiviteten i de nationella systemen. Vi fick en redovisning av den komplexa modellen som utvecklats och som ska tillämpas. Modellen är baserad på en tro på mätbarhet av utbildning, forskning och ”engagement”, vilket är ett begrepp som innefattar bland annat innovation, samverkan och påverkan på det omgivande samhället. Ytterligare ett begrepp som nog mest rör till det. Vi fick möjlighet att problematisera genomförandet och diskutera validiteten på förväntade resultat. Som en särskild punkt behandlade vi hur vår förmåga att möta arbetsmarknadens behov ska mötas och mätas. Vi fick anledning att påpeka att företrädare för näringsliv och förvaltning inte alltid har rätt i sina krav på vilka färdigheter våra studenter ska besitta när de utexamineras. Vi utbildar inte för första arbetet utan för en yrkeskarriär som baseras på djuplodande kunskaper om sammanhang och samband och om detta är vi inte alltid överens.

Efter besöket och en lång promenad genom ett varmt Paris där termometern visade närmare 35 grader var det dags för ordinarie styrelsemöte på hotellet. På dagordningen stod att förbereda för Förbundsförsamlingen som hålls den 20 oktober på Kungliga Musikhögskolan. Bland punkterna finns förslag till verksamhetsplan för 2017, förslag på arbetsgrupp inom lärarutbildningen med uppdraget att följa OECD:s och Skolkommissionens arbete samt en arbetsgrupp för samverkan med uppdraget att ur ett ledningsperspektiv diskutera strategier för och kvaliteter i den samverkan som bedrivs. Vi diskuterade också ett flertal aktuella utredningar där SUHF ska komma med remissvar, bland annat Polisutredningen, där vi är positiva till en akademisering av utbildningen. Men det finns behov av klargörande kring hur mycket resurser som kommer att tillföras och hur resursfördelning och dimensionering ska ske.

På onsdagmorgon var det så dags för ett besök på UNESCO. Vi träffade först generalsekreteraren för Internationell University Association (IUA) som är en fristående organisation, men som är inrymd i UNESCO:s lokaler. IUA har 663 medlemmar över hela världen. Åtta svenska universitet och högskolor är medlemmar och SUHF har också som organisation ett eget medlemskap. Verksamhetens syfte är att driva frågor om högre utbildning och forskning, vara en samlad kraft gentemot olika typer av världsorganisationer samt vara ett stöd för universitet och högskolor i de enskilda länderna. Tre frågor finns nu särskilt på IUA:s dagordning. Dessa är utbildning och forskning för hållbar utveckling i relation till Agenda 2030 och FN:s mål, internationalisering av högre utbildning och forskning samt värdebaserat ledarskap i föränderliga tider. IUA:s ideal är att tillämpa ABC-modellen i sitt arbete, det vill säga. Advocate & Advise, Build Synergies & Network and ”Convene & Communicate”. Intressant information gavs och goda argument för medlemsskap i IUA redovisades. I november genomförs årets ”General conference” i Bangkok och då får sannolikt IUA en svensk ordförande.

Dagarna i Paris avslutades med ett möte med ansvarig för sektionen för högre utbildning på UNESCO. UNESCO:s syfte är att verka för fred och säkerhet bland annat genom internationellt samarbete inom högre utbildning och forskning. De så kallade UNESCO-professurerna är exempel på detta. Viktiga frågor för dem är hållbar utveckling, livslångt lärande och hur digitala tekniker kan användas för att sprida kunskap.

Vi får anledning att på kommande möte i SUHF att utvärdera vår vistelse i Paris. Vi konstaterade på vägen ut till flyget vikten av att känna till alla de organisationer som verkar för hög kvalitet i högre utbildning och forskning, vad de erbjuder, vilka resurser de har och vilka arbetssätt de använder. Det är också viktigt att organisationerna är väl insatta i varandras verksamhet. Överlappningarna är många, vilket inte behöver vara något problem, men det förutsätter att kunskap om varandra finns.

Inga kommentarer

Samarbete

Vår kärnverksamhet är utbildning och forskning. Vi ska erbjuda och genomföra utbildning av hög kvalitet. Vi ska bedriva forskning som stödjer utvecklingen av utbildningen och som i sin tur genererar resultat för en gynnsam samhällsutveckling. Vår mest centrala uppgift är att förmedla kunskaper till våra studenter, men vi har även ett ansvar för spridning av resultat och kunskaper till det omgivande samhället. Kompletta akademiska miljöer, vilket är ett uttalat ideal för Högskolan i Borås, innefattar samarbete med organisationer och verksamheter i vår omvärld där vi tar vara på varandras styrkor och kunskaper till gagn ömsesidig verksamhetsutveckling. Flödet av idéer och kunskap som är frukten av ett välutvecklat samarbete är ovärderligt.

Jag skulle vilja påstå, bland annat med stöd av de utvärderingar som Vinnova genomfört, att vi är bra på samarbete. Precis som det ska vara är samarbete en naturlig del av vardagen för många av våra medarbetare. Vi har ett stort antal goda exempel på välutvecklade och framgångsrika projekt och aktiviteter som bygger på samarbete. En stor satsning som vi genomfört är etableringen av Science Park Borås, dels som en organisatorisk enhet, dels som ett paraply för aktiviteter och enheter inom ramen för den innovationsmiljö som finns i regionen. Tillgång till en väl fungerande Science Park är en del av en komplett akademisk miljö

Kompletta akademiska miljöer och samarbete handlar också om samarbete med andra lärosäten. En innebörd av komplett är att samarbete sker på flera olika nivåer och inom flera olika områden. Därigenom utvecklas en kunskap om varandra och ett samarbete som inte är avhängigt enskilda individers engagemang och relationer. Det finns en struktur och mångfald som är befäst. Två samarbetsaktiviteter för Högskolan i Borås idag har vi med Högskolan i Skövde och University of Highlands and Islands (UHI) med huvudcampus i Inverness i Skottland. Kärnan i samverkan med Högskolan i Skövde är ett forskningsstrategiskt samarbete inom fyra utvalda teman. Kärnan i samverkan med UHI är kring utveckling av distanskurser och distanspedagogik. Båda samverkansaktiviteterna är viktiga för oss och har stor potential. Samverkan med Högskolan i Skövde har haft stor betydelse för vår utveckling av forskningen inom vissa prioriterade områden och lagt grunden för fler kommande samarbeten och en möjlig strategisk allians.

Ett tredje lärosäte för en fördjupat samarbete kan vara Högskolan i Östfold. Tidigare i veckan genomfördes ett seminarium tillsammans med ledning, lärare och forskare vid Högskolan i Östfold. Vi presenterade våra lärosäten för varandra och därefter lades fokus på fyra områden, som vi bedömt före seminariet, att möjligheter finns till utvecklad samverkan. Det är då områden som är prioriterade av båda lärosätena och där båda lärosätena är starka. Det blev ett mycket givande seminarium och kontakter av olika slag kommer nu att tas för att närmare bedöma förutsättningarna för samarbete. I april ses vi igen i Halden för ett nytt seminarium. Jag är övertygad om att ett utvecklat samarbete gynnar kvaliteten i vår verksamhet och för oss närmare att bli det tredje universitetet i Västsverige.

 

Inga kommentarer

Stadsutveckling, högskolans utveckling och universitetsstatus

Partnerskapet i Borås genomförde i förra veckan sin årligen återkommande sensommarkonferens. Partnerskapet består av företrädare för Borås näringsliv, kommunledningen, såväl politiker som tjänstemän, och företrädare för högskolan. Temat för konferensen var stadsutveckling med fokus på hur staden bör växa och vilka infrastrukturella satsningar som är mest angelägna och möjliga att genomföra långsiktigt eller till 2021 då staden firar 400-årsjubileum. Stor kreativitet präglade många av de idéer som presenterades och även om långt ifrån allt är genomförbart så fanns det gott om uppslag att ta tag i för stadsutvecklarna. En särskild omständighet i sammanhanget, som begränsar möjligheterna till förändring, är den oklarhet som råder om Götalandsbanans sträckning genom staden och vilket stationsläget blir.

En av de frågor som fick stort utrymme var högskolans utveckling och betydelse för staden. Jag fick möjlighet att beskriva hur det så kallade högskolelandskapet ser ut. Vilken typ av lärosäten har vi? Hur har det landskap och struktur vuxit fram och vilka särskilda egenskaper har de olika typerna av lärosäten? Programpunkten var framförallt skapad efter det besked som lämnades på försommaren om att regeringen har för avsikt utnämna Malmö högskola till universitet. Frågan som ställdes var på vilka grunder detta skett, vad beskedet och det förestående beslutet har för konsekvenser för vårt lärosäte, inte minst med tanke på att vi uttalat tydliga universitetsambitioner.

Min föredragning omfattade därför också en redovisning av för- och nackdelar med att vara universitet eller högskola. Jag beskrev vad jag uppfattar vara Borås styrkor och svagheter. De senare var betydligt färre än de förra, men viktiga att hantera för att ytterligare öka kvaliteten i verksamheten. En grov sammanfattning av nuläget är att vi har många viktiga kvaliteter i form examensrättigheter på avancerad nivå och forskarnivå, bra söktryck och hög kvalitet på våra utbildningar, starka profilerade forskningsprogram och en välutvecklad samverkan med näringsliv och offentlig förvaltning. En utmaning är att vi behöver öka omfattningen på vår verksamhet. Vi har möjlighet att inom flera viktiga områden åta oss ett större utbildningsuppdrag, men förutsättningen är naturligtvis att resurser tillförs.

Partnerskapet önskade att få information kontinuerligt om vår utvecklingsprocess och jag kommer löpande att diskutera frågan om universitetsstatus med stadens politiska ledning. Det som händer härnäst är att vi ska upprätta högskolans meritförteckning och tydliggöra våra styrkor och svagheter. Därefter följer en diskussion i olika forum om mått och steg med sikte på att regeringen ska ge oss samma möjlighet som har getts Högskolan i Malmö.

 

Inga kommentarer

Välkomna!

Nu är ni här. Idag började terminen och våra nya programstudenter hälsades i vederbörlig ordning välkomna och introducerades. Alla samlades på innergården på Textile Fashion Center, sedan hölls en traditionsenlig rundvandring på campus med välkomsttal och information på den så kallade arenan. Det är en fröjd när terminen börjar och campus fylls med förväntansfulla studenter och aktiviteter av skilda slag.

Jag vill hälsa alla nya studenter välkomna och tacka för det förtroende som högskolan fått i form av det val av utbildning och lärosäte som ni gjort. Det är ett förtroende som förpliktigar. Vi ska göra allt vad vi kan för att leva upp till höga och berättigade förväntningar. Jag vill också hälsa alla tidigare studenter välkomna som nu är tillbaka för att återuppta studierna efter en, förhoppningsvis, fin och avkopplande ledighet.

Ett mål hägrar för er alla: en examen som skapar förutsättningar för ett spännande och framgångsrikt yrkesliv. Vägen dit är fylld av möjligheter liksom spännande och betydelsefulla händelser. Det är viktigt att fokusera på studierna och lyckas väl med examinationer, men det är också viktigt att ta del aktiviteter som sker runt omkring i form av föreläsningar, seminarier, workshops och möten som arrangeras av bland annat högskolan, studentkåren och Borås stad. Studietiden är ett tillfälle att finna nya vänner och utveckla och etablera nätverk med livslång bärkraft. Ta vara på studietiden – synnerligen intensiva, givande och viktiga år följer.

Lycka till!

Inga kommentarer
« Äldre inlägg